utbildning
Det digitala skogsbruket
Peter Stejmar (stående) och Fredrik Staland
planerar för professionell utbildning i digital datahantering.
Med devisen ”Ingen fot på marken, ingen hand på virket” skedde under andra halvan av 1900-talet en rationalisering inom skogsbruket som få branscher varit med om på motsvarande sätt.
Skogsbruket är med full fart en bit inne i nästa större förändring, nämligen den digitala världen.
Peter Stejmar, rektor på Gammelkroppa, berättar:
- Syftet med utbildningssatsningen ”Det digitala skogsbruket” är att investera i modern teknologi för skoglig digital datahantering som ska integreras i den ordinarie utbildningen på skolan. Studenterna ska få ett naturligt förhållningssätt till den moderna tekniken genom att bygga upp en erfarenhet i användandet av den. Avsikten är att redan från utbildningens början komma i kontakt med och arbeta med den digitala datahanteringen. För ändamålet söker vi medel hos skogsnäringen, stiftelser och fonder. Närmare 1 mkr är säkrade som sponsorpengar från tillverkarna av den utrustning vi kommer att införskaffa. Totalt söker vi 2,5 mkr. En del har flutit in från skogsföretagen, men vi väntar på besked från ett antal större. Ljungbergsfonden ställer upp med 200 000 kr i steg 1. Vi hoppas på minst lika mycket steg 2. Får vi möjlighet att genomföra denna satsning tror vi att det inte bara ska vara högskoleutbildning utan även kunna användas i fortbildningssyfte. Eftersom vi är en liten högskola så kan vi förse i stort sett varje student med en bra utrustning.
Stora vinster
Fredrik Staland är studierektor på skolan och liksom Peter övertygad om att satsningen kommer bli en framgångsfaktor för skolan och skogsbruket: - It är egentligen inga konstigheter i skogsbruket idag. Skogsbruket måste vara en av de branscher som varit allra snabbast på att dra nytta av nya it-system. Starkt förenklat, kan man säga att processen hittills varit att när en person gått i pension, har man ersatt vederbörande med en dator. Det finns så oerhört stora vinster att göra inom en areell näring som skogen, genom att via it-system ha kontroll och överblick på beståndsregister med anknytning till kartor. I hela kedjan från aptering till transportoptimering, finns datorer som kan göra ett väldigt stort jobb. Vi har sett när vi varit ute på företag att man kommit olika långt i användandet av datorer och datautrustning. Många datorer utnyttjas inte fullt ut. Dataklavarna står i garderoben och datorerna utnyttjas kanske till ca 10 % av sin kapacitet. Man utnyttjar inte verktygen fullt ut för det saknas helt enkelt kompetens. Detta beror inte på någon ovilja utan snarare på att det kommit många nya och väldigt användbara system. Skogsbruket/personalen har inte haft tid att sätta sig in i och lära sig de nya systemen. Där är ett glapp. Man ska ha klart för sig att det är väldigt resurskrävande att komma igång ute i företagen med den nya tekniken. Vi som jobbar på en skola kan nollställa om det går fel och börja om från början. Det kan man inte göra ute på ett företag.Första kursen hösten 2007
- Får vi till den här utbildningen med start 2007, kommer utbildningen i ett slag att bli betydligt mer problembaserad. Vi kommer att kunna ställa frågor på ett helt nytt sätt och ge studenterna verktygen för att själva finna svaren. Förmodligen är det studenter som i början kommer känna sig lite vilsna på grund av all ny teknik. Men när de kommit över den första tekniktröskeln, kommer de att kunna lösa problem på ett helt annat sätt än tidigare. De har inte bara de teoretiska kunskaperna utan även verktygen för att omsätta teorierna i praktiken. Det handlar om en totalintegrering av kunskap, teori, praktik och it-verktyg. Vi kommer att få en helt annan helhet med studenter som inte har några problem att hantera datorer. Det är i alla fall visionen, menar Fredrik Staland.- På utrustningssidan kommer ungefär per två studenter finnas en dator med programvara där du kan titta på skogen, göra utsökningar och olika typer av beräkningar som exempelvis avverkningsberäkningar, göra traktplaneringar, framskrivningar, hålla koll på ekologiska landskapsplaner, projektera vägar, räkna på transportoptimering osv. Det är ett helhetssystem som används i skogsbruket idag. Vi kommer att använda hela systemet. Sen kommer varje student att ha en dataklave, en laseravståndsmätare och en trådlös GPS knuten till dataklaven som ger en position för alla data du tar in. Vidare kommer varje student att ha en egen handdator med kartmaterial från GIS:en, dvs från det geografiska informationssystemet.
Plug'n play!
- Lärarna på skolan är väldigt taggade inför de uppgifter som stundar med den nya utbildningssatsningen. Den dag vi utexaminerar färdiga studenter ska de i princip vara färdiga att ”pluggas in” när de kommer ut på företagen. De ska tillföra företaget modernt itbaserat kunnande och därigenom medverka till att driva på utvecklingen i företaget. Jag tror att de kommer bli en mycket värdefull resurs för de företag som har lite problem att komma över den här tekniktröskeln, avslutar Peter Stejmar.Fakta
Gammelkroppa skogsskola är en privat högskola som drivs i stiftelseform. Det formella namnet är Stiftelsen Värmlands och Örebro läns skogsskola. Skolan har två utbildningsverksamheter:Högskola: Skogsteknikerprogrammet 80 poäng
Examenstiteln är skogstekniker och 18 studenter antas vartannat år. Med skogsteknikerexamen från Gammelkroppa finns möjlighet att läsa in en skogsmästarexamen vid SLU under ett tredje studieår.
Fortbildning: Näringslivsanpassad kompetensutveckling
Kurser anpassas efter kundernas önskemål och behov. Vi samarbetar med skogsföretagen i allt från att bistå vid målformuleringar till att utveckla och genomföra utbildningar och kompetensutvecklingsprogram.
Av Hans-Jöran Hildingsson
hans-joran.hildingsson@skogssallskapet.se
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 