profilen
Miljöminister Andreas Carlgren:
"Skogens mångfald hotas av klimatförändringarna"
- Under helgerna kan jag gå i flera timmar
i skogen. Telefonen avstängd, inget stör,
mer än de ljud som hörs i naturen. Det är
en suverän avkoppling, säger miljöminister
Andreas Carlgren.
Foto: Markus Marcetic
Andreas Carlgren har hunnit få både beröm och kritik för sitt arbete som miljöminister. Hans arbete är en balansgång på slak lina i en tid då miljöfrågorna är viktigare än någonsin för den framtida välfärden.
- Skogsägarna har en av nyckelrollerna, säger han om omställningen till ett mer hållbart Sverige.
FAKTA, Andreas Carlgren:
Född den 8 juli 1958. Bor i Stockholm. Gift med Tomas Harila och har tre barn.Utbildning
Lärarstudier, Stockholms universitet, 1981-83.
Befattningar och uppdrag
2006- Miljöminister
2000-2006 Generaldirektör, Integrationsverket
1998-2000 Förste vice ordförande, Centerpartiet
1992-1998 Andre vice ordförande, Centerpartiet
1994-1998 Riksdagsledamot, ledamot av Utbildningsutskottet
1990-1994 Kommunalråd, Ekerö kommun
1987-1990 Lärare, anställd på utbildningsföretaget M-gruppen, egenföretagare
1984-1987 Förbundsordförande, Centerpartiets ungdomsförbund.
- Skogsägarna äger en av Sveriges viktigaste tillgångar. Det är en stor resurs för Sveriges ekonomi och inte minst för den framtida utvecklingen. Skogen är förnybar och det finns stora möjligheter att arbeta med exempelvis etanol och annat som kommer att vara en del i Sveriges fortsatta omställning säger Andreas Carlgren till SkogsVärden och fortsätter:
- Det är skogsägarna som lägger grunden för denna omställning.
Vad ser du som de främsta hoten mot mångfalden i de nordiska skogarna?
- Klimatförändringarna. De hotar även skogens mångfald. Forskarna i FN:s klimatpanel speglade nyligen de dramatiska förändringar av vår miljö som vi står inför. Snötäcket minskar, torrperioder blir längre, nederbörd intensivare och extremtemperaturer allt vanligare.
- Det är, enligt forskarna, "very likely" att människan orsakat uppvärmning genom förbränning av fossila bränslen, utsläpp från jordbruk och avskogning.
- Panelen samlar ju även de som är skeptiska till klimatförändringarna. Trots att det är en minsta gemensamma nämnare bland forskarna, är resultatet entydigt. Förändringarna påverkar givetvis den biologiska miljön, där arter och ekosystem ofta behöver lång tid på sig att anpassa sig till olika former av förändringar.
- Vi behöver nå helt andra resultat internationellt för att möta klimatförändringarna. Jag kommer att arbeta hårt för att få till stånd en internationell överenskommelse där fler länder är med än i dag och alla länder står för långt kraftigare utsläppsminskningar än vad vi nått under Kyoto-protokollet. Klimatet kräver det.
- Miljöutmaningarna är även en möjlighet för svenskt näringsliv. Här finns traditioner i skogsnäringen. Skogsnäringen bygger ju på att få ekonomi i att jobba med natur och miljö, erfarenheter som kan vara mycket viktiga för andra näringar som nu behöver utveckla miljöinnovationer. Jag ser fram emot att skogsnäringen arbetar vidare med miljöinnovationer och teknikutveckling. Vi har bara sett början för export av teknik som är miljönyttig.
Totalt 5,3 miljoner hektar (20 %) är undantagen skogsproduktion. Har vi inte nu nått en gräns för hur mycket skog vi kan skydda i Sverige?
- Jag vill gärna föra den diskussionen med näringen, där vi får chans att se till de behov som näringen ser både i produktion och i biologisk mångfald, utifrån de mer vetenskapliga bedömningar som görs och de internationella åtaganden vi har.
Vad har den samlade nationella strategin som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen presenterade 2005 hittills betytt för det skogliga naturvårdsarbetet?
- Enligt vad jag har fått rapporterat har den betytt mycket för att förbättra dialogen mellan myndigheterna på såväl central som lokal nivå. Dessutom har den medfört att man nu på ett mer tydligt och strategiskt sätt kan arbeta med områdesskydd med en bra geografisk spridning i landet.
Kan du tänka dig att kräva en konsekvensredovisning med en kalkyl för sysselsättningen och skogsindustrins lönsamhet innan nya reservat inrättas?
- Jag är beredd att lyssna på de behov som skogsnäringen ser. Jag tror att vi behöver göra flera olika bedömningar. Ett underlag kommer vi att få i december från Konjunkturinstitutet, som gör en sammanställning av ekonomiska metoder för värdering av biologisk mångfald. Då finns chans att diskutera och bedöma vilka instrument vi ytterligare behöver framöver.
Är inte inköp av värdefulla skogsområden och förlorade exportinkomster och arbetstillfällen ett oerhört slöseri med statskassans medel?
- Skogsnäringen är mycket viktig för Sverige, både ekonomiskt och miljömässigt, det är helt klart. Jag är övertygad om att näringen som helhet kan växa samtidigt som vi skyddar vissa områden.
Har du förståelse för att många skogsägare upplever att äganderätten är hotad genom naturvårdsåtgärder på delar av eller hela den egna fastigheten?
- Självklart, det här är ofta mark som brukats av familjer i generationer. Jag är övertygad om att den nära relation som en markägare naturligt har till sin mark innebär en särskild känsla och ansvarstagande för att vårda naturvärden och andra kvaliteter. Vi behöver utveckla ett system som tar till vara den kunskapen, engagemanget och kompetensen. Ägarna bör i större utsträckning engageras i arbetet med skötseln av de skyddade områdena.
- Statskontoret har i uppdrag att utvärdera befintliga naturvårdsinstrument. Den och andra utredningar, som t.ex. Skogsutredningens slutbetänkande, kommer att vara värdefulla underlag för regeringens fortsatta avvägningar kring hur skyddet av skogsmark med höga naturvärden kan utvecklas.
Det är avgörande skillnader i miljökostnader sett ur ett "well to wheel"-perspektiv om t ex drivmedelsetanolen kommer från skog eller åker. På vilka teknikområden anser du att Sverige kan bidra bäst till utvecklingen av nya drivmedel?
- Politiker ska inte låsa utvecklingen vid en teknik, utan vi bejakar olika områden där vi har möjlighet att gå framåt med att främja de drivmedel som har lägst miljöpåverkan. Vi stimulerar efterfrågan, stöttar utbyggnaden av infrastruktur och satsar på forskning för att finna de bästa förnybara drivmedlen.
- Jag vill se om vi kan införa kravspecifikationer
vid offentlig upphandling av skogsprodukter. Där
ska det också ställas krav på att säljaren kan visa
att produkterna kommer från ett lagligt skogsbruk,
säger miljöminister Andreas Carlgren.
Foto: Markus Marcetic.
- Ja. Etanoltullarna har tidigare motiverats med att uppbyggnaden av EU:s etanolindustri var i en utvecklingsfas. Vi bedömer att den andra generationens biodrivmedel står för dörren, och att etanolindustrin i dag kan utvecklas så att den blir konkurrenskraftig i ett internationellt perspektiv.
- Utvecklingen kräver att vi hittar en annan lösning för etanolen. Med de åtgärder som görs för klimatet och utvecklingen inom bilindustrin kommer efterfrågan på etanol att vara stor, det som produceras här räcker inte. En tull på biodrivmedel gör det svårare och dyrare för Europa att uppnå sina mål för biodrivmedel och därmed minska sina koldioxidutsläpp. Förutom då frihandelsargumentet att länder som har goda produktionsförutsättningar ska få chans att utnyttja dem.
- Den importerade bioetanolen baserad på sockerrör är bra ur klimatsynpunkt, även om man räknar in transporterna, då den har ett högt energivärde. Svensk etanolutveckling har kommit långt och kan vi ytterligare utveckla nästa generations biobränsle har svenska näringen goda förutsättningar att stå sig i konkurrensen.
- Det finns en stor variation i hur etanol produceras världen över och det är viktigt att följa hur produktionsförhållandena utvecklas i de etanolproducerande länderna. Naturvårdsverket har i en rapport redovisat att den övervägande delen av etanolproduktionen idag sker på fertila jordar kring Sao Paulo-området och att den odling som sker på tidigare regnskogsmark härstammar från en expansion av etanolproduktionen i samband med oljekrisen.
Skogsnäringen satsar betydligt mindre än vad andra likvärdiga näringar, t ex fordons- och läkemedelsindustrin, satsar på forskning och utveckling. Hur vill du förmå skogsnäringen att öka sin forskning inom miljö- och energiområdet?
- Regeringen stimulerar efterfrågan av miljöanpassade produkter och biobränslen, och bidrar därmed även till att stimulera forskningen.
- Den fortsatta omställningen av det svenska samhället öppnar ju stora möjligheter för ett näringsliv i framkant. Det ligger i skogsindustrins eget intresse att motsvara kraven som ställs, genom en egen satsning. En ökad förädlingsgrad av skogsprodukter kan öka uttaget av skogsråvaror, bl a som biobränslen och som ersättningsråvara för fossila bränslen och råvaror.
- Skogsnäringen har stora möjligheter, men det kräver en egen satsning.
Hur ser du på ökad gödsling för att öka produktionen i det svenska skogsbruket?
- Den bedömningen måste näringen göra, utifrån de miljökrav som ställs och det ansvar som näringen behöver ta för miljön. De som görs på land får stora konsekvenser i våra hav. Övergödningssituationen i Östersjön är alarmerande och ökade närsalthalter i haven kan medföra en total kollaps av ekosystemen. Skogsgödsling behöver göras på sätt som gör att den inte påverkar våra vattendrag och hav, eller medför negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden på land.
Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 