Världen väntar för SweTree

"Varje år planteras 15 miljarder träd världen över. Några ören per träd till oss, från våra uppfinningar, skulle betyda drygt en miljard i intäkter."
Foto: Fredrik Persson

Skräddarsydda träd. Supergranar. Träd som kan motstå klimatförändringar och skadedjur. Träd med en omloppstid på 10-20 år.
Det är något av det som ryms i Mats Johnsons unika projektportfölj.
Han är VD för ett av landets mest innovativa företag - SweTree Technologies.

SweTree Technologies (STT) är en ny typ av bioteknikbolag på marknaden. Istället för läkemedelsbranschen som biotech normalt varit inriktat på utvecklar SweTree nya produkter för skogsindustrin. Skogsindustrin är idag lika stor som läkemedelsindustrin globalt. Precis som inom läkemedelssektorn erbjuder biotekniken helt nya möjligheter med enorm ekonomisk potential.

Men hittills har de stora riskkapitalbolagen hållit sig avvaktande. Nu börjar det däremot hända stora saker - ja, inte i Sverige, men utomlands.

- Nej, här i Sverige är VenCap- (risk- kapital) bolagen avvaktande, säger Mats Johnson, vd för SweTreeTechnologies och själv civilingengjör i bioteknik.

- De ser oss inom skogssektorn som främmande fåglar. De förstår inte riktigt marknaden ännu, förklarar han och konstaterar att efterfrågan på patent på de innovationer som forskarna gör är stor, men att risken finns att andra länder än Sverige blir de som kommersialiserar innovationerna.

- I den mån vi kan intressera den typen av riskkapitalbolag är de med säkerhet engelska, schweiziska eller amerikanska bolag, säger han. Mats Johnson vet vad han talar om. Själv kom han till SweTree för två år sedan från läkemedelsindustrin. Han har mer än 20 års global erfarenhet av bioteknikområdet från bl a Pharmacia Biotech, Amersham Biosciences och Karo Bio.

Ägs av forskare, industrin och stiftelser

SweTree Technologies representerar 45 forskare och idén är att utveckla träd som överlever bättre, har bättre tillväxt och kvalitet. Dessutom utvecklar man nya teknologier för att kunna modifiera träfibern. Tanken är att både utveckla egna produkter och ta del av de förbättringar i form av royalty från kundernas produkter som teknologin bidrar till.

Företaget grundades 1999 genom ett gemensamt initiativ av Teknikbrostiftelsen i Umeå* och bolaget Woodheads AB. 2002 gick nya delägare in i SweTree. Huvudfinansiär blev Stiftelsen JC Kempes Minne och 2005 anslöt sig Sveaskog AB, Bergvik Skog AB och Holmen AB som finansiärer. Man har en patentportfölj med flera klara patent och sjuttio ansökningar inom 18 patentfamiljer. Idag är värdet på bolaget minst 190 miljoner kronor, vilket det värderades till i april 2005. Sedan dess har det från SweTree kommit flera intressanta upptäckter och ett par produkter färdiga för marknaden.

Möjligheterna att skapa snabbare blomning för träd är en av upptäckterna som gjorts av forskarna på UPSC, Umeå Plant Science Center och som nu förvaltas av innovationsföretaget SweTree Technologies. Foto: UPSC

75 miljoner till utveckling

Totalt har nu SweTree Technologies fått in ca 75 miljoner för utveckling.

Ändå är det ingen tvekan om att mer pengar behövs.

- Vi är klart underfinansierade. Försprånget som vi har kan snabbt ätas upp. Det vi arbetar med håller på att bli mycket hett i utlandet, inte minst vad gäller energiskog i USA. Där satsas nu stora pengar.

Mats Johnson utesluter inte en notering på börsen inom fem - tio år. De närmaste 2-3 åren kommer man dock i första hand jobba internt för att bygga upp organisationen och arbetssätt.

- Visserligen hade vi kunnat göra ännu mer om vi hade haft ännu mer pengar, men det ökar samtidigt risken.

- Just nu har vi ett väldigt bra samarbete med de tre delägande skogsbolagen, Sveaskog, Bergvik Skog och Holmen.

- Nu ska vi bygga en organisation i världsklass, säger Mats Johnson.

Kommersiell lansering

Svenska skogsägarna får redan nästa år konkret nytta av SweTree Technologies uppfinningar.

- Det första av flera projektidéer som vi nu har konkretiserat i ett gemensamt projekt, är miljövänliga gödselmedel för skogsplantor. Detta sker tillsammans med våra delägare, säger Mats Johnson. Dessa produkter kommer ge betydande värden för skogsplantskolorna och dess kunder.

Nya gödningsmedel för plantmaterialet i plantskolor gör att plantorna växer bättre, klarar sig mot angrepp bättre och har högre överlevnad under de fem första åren.

Professor Torgny Näsholm vid Umeå Plant Science Center, upptäckte att basiska aminosyror fungerar mer effektivt än klassiska oorganiska gödselmedel för träds kväveupptag.

Miljövänliga produkter ger bättre tillväxt

Gödselmedlen leder till lägre förluster av kväve vid frilandsodling av plantor. De gör det också lättare att nå optimal kvävehalt i plantorna vid odling, vilket förbättrar tillväxten efter utplantering. På ett miljövänligt sätt kan man nu ta fram mer livskraftiga plantor som snabbare och bättre anpassar sig till sin nya miljö vid utplantering.

- Det leder till minskade miljöproblem genom att läckaget blir mindre, det ger bättre rotsystem, större fotosyntesprocess och träden rotar sig bättre. Träden växer också 60% snabbare de fem första åren, vilket ger en högre överlevnad då de bättre kan stå emot extremt väder och biologiska angrepp, förklarar Mats Johnson.

- I sin tur ger det en direkt effekt på skogsägarens ekonomi eftersom antalet plantor som behöver sättas ut sjunker och tillväxten i skogen blir bättre, säger han.

Ute på marknaden nästa år

Produkterna har utvecklats helt inom SweTree Technologies och kommer att finnas på den kommersiella marknaden redan nästa år. Våren 2008 kommer nästa produkt i serien.

Överhuvudtaget är det mesta som SweTree Technologies arbetar med sådant som kan komma att höja värdet av skogsägarnas mark och eller värdet på råvaran från skogen.

- I en tid då massaindustrin får en allt större del av sin råvara från snabbväxande tropiska skogar riskerar de boreala skogarna att hamna på efterkälken, säger Mats Johnson.

- Kan vi höja genomsnittstillväxten, så kan skogsägaren höja genomsnittsuttaget. Det blir alltså mer lönsamt att äga skog. Dessutom - om vi kan höja den totala produktionen i svenska skogar slipper vi den aktuella konflikten mellan den traditionella massa/pappersindustrin och de som propagerar för skogen som ny energikälla.

Framtidens snabbgran

Ett annat projekt är att via cellodling, sk somatisk embryogenes, ta fram snabbväxande granar. Vinnova har nyligen investerat 4 miljoner kronor i projektet, som är högaktuellt just nu inom skogsbruket. Men enligt Mats Johnson är skogsträdsförädlingen nästan helt outvecklad i jämförelse med hur det ser ut för jordbruksgrödor. Där har man hållit på med liknande arbete i många år. Resultaten är nya spannmålsvarianter och kraftigt förbättrade skördar på många håll.

- Vi har nu fått pengar för att under tre år utveckla förädlingsprocessen. Nu hoppas vi att även svenska skogsbolag vill vara med och delta i det här utvecklingsarbetet, säger Mats Johnson.

I USA har tekniken redan testats inom skogsbruket, men då på loblollytall, Pinus teada. Resultatet blev 35 procent bättre tillväxt. Där marknadsförs redan den snabbväxande tallen och över 10 miljoner plantor kommer att planteras nästa år.

Amerikansk supertall finns redan

Det är Skogforsk som gör grundjobbet med att ta fram bästa gran-"individerna". Efter att man valt ut dessa ska SweTree använda celler från träden, för att göra kopior av dem. Inom 8-10 år ska skogsbruket kunna ha fått fram betydligt mer snabbväxande plantor. Och detta helt utan genteknik. Tekniken som ska användas i grunden handlar om vanlig växtförädling.

Inom SweTree arbetar man också med genetik. Genom att analysera vilka befintliga gener i de viktiga nordiska trädslagen som står för vilka egenskaper, kan man skräddarsy modifierade träd för industrin. För massa- och pappersindustrin är det vissa egenskaper som är särskilt positiva. För energiindustrin är det andra.

Genom att forskarna i Umeå tillsammans med amerikanska forskare i höstas för första gången i historien kunde presentera hela genomet (=genbeskrivningen) för ett träd, poppel, är man en på väg att uppnå detta.

Hela "gen-kartan" för ett träd

- Vi har äntligen fått hela kartan för poppel. Vi kan nu gräva djupare och på rätt ställe. Tidigare hade vi bara delar av bilden, förklarar Mats Johnson. Nästa steg är att gå vidare med de för Sveriges del ekonomiskt viktigare barrträden.

- Men även poppel kan genom detta få enmycket stor ekonomisk betydelse. Jag tror t ex att skräddarsydda poppelplantager kan vara verklighet inom några år.

- Vill man istället undvika genmodifierade träd finns resultaten från Ove Nilssons forskning. Han kunde i våras visa hur man kan styra blomningen hos träd. Det gör det möjligt att genomföra otroligt mycket snabbare förädling. I praktiken kan en ny generation tas fram var sjätte månad. (Se SkogsVärden nr 2 2006)

- Genom Ove Nilssons forskning kan man också se till att genmanipulerade träd inte kan spridas från sina respektive odlingsområden, något som vissa varnat för. Blomningstiden kan förläggas efter skörd, vilket gör träden sterila i praktiken, förklarar Mats Johnson.

Kommersiellt intressant

Det är stolta planer som ryms inom Mats Johnsons företag, men hur ska allt detta gå från högteknologiska forskningsresultat och bli till verklighet och kommersiellt intressanta produkter?

Om 20 år är SweTree fortfarande ett forskningsintensivt företag med något hundratal anställda forskare. SweTree kommer inte att bli något nytt industrikomplex med tiotusentals anställda som Volvo, SKF eller Asea, tror Mats Johnson

- Volymproduktion i egen regi är inte vår unika styrka. Vi ska sälja kompetensen, i första hand genom exklusiva avtal med olika samarbetspartners. Vi ska ha en bred riskspridning med många produkter och flera olika samarbetspartners.

Fakta:

Mats Johnson kommer från Uppsala där SweTree har ett kontor. Där bor han med hustru och tre barn. Han ägnar sin fritid åt bland annat fotografering, golf och mat. Han har ett stort naturintresse och ett förflutet som fågelskådare och fältbiolog.

* Teknikbrostiftelsen - numera Innovationsbron, är inriktad på att utveckla forskningsrelaterade affärsidéer med hög kommersiell potential främst genom finansiering av nystartade teknikföretag, sk såddfinansiering. Innovationsbron förfogar över ett kapital om ca två miljarder genom finansiering av staten, Teknikbrostiftelserna, VINNOVA och Industrifonden.

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden