virkesmarknaden

Hungrig industri behöver få fart på skogsägarna

Foto: Hans-Jöran Hildingsson

Få saker dämpar utbudet så mycket som förväntade prishöjningar. Samtidigt som sågverk och fiberindustri gläds åt högkonjunktur och ökad lönsamhet, så tvekar många skogsägare med sina avverkningsbeslut avvaktan på högre prisnivåer. Släpper det till hösten?

Det har väl knappast undgått någon att det har varit ett kraftigt uppsving för trävaruindustrin det senaste året. Högkonjunktur och en stark byggmarknad i Europa har fyllt orderböckerna. Framförallt har en mångårig negativ trend för furan vänt uppåt och priset på sågad furu har stigit med ca 8% senaste halvåret. Ökningen verkar fortsätta under hösten. En bidragande orsak är minskad konkurrens från Ryssland som lagt om stora exportvolymer från den europeiska och nordafrikanska marknaden till den kinesiska. Även den sågade granen har prishöjts.

Investeringarna kommer

I kölvattnet på de goda tiderna planeras investeringar. Bland annat har Södra ambitioner att Mönsteråssågen ska bli en av de största i Europa. Produktionen ska först öka till 450 000 kubikmeter och tillstånd har sökts för en kapacitetsökning till 600 000. Sågverkskoncernen Vida satsar framåt med en investeringsplan på 500 miljoner kr på tre år och en ökning av sågad volym från 1 till 1,4 miljoner kubikmeter. Det bör innebära förvärv eller strukturaffärer.

Till hösten kommer troligen prishöjningar på timmer i en eller annan form över hela landet. Lagersituationen vid sågarna under vår och försommar har varit ganska god efter en gynnsam vinter, men lagren sjunker fort och utbudet är relativ svagt i många områden. Tydligaste tecken på ökat pris gäller talltimret, men även granen lär åka med uppåt. I stormområdet i Sydsverige kommer troligen prisutvecklingen att variera mellan olika områden och sågverk beroende på hur stora lager stormvirke man lagt upp. I stormens ytterområden är timmerprislistorna i princip redan tillbaka på nivån före stormen.

Med intresse noteras att Sveriges högsta massavedspris för närvarande återfinns högst upp i norr, 270 kr/m3fub för barrmassaved minus transportavdrag, där det också finns många massavedsaktörer samlade som konkurrerar med varandra. Det märks också på utbudet i regionen som är starkare än på de flesta andra håll i landet. I Sydsverige aviserar Södra 220 kr/m3fub för samma sortiment, medan det notoriska lågprisområdet i Mellansverige hittills stoltserat med 210 kr/m3fub minus transportavdrag. Priset på färsk granmassaved ligger ca 15-25 kr/m3fub högre. Den officiellt aviserade prisuppgången på massaved i Sydsverige, från de låga stormnivåerna, är emellertid så blygsam jämfört med priset före stormen, att den riskerar innebära att många skogsägare fortsätter avvakta och inväntar den ytterligare höjning som de anser borde komma.

Några kronor till på massaveden?

Massaindustrin förlitar sig som vanligt på att sågverken ska ta fram stora plånboken och driva fram volymerna ur skogen, men mycket talar för att de själva får dra ett litet strå till stacken och lägga på några kronor på massaveden för att öka aktiviteten i skogen. I skrivande stund har Mellanskog gått ut med höjningar på barrmassaved med 25 kr/m3fub och granmassaved med 30 kr/m3fub från 1 juni, vilket ser ut att vara startskottet på en bredare prisuppgång.

Dessutom växer bränslemarknaden och lokalt på kortare transportavstånd kan vissa värmeverk redan nu konkurrera om massabrukens råvara. Investeringar och byggnationer på bränslesidan sker i hög takt. Hetaste regioner är sydvästra Sverige och Mälarregionen. Ett exempel i Mellansverige utgörs av Stora Enso som satsar 1,9 miljarder på en ny panna i Skoghall för att minska oljeberoendet. Det kommer att öka efterfrågan på biobränsleråvara i området.

Konkurrensen om råvaran

Många inom massa/pappersindustrin uttrycker oro över konkurrensen om råvaran från värmeverken. Det är nog sant att förädlingsvärdet är högre om fibern används till papper istället för att eldas upp, men det är upp till marknadens aktörer hur de agerar och prissätter den efterfrågade råvaran. Skogsägarens val är ofta enkelt, bäst betalt gäller, oavsett om det heter massaved eller bränsleved.

Bränslesidan har dock sin stora utmaning i att få till stånd en rationell logistik från skog till industri. Kraven på leveransprecision är oftast högre till ett värmeverk än till ett sågverk eller massaindustri. Samtidigt är effektiviteten vid avverkning och logistik i genomsnitt mindre utvecklad för bränslesortimenten (t ex avverkningsrester och stubbar) än för de traditionella rundvirkessortimenten timmer och massaved. Här finns alltså ett glapp som måste justeras. Säljare av bränsleråvara finns och köpare likaså. Vi väntar bara på den dag då logistikkedjorna har utvecklats tillräckligt för att bränslemarknaden ska lyfta ordentligt, vilket snarast är en tidsfråga.

Av Mikael Zachrisson
mikael.zachrisson@skogssallskapet.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden