Ett klipp för Norrland?

En ny planttyp, miniplantan, har utvecklats vid Högskolan Dalarna i Garpenberg (Lindström et al, 2004). Den har prövats i fältförsök under 5 år. Resultaten av försöken är lovande. Plantan odlas i s.k. Jiffy-krukor under 7 veckor i plantskola samt på friland i 3 veckor. Plantans totala höjd är då ca 6-7 cm inklusive rotdel.

Målsättningen med detta system är att minska risken för snytbaggeskador samt sänka kostnaderna för plantodling och plantering. Flera fältförsök tyder också på att miniplantan, liksom små självföryngrade plantor, inte är attraktiva för snytbaggen. Utvecklingen av en föryngringsmetod som bygger på användande av miniplantor kan ge en rad fördelar med avseende på miljö och framtida skogstillstånd:

Kort odling

Den korta odlingen i plantskolan kan ske helt utan kemiska bekämpningsmedel och med ett minskat behov av gödselmedel.
Den korta odlingen och höga planttätheten reducerar behovet av växthus- och lagringsyta och minskar därmed energiåtgången i plantskolan.
Miniplantan kräver lite utrymme för transporter vilket reducerar kostnader i energiåtgång.
Miniplantan klarar sig utan insekticidbehandling vid utplantering i fält vilket är gynnsamt för omgivande miljö och dessutom positivt ur arbetsmiljösynpunkt.
Miniplantan kräver sannolikt mindre radikal markberedning med lägre andel påverkat/ stört humustäcke.
Miniplantan kan förväntas ge högre framtida virkeskvalitet genom tidigt god rotförankring som ger stabila träd.
Miniplantan är mycket lättplanterad och redskapen gör att arbetsbelastningen i planteringsarbetet reduceras.

1800 plantor/m2

På en kvadratmeter får man fram 1 800 plantor, vilket är det plantantal som används på ett hektar på magrare marker. Lätt att frakta och färre antal turer för att fylla på plant samt att plantvården förenklas, är några av fördelarna med miniplantan.

Dagens plantsystem innebär att man planterar 1-3 år gamla plantor som, om de inte insekticidbehandlats, löper stor risk att angripas av snytbagge. Ett förbud mot kemisk behandling av plantor beräknas kosta drygt en halv miljard kr per år. Höga kostnader för plantering och låg lönsamhet inom det självverksamma skogsbruket är enligt skogsstyrelsen huvudorsaker till att nyanläggning av skog minskar trots ökande uttag av virke ur skogen under senare år. Nya metoder för plantering som är kostnadseffektiva, ekologiskt anpassade och enkla att använda kan vara det som behövs för att vända trenden och skapa fler arbetstillfällen inom skogsvården. På sikt är det också nödvändigt att finna alternativa metoder till kemisk behandling.

Markbehandling

Val av lämpligaste markberedningsmetod är en fråga som arbetats med även tidigare år. Sedan tidigare vet vi att tork- och erosionsproblem kan uppstå om man planterar miniplantor på höglagd mark. Årets utvärderingar visar att markberedning är nödvändigt för att miniplantor ska kunna etablera sig. Resultaten tyder dock på att markberedningen inte behöver göras så radikal. En mildare markberedning än den konventionella är tillräckligt på medelgoda till svagare marker.

Resultat

Överlevanden har visat sig ligga på 90-94 %. Den främsta orsaken till avgångar är torkan. Fyra plantörer lämnade synpunkter på planttypen. Samtliga plantörer var överens om att plantan är lätt och trevlig att arbeta med. Omdömena var:

Man får med sig fler plantor i plantkorgen
Lätt att plantera
Rotklumpen håller ihop bra
Plantorna är obehandlade
Plantorna väger lite
Lättare planteringsrör

Nackdelar med systemet kan vara att det är tidsödande att plocka över plantorna från odlingslådan till planteringskorgen samt att det kan vara svårt att se var man planterat eftersom plantan är så liten.

Av Karl-Gustav Björk
karl-gustav.bjork@skogssallskapet.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden