utbildning
Glest med skog i läromedlen
Trots att skolböckerna trycks på papper från skogarnas råvaror är det illa bevänt med hur de skildrar skogens villkor. Samtidigt verkar det som om skogsbranschen inte förstått skolans...
På uppdrag av Skogssällskapet har Ulf Viklund, Holmsund gjort en utvärdering av vad ungdomsskolans (grundskola och gymnasium) läromedel innehåller med avseende på skog, skogsbruk och skogsindustri. Rapporten, som blir klar under hösten 2006, kommer att delges skolan, lärarutbildningen, läromedelsförlagen, branschorganisationer, Skogen i Skolan och andra intressenter.
Ulf Viklund är läromedelskonsult och har studerat hur skogsbruket beskrivs i skolans läromedel.
Foto: Claes Björnberg
Glessått om ekonomisk betydelse
En sammanfattning av undersökningen skulle kunna vara att skogen är ganska gles.– Skogens stora betydelse för ekonomi, hållbar utveckling och folkhälsa avspeglas inte i böckerna. I stället har skogen hamnat ordentligt i skymundan, säger Ulf Viklund, som i en parentes tror att resultatet skulle bli detsamma om andra sektorer undersöktes.
Att bara skjuta in sig på förlagen är inte tillräckligt. Grundorsaken finns i de styrdokument som reglerar skolornas undervisning. Skollag, läroplan, kursplaner och programmål har en sak gemensam: skogen nämns i stort sett inte alls.
– Samtidigt står det inte att man inte ska jobba med skogen. Styrningen är så tillåtande och vag att lärare och läroböcker har friheten att ta upp vad som helst. Med ett sådant styrsystem är det förvånande att det faktiskt inte står mer om skog.
I vissa fall kompenseras detta av enskilda initiativ. Få skolplaner behandlar exempelvis skolskogar och utomhuspedagogik, men detta fungerar bra på många håll tack vare ett gediget arbete från eldsjälar. Frågan är dock vad som händer när dessa slutar.
När läroböckerna väl skriver om skog görs detta generellt opartiskt, men Ulf Viklund saknar det s.k. 1–12-perspektivet, alltså att elevernas kunskaper ska byggas upp successivt genom åren.
Gammal kåda
– Som gammal kåda tuggas samma fakta på högstadiet som på mellanstadiet.Här och där förekommer faktafel. Exempel är att man inte skiljer på ekonomisk livslängd i olika delar av landet, bilder på gamla metoder och maskiner samt uppgiften om Sveriges export av de numera Kinatillverkade BRIO-leksakerna.
En annan slutsats är att många redaktörer med förkärlek skriver om kojor, flottning och andra historiska inslag, men att få ägnar utrymme åt framtidsfrågor. Ulf Viklund tycker vidare att skildringen av regnskogen är alltför enögd:
– Den starka betoningen på skövling kan ge eleverna negativa associationer till avverkning och skogsbruk i Sverige. Dessutom borde man beskriva andra biotoper, som mangroveskogen. Men det kanske inte är lika spektakulärt…
- Just den här lärken är odlad i Sibirien. Jag önskar att de svenska skogsägarna kunde plantera mer lärk, för den har väldigt fina egenskaper.
Internet viktigt komplement
Ulf Viklund är noga med att stoppa i en brasklapp i de undersökta böckerna: många lärare använder även kompletterande material i sin undervisning.– Det skulle vara intressant att veta i vilken utsträckning, särskilt när det gäller internet. Läroböcker är dock förnämliga och arbetsbesparande och kommer enligt min mening alltid att vara stommen i undervisningen. Om detta vittnar till exempel Bonniers nystart på 90-talet.
Om Ulf Viklund får rätt i sin profetia är det förstås av största vikt att skogsnäringen inte bara bidrar med böckernas papper, utan också till innehållet. Ett av hans förslag är att branschen skapar en bildbank.
Föråldrade bilder
– Många bilder i läroböckerna visar inte verkligheten. Dessutom skulle skogsfolk, kanske från Skogsstyrelsen, kunna sköta faktagranskning.– För att också göra bra kompletterande material krävs en noggrann analys av vad branschen vill. Viktigt att veta är att skolan i dag är överöst av broschyrer och annat. Lärare vill helst ha material som de lätt kan omvandla till en lektion.
Läroböckernas redaktörer har, precis som Ulf Viklund, ofta en lärarbakgrund. Han får den måhända känsliga frågan om deras kompetens i skogliga frågor:
– Många böcker täcker in så mycket att man inte kan begära att man ska besitta alla kunskaper.
Med sin egen lärarerfarenhet ser Viklund två frågor som alltid måste vara ledande i undervisning: Varför? och Vad leder detta till? En sak är att överföra fakta. Svårigheten är att lära eleverna att analysera, ifrågasätta och diskutera.
Skogsnäringen själv bör hjälpa till
Ulf Viklund vill att skogsnäringen utformar analysmaterial.– Seminarier och tankesmedjor för lärare kan vara bra inslag från branschens sida. Fortbildningskurser om den tekniska utvecklingen och annat är självklart bra. Näringen själv borde ligga i framkant inom fortbildning, säger Ulf Viklund.
Han betonar att skogsnäringen måste närma sig skolan med ödmjukhet.
– Det får inte bli för beskäftigt. Näringen måste bli bättre på att förstå hur skolan fungerar idag. Många äldre tror att den är som förr. En bra idé är att vara med under en dag i skolan och ta del av dess inre liv.
Nyhetsklipp
Kina startar nytt gigantiskt DME-projekt
Tre miljoner ton är den planerade årsproduktionen av fordonsbränslet Dimethyleter, DME, vid den fabrik som nu börjar byggas i Kina.Till skillnad från de små försöksprojetk med produktion av DME från skogsråvara som pågår i Sverige, kommer råvaran i de kinesiska anläggningarna att vara stenkol.
Projektet omfattar samarbetspartners som China National Coal Group Corporation, China Petrolium and Chemical Corporation och Shenergy Group.
Fabriken, som ska byggas i staden Ordos i det kolrika Inre Mongoliet i norra Kina, kommer att kosta drygt 20 miljarder kronor att bygga, enligt Shanghai Securities News.
För att överföra det färdiga DME-drivmedlet från Ordos byggs en pipeline till hamnstaden Tangshan i Hebei-provinsen.
Tidigare i år stod det klart att Kina också startar flera andra kol-till-DME-projekt.
Kinesiska staten står bakom beslutet att satsa på DME -produktion i stor skala. Dagens produktion av DME i Kina är 160 000 ton per år.
DME är ett gasformigt drivmedelsbränsle som blir flytande under moderat tryck och har mycket attraktiva karistika för dieselmotorer, t ex högt oktantal och mycket ringa utsläpp. Källa: Green Car Congress
Allt om grusvägar
Vägar är ett nytt Internetbaserat kunskapssystem. Det vänder sig till väghållare och entreprenörer som bygger och sköter grusvägar.Totalt finns det mer än 28.000 mil enskilda vägar i Sverige, ungefär hälften är skogsvägar. Det är en överlevnadsfråga för landsbygden och för skogsbruket att vägkapitalet underhålls och vårdas. Nu har Skogforsk, i samarbete med skogsbruket, Skogsstyrelsen, Vägverket och Riksförbundet Enskilda Vägar samlat all kunskap om hur man bygger och underhåller grusvägar i ett digitalt system: KUNSKAP DIREKT – Vägar. Det vänder sig till landets cirka 60 000 väghållare – och till de entreprenörer som gör jobbet. Det ger handfasta råd hur man planerar och bygger nya vägar – och hur man underhåller de gamla med snöröjning, dikesunderhåll, dammbindning, potthålslagning m.m.
Besök www.kunskapdirekt.se/vagar
Av Claes Björnberg
claes@ordforrad.se
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 