aktualitet

VARNING: Granbarkborren dödar!

Den 8-tandade barkborren, granbarkborren (Ips Typographus) slår till igen i Götaland. Mängden stormfälld skog efter stormen Gudrun erbjöd oändligt med föda och yngelplatser under våren/försommaren 2005.

Insektsexpert Gunnar Isacsson på Skogsstyrelsen i Kristianstad visar på andra generationens granbarkborreangrepp.
Foto: Hans-Jöran Hildingsson

Den varma och torra sommaren 2006 har inneburit att granbarkborren förökat sig till en mängd motsvarande två års förökning. - Redan nu vet vi att läget är allvarligt. Rapporter vi fått in berättar om skador i nordöstra Skåne, nordvästra Blekinge och Kronobergs län. Sen finns det en hel del granbarkborreskador även i Sjuhäradstrakten, menar insektsexpert Gunnar Isacsson på Skogsstyrelsen i Kristianstad.

Gunnar Isacsson visar i ett granbestånd i nordvästra Blekinge hur granbarkborren svärmat för andra gången i år. - Här har gnagts nya ingångshål där parningskammaren är klar och där honorna gått in. Granbarkborrens biologi innebär att parningskammaren görs av hannen. Med feromon,ett doftämne, lockar den till sig både hannar och honor, vilket innebär att det kommer många borrar samtidigt till samma gran. Granen får det besvärligt genom att den inte hinner avsöndra kåda till alla angreppsställen samtidigt. Är granen dessutom torkstressad blir den extra känslig och utsatt. Så har det varit denna sommar fram till månadsskiftet juli – augusti.

Hög förökningstakt

- Hade vi haft en blötare sommar, så hade vi inte haft någon parning under augusti. Dels hade utvecklingstiden varit längre, dels hade granarna varit i bättre kondition och helt enkelt varit för pigga för att bli angripna. Men i år är det alltså så att med denna värme och torka så har utvecklingstiden gått väldigt snabbt. Den nya generationen var färdigvuxna redan i början/mitten på juli och enligt lagen (!) ska de inte vara det förrän i augusti. Normalt tar utvecklingen från ägg till färdig insekt 10-11 veckor. I år har det gått på 8-9 veckor. För varje ny generation granbarkborrar har vi en förökningstakt på 5-10 gånger, kanske ännu mer.

- Efter parningen gräver sig 2-3 honor per hanne ut från parningskammaren i varsin lång modergång i trädets fiberriktning. I kanten på modergången läggs ägg kontinuerligt med några få millimeters mellanrum. En hona kan lägga 50-60 ägg i en sådan gång. Sen äter sig larverna ut vinkelrätt från modergången. Ju längre ut de kommer desto bredare blir de eftersom larven hela tiden växer. När larven vuxit färdigt förpuppas den i en lite större kammare. När larven sen kläcks till färdig insekt gnager den sig rakt ut genom barken.

Två generationer i sommar

- De nya insekterna flyger iväg och borrar normalt ner sig i mossan inom några få meter från trädet. Där ligger de fram till påföljande vår. Som det varit i år med långvarig värme och torka och massor av stressade granar, har de istället angripit nya granar. Så ett väldigt vanligt fenomen i år är alltså nyangripna granar runt denna gran med bruna barr som angreps i våras. Det är inte ovanligt med relationen 5-10 nyangripna granar runt en tidigare angripen. Och detta trots att vi under 2003 och 2004 hade den lägsta populationen under de 10 år som man har hållit på att mäta enligt ett övervakningsprogram, berättar Gunnar Isacsson och går vidare in på aktuella motåtgärder.

Åtgärd under tidig höst, 2006:

Den första akuta åtgärden är att omgående söka upp alla nyangripna träd som fortfarande är gröna, arbeta upp dem och få virket ur skogen senast i mitten – slutet av september när nya generationen börjar kläckas. I och med att de är nyangripna så kommer en hel del av dessa träd att ha kvar barkborrar över vintern. Dessa träd hittas främst i närheten av de granar som är bruna sen vårens angrepp. Runt stambasen på nyangripna träd kan det ligga ett centimetertjockt lager med brunt gnagmjöl. Det är alltså gnagmjölet som signalerar vilka träd man ska ta ut. Ytligt betraktat är träden gröna och ser alldeles friska ut.

Åtgärder vintern/försommaren 2007:

Kommande vår kommer vi att ha en avsevärt högre population av barkborrar. Det gäller att ha bra kontroll på de områden där det var ståndskogsangrepp under 2006. Även om man fått bort virket (enligt ovan) kan det vara gott om baggar i området som gått i övervintring istället för att föröka sig. Det bästa är om man kan förekomma angreppen genom att söka upp lämpliga slutavverkningsbestånd inom 100-200 m från ståndskogsangreppen och där det är nära till bilväg. I beståndet fälls ett antal granar under senvintern och i soligt läge, helst träd av sämre kvalitet eftersom det mesta blir massaved eller brännved. Sen förses några träd i mitten av högen fångstvirke med feromon lagom till den första dagen på våren/försommaren när temperaturen går över +18 grader. Viktigt är att feromonet är ute i lufthavet innan baggarna är det. Granbarkborren flyger till det träd där den först känner doften. Sen angriper den efterhand en mängd träd i närheten av detta. Det gäller att vara observant på när det uppträder bruna gnagmjölshögar på de liggande stammarna. I det läget ska stammarna så fort som möjligt upparbetas och köras ut ur skogen för transport till industri. Från det att gnagmjölshögarna börjar synas måste virket vara ute ur skogen inom två veckor. Helst ska både föräldradjuren och ungarna med ut!

Låt bruna träd stå kvar

Till sist rekommenderar Gunnar Isacsson drabbade skogsägare att låta de bruna granarna stå kvar av främst två skäl: 1. Runt dessa bruna och döda granar ska man vara extra vaksam på nya angrepp. 2. Upparbetas dessa träd tar man bort en massa naturliga fiender ur skogen, men man får inte bort en enda barkborre eftersom de redan lämnat träden.

Av: Hans-Jöran Hildingsson
hans-joran.hildingsson@skogssallskapet.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden