virkesmarknaden

Gnagande oro i Sydsverige

Foto: Fredrik Persson

Om det inte hade varit för granbarkborrarnas begynnande härjningståg i södra Sverige, så hade höstbilden av Skogssverige kunnat tecknas riktigt ljus. För i övrigt är det mycket uppåt. Och för en gångs skull är sågverken gladast av alla.
Industrin bestämde sig tidigt inför säsongen för att få fart på skogsägarnas avverkningsvilja. Virkespriser har höjts över hela landet under sommaren. I södra Sverige är grundpriserna på massaved tillbaka på nivån före stormen, dvs 260 kr/m³fub för barrmassaved och 275 kr/m³fub för granmassaved. Även timmerprislistorna i stormområdet kan sägas vara återställda. Många sågverk har dock stora lagervolymer från stormen, vilket gör att deras köplust fortsatt är något sval under hösten. Därför är premierna (och därmed totalpriset) på timret ännu inte ikapp nivån före stormen. Hur länge terminallagren kommer att påverka virkespriset och huruvida dessa historiskt stora timmerlager blir taktiskt inhandlade guldgruvor eller gigantiska komposthögar, får framtiden utvisa.

Huvudrollsinnehavare blev Barkborren

Just som skogsägare och skogsfolk försökt börja lägga stormen bakom sig och blicka framåt så fortsätter följetongen, nu med barkborrarna i huvudrollen. Den varma sommaren har påskyndat och ökat insektsangreppen i stormens fotspår. Många skogsägare får nu inrikta sig på att avverka skadad granskog för att minimera fortsatta angrepp. Massavedsköparna i södra Sverige har inrättat nya speciella ”barkborresortiment” med prisavdrag och sågarna vaktar påpassligt mot den ökande andelen angripet och blånadsskadat virke.

Kryddat med höstpremier

I Svealand och Norrland är fokus på annat håll. Sommarens timmerprishöjningar kryddas med extra höstpremier och i Mellansverige innebär det på många håll en höjning med 40-50 kr/m³to. Även massavedspriset är höjt, med 25-30 kr/m³fub. På samma sätt har både timmer- och massavedspriser höjts i Norrland. I norra Norrland är timmermarknaden riktigt het, med bristsituation på timmer. Där kan ytterligare prisförstärkning bli aktuell.

Trendig tall

Det tydligaste trendbrottet står talltimret för. Efter många års tillvaro i skuggornas dal har framför allt talltimmer av sämre kvalitet fått ett rejält uppsving på priset. Hur länge detta furu-race kommer att pågå är svårt att säga, men nu är tiden inne att prioritera tallavverkningar i bestånd med sämre till medelgod kvalitet.

Sågverkskonjunkturen i Europa god

Bakom dessa muntra prisuppgångar på virkesråvaran, döljer sig en historiskt stark sågverkskonjunktur. Efterfrågan på sågade trävaror i såväl Sverige som övriga Europa är mycket hög. Priserna på både gran och furu har växelvis stigit och stärkt sågverkens resultat. Bl a har den tunga tyska marknaden vaknat till liv ordentligt. Den starka orderingången i kombination med industriell överkapacitet och begränsat avverkningsutbud har också gjort de tyska sågverken allt ivrigare i sin råvarujakt, med ökade fångstområden som följd.

Det som dämpar stämningen något är marknadssituationen i USA. För närvarande skiljer den sig markant från den europeiska. I takt med att byggandet har gått ner har också trävarupriserna i USA sjunkit rejält. De europeiska sågverken säljer därför hellre till sin europeiska hemmamarknad än till USA, vilket på sikt kan innebära risk för överskott och sänkta priser även på hemmaplan. Men på obestämd tid framåt rider svenska och europeiska sågverk vidare på en kraftfull konjunkturvåg.

Utflyttning och nyinvesteringar

På energisidan blir samtalstonen allt högre. De synnerligen elberoende massa- och pappersindustrierna är högljudda i sin kritik över de höga och stigande elkostnaderna. T ex står enbart StoraEnso:s industrier för mer än 3% av hela Sveriges elförbrukning. Rottneros tar ett tydligt kliv i debatten genom att avisera nedläggning och flytt av Utansjö Bruk till utlandet på grund av elpriserna. Ett omvänt livtag gör sågverkskoncernen Vida som i stället ger sig in i pappersbranschen genom förvärvet av det konkursade Klippans bruk i Lessebo. Med hjälp av investering i pelletstillverkning vid bruket och den lokalt producerade energikraften räknar Vida med att spara pengar och minska beroendet av kraftbolagen.

Energifrågan gör sig även påmind på skogsfastighetsmarknaden där priserna som bekant nått nya rekordnivåer. Utöver bland annat låga räntor, stor andel kapitalstarka köpare och en tro på allmänt höjda virkespriser, så finns det en energirelaterad komponent i de höga fastighetspriserna; en förväntan att den skogsmark man förfogar över också är en potential i en stark biobränslemarknad i ett framtida samhälle.

Av Mikael Zachrisson
mikael.zachrisson@skogssallskapet.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden