...Sverige lämnar walkover i matchen?

- Intresset för etanol som fordonsbränsle växer i Europa, säger Gerry Keaney, marknadsdirektör på Volvo Personvagnar AB. Först ut med Volvos Flexifuelbilar utanför Sveriges gränser blir Storbritannien, Irland, Frankrike, Spanien, Holland, Belgien, Schweiz och Norge. - Det är positivt att marknaden tar fart och att politiska initiativ kommer till stånd, fortsätter Keaney. På bilden syns nya Volvo C 30 Flexifuel. Foto: Volvo Personvagnar

Cellulosabaserat biobränsle från svenska skogar är enligt många det som ska göra landet självförsörjande vad gäller drivmedel. Etanolen skulle kunna göra Sverige till en av nyckelnationerna inom den globala energiförsörjningen. Men trots att alla idag är medvetna om att det krävs alternativ till dagens oljebaserade fordonsbränslen, satsar Sverige inte längre på etanolutveckling. Det nationella Etanolprogrammet är avslutat sedan två år.

Förslag till nytt etanolprogram presenteras inom kort

- Det krävs ett nytt etanolprogram för Sverige!
Det säger Sune Wännström, tidigare forskningschef inom pappersindustrin på M-real.

- En miljard kronor är vad som måste fram för det nya etanolprogrammet vi just nu lägger sista handen vid, säger Sune Wännström. Han är sedan några månader är vice VD på SEKAB E-technology. Tidigare arbetade han på en av landets ledande tillverkare av pappersprodukter för förpackning, tryck och kontorspapper, M-real.

Sune Wännström menar att det som skedde 2004 då förra etanolprogrammet avslutades och det statliga stödet till bioenergiforskning drogs ner kraftigt, var mycket olyckligt.

- Vi fick ett allvarligt glapp. Under tiden har omvärlden börjat satsa för fullt.

Det nya etanolprogrammet är Sveriges chans att komma ikapp efter flera år av stillastående. Därför ska han tillsammans med etanolforskare inom kort lägga fram förslaget till nytt svenskt etanolprogram för regeringen, statens representanter inom Energimyndigheten och företrädare för industrin.

125 miljoner i åtta år

125 miljoner per år i åtta år. Totalt en miljard kronor är vad som behövs för att Sverige ska kunna hävda sig i det stenhårda lopp som har dragit igång kring cellulosabaserad etanol.

Det menar i varje fall forskare och industriföreträdare med inriktning på etanol.

Med sin bakgrund från pappersindustrin där han tidigare var forskningschef på M-real, vet Sune Wännström att det inte blir en lätt match att få de pengar och satsningar som behövs.

Konservativ sektor

- Pappers- och massaindustrin är en konservativ bransch. De har långt ifrån bekänt sig till några satsningar på etanol eftersom de är rädda om tillgången på råvara.

- Däremot är de intresserade av tanken på bioraffinaderi. Där kommer ju etanol in som en del i den totala processen, säger han.

Foto: Hans-Jöran Hildingsson

I slutet av år 2006 fanns ca 600 tankstationer för E85 och ca 45 000 E85 bilar. Trots att svenska bilar och bussar redan förbrukar drygt 300 miljoner liter etanol per år är inhemsk produktion inget prioriterat område. Expansionen bygger helt på import. Just nu köper Sverige mer än 80 procent av etanolen från Brasilien, vilket är 10 procent av Brasiliens export av etanol. Vår svenska produktion på totalt 66 milj liter, kommer främst från två fabriker. Den ena är Agroetanols fabrik i Norrköping där man tillverkar 50 miljoner liter av spannmål. Den andra är Sekab i Örnsköldsvik som framställer 16 miljoner liter etanol bl a av restprodukter från pappersmassa. Energimyndigheten hoppas kunna ersätta cirka 15 procent av bensin och diesel med biodrivmedel till år 2020.

Nu handlar det om att kommersialisera forskarnas upptäckter. Här har Sverige långt ifrån något försprång.
Skogsindustrin, staten och andra tänkbara investerare vilar än så länge på hanen.
- Men det är nu det gäller! Snart är vår chans förbi, hävdar experterna.

En av de mest intressanta lösningarna för att snabbt ersätta fossila drivmedel är biobränslet etanol. Etanolen kan användas som inblandning i bränslet för dagens bilar utan några ombyggnader. Distributionen av det flytande etanolbränslet kan ske utan större utbyggnader av infrastrukturen. Att gå över till mer etanol som drivmedel är därmed förhållandevis lätt och förhållandevis billigt för alla inblandade.

