genusperspektiv
Testosteronstint i svenska skogar
Gun Lidestav är Sveriges representant i en internationell
specialistgrupp som har kartlagt jämställdheten
i skogssektorn.
Under de senaste decennierna har den tekniska utvecklingen gjort skogsarbetet mindre fysiskt krävande, och uppfattningarna om vad män och kvinnor bör arbeta med har luckrats upp. Men ändå kvarstår den stora obalansen inom skogsbranschen.
- Om man ser jämställdhet i termer av andelen kvinnor i branschen så är det väldigt skevt, säger Gun Lidestav, docent i skogshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Umeå.
Mer än var trejde ägare är kvinna
Bland de anställda utgör kvinnor i genomsnitt 7 procent. När det gäller skogsägare är kvinnorna fler, 37 procent. Å andra sidan äger kvinnor generellt sett mindre skogsområden än män och delar i högre utsträckning ägandet med en eller flera andra.Även i skogsvårdsorganisationen är kvinnor i minoritet - på skogsstyrelsens olika avdelningar utgör de till exempel 15-30 procent, varav de flesta har administrativa tjänster och mycket få återfinns i ledande positioner.
Gun Lidestav är Sveriges representant i en internationell specialistgrupp med uppdrag att kartlägga jämställdheten i skogssektorn. I våras var hon med och tog fram en rapport som beskriver läget i de europeiska länderna.
Gubbiga föreställningar råder
Hon ser flera orsaker till att kvinnorna är så få i skogsbranschen. En anledning är de föreställningar som fortfarande finns om vad män och kvinnor passar för – där skogsbruk associeras med manlighet och fysisk styrka.En annan orsak är arbetsförhållandena. De jobb som finns kräver ofta långa resor och arbetstider, vilket gör dem svåra att kombinera med familj och barn. Gun Lidestav menar också att skogsbranschen har en gubbig framtoning som gör att ungdomar, framförallt unga kvinnor, inte ser det som ett karriäralternativ.
Testosteronstinn bransch
- Jag tror att många ser det som en bransch för män i övre medelåldern.för män i övre medelåldern. Skogssektorn måste jobba mer medvetet med sin framtoning, menar Gun Lidestav. Något som hon inte tycker sker i så stor utsträckning idag.
- Ett exempel var en reklamfilm för jägmästarutbildningen som Skogsindustrierna tog fram förra året och som visades på biograferna. Den lyfte fram att det är en fysisk utmaning att gå utbildningen, att det är något för dem som gillar tuffa tag och är av det rätta virket. Filmen signalerade verkligen testosteron, och om jag hade varit en ung tjej så skulle jag nog inte känt att den utbildningen var något för mig.
Varför är det då viktigt att få in fler kvinnor i skogsbruket? Gun Lidestav pekar dels på rättviseaspekten, att ingen ska hindras från att utveckla sina intressen och färdigheter på grund av sitt kön. Dessutom är det en överlevnadsfråga för branschen, menar hon. Enligt SLU:s egna undersökningar känner väldigt få ungdomar till utbildningarna inom jord- och skogsbruk.
Förlegad och traditionstyngd
- Idag är det ofta unga män från landsbygden och barn till skogsutbildade som söker sig till branschen och den rekryteringsbasen är för liten och smal. Dessutom tror jag att det är svårare att hävda sig i andra sammanhang om näringen uppfattas som förlegad och traditionell – att få utrymme i media, få gehör politiskt och att hävda sig gentemot andra branscher som producerar substitut till våra produkter.Konferensen ”Gender and forestry” hölls i mitten av juni på SLU i Umeå och lockade ett sjuttiotal deltagare från 17 länder. Deltagarna delade med sig av sina erfarenheter av hur det ser ut i de olika länderna och diskuterade förslag till åtgärder. Ett av kraven man kunde enas om är att skogsföretag och skogsorganisationer måste sätta upp tydliga mål för jämställdheten.
- Jag menar att man måste bestämma sig. Att ledningen i de olika organisationerna tar tydliga policybeslut till exempel för hur stor andel kvinnor man vill ha bland de anställda om ett visst antal år.
Stimulera nätverksbyggande
Andra krav från konferensen handlar om att det bör finnas ett genusperspektiv i alla utbildningar inom skogs- och jordbruk samt att EU bör stimulera bildandet av nätverk för kvinnor både nationellt och internationellt.Enligt Gun Lidestav var ledningen för skogsfakulteten på SLU väldigt nöjd med konferensen, och det finns planer på att följa upp den om tre år.
- Men det räcker inte med att ha en konferens då och då. Om något ska hända måste det till ett målmedvetet och aktivt jämställdhetsarbete i alla organisationer.
Fakta
Kvinnor utgör:
* 7 % av alla anställda i skogsbruket (andelen är som lägst i avverkningslagen och lite högre i yrken som kräver högskoleutbildning)
* 37 % av alla skogsägare (äger cirka 20 % av skogsmarken)
* 14 % av de anställda inom skogsindustrin
* Mindre än 5 % av studenterna på gymnasieutbildningar med skoglig inriktning
* Cirka 20-30 % av dem som går ut skogs- och jägmästarutbildningarna
* Mellan 15-30 % av de anställda på Skogsstyrelsens kontor (nationella och regionala)
Dessutom:
* Kvinnor som arbetar i skogs- och jordbruk tjänar 90 % av männens timlön.
* Mastersutbildade kvinnor har 73 % av den lön som män med motsvarande utbildning har.
* Nästan hälften av alla kvinnliga skogsägare uppger att de blir antingen positivt eller negativt särbehandlade på grund av sitt kön.
Källor: ”Time for action” FAO-rapport 2006, ”Det går långsamt fram” Ds 2004:39
Av Fatima Grönblad fatima.grönblad@skogssallskapet.se
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 