virkesmarknaden
Ryska exporttullar öppnar för nya