Den framtida efterfrågan på fordonsetanol beräknas därför ha ett värde av flera hundra miljarder kronor per år.

Men den etanol som idag säljs på bensinstationer i Sverige och världen över, kommer huvudsakligen från odlade jordbruksprodukter från Brasilien eller USA och är mycket omtvistad vad gäller eventuella miljövinster.

Alkohol från skogen miljömässigt bättre

För miljön och klimathotet vore det istället bäst att etanolen blir lokalt producerad och framställd av skogsråvara. Toppar, kvistar och stubbar t ex. Problemet är dock att nuvarande teknik inte kan täcka produktionsbehovet. För att klara den kommande efterfrågan gäller det att mer effektivt kunna utnyttja energiinnehållet i skogsråvaran. Dessutom måste etanol från skogen prismässigt bli kommersiellt gångbar.

Till det krävs ny teknologi och därmed pengar till forskning och produktionsutbyggnad. Men den mäktiga skogsindustrin i Norden, som skulle kunna göra likt de stora amerikanska livsmedelstillverkarna och ställa om för etanolproduktion, är jämförelsevis kallsinnig. De önskar ingen konkurrens om råvaran.

Staten är inte mycket bättre. Etanol från cellulosaråvara är idag inte något prioriterat område. I Sverige satsar staten sammanlagt ca 395 miljoner per år på bioenergiforskning alla kategorier. Projekten spänner över ett brett fält av energifrågor, från DME, vindkraft, solenergi och vätgasforskning till förbränning och till klimatinformation.

Mycket hett med etanolforskning i världen

- Men i världen runt om oss är etanol från cellulosaråvara just nu ett mycket hett forskningsområde, säger professor Guido Zacchi vid Lunds Universitet.

- Sverige låg och ligger fortfarande långt fram inom etanolforskningen och vi samarbetar med de främsta, berättar Guido Zacchi.

- Det händer dock väldigt mycket och väldigt snabbt på detta området. Därför håller Sverige på att halka allt längre bak. Vi satsar inte några pengar på forskning varken från statligt håll eller från näringslivet.

- Ekonomiskt är vi svältfödda. I Danmark satsade man nyligen 200 miljoner danska kr på etanolutveckling. I Finland satsar man 300 miljoner, i USA och Tyskland satsas det också mycket, mycket stort på cellulosabaserad etanol, säger Guido Zacchi.

Vill ha nytt etanolprogram

- Vi har tagit fram ett nationellt etanolprogram som kan binda ihop hela Sveriges krafter, från norr t ex det som händer vid SEKAB i Ö-vik till oss här i Lund, säger Guido Zacchi.

- Men än så länge har vi inte fått några signaler, varken från Energimyndigheten eller från regeringen om pengar till något nytt etanolprogram.

Det låter som det sedvanliga gnället från forskare om mera pengar, men faktum är att just ett genomtänkt program behövs i Sverige för att kunna utnyttja det stora kunnande som finns i landet hos våra forskare. Annars blir det svårt att gå från stiliga miljövänliga utfästelser till konkret handling. Idéer, patent och kompetens flyttar snabbt dit pengarna finns. Produktionen kan börja ta fart och cellulosabaserad etanol kan bli kommersiellt intressant på allvar.

Miljardsatsning på etanol

- Etanolprogrammet är en miljardsatsning som måste bli av. Annars går det som för vindkraften där Sverige utvecklade kunnandet, USA satsade pengarna och Danmark tog hem spelet, säger Per Carstedt, ordförande i BAFF, Bio Alcohol Fuel Foundation.

- Vi är på väg att tappa vårt försprång, Trots att hela världen idag ser på Sverige som ett föregångsland när det gäller etanol, satsar vi här hemma bara nålpengar.

Per Carstedt menar att vi i Sverige låter lura oss själva genom att titta på hur duktiga vi varit hittills.

- Egentligen skulle det behövts en ordentlig satsning redan för fem år sedan, men nu måste det ske! Vi vann första matchen, den om forskningen.

- Nu är det en helt ny match. Omvärlden står allt annat än stilla. Överallt, i Kina, USA, Frankrike, Tyskland och Kanada satsas det i stor industriell skala. Det är nu det gäller om vi ska bli en exportör eller importör av teknologi, säger Per Carstedt.

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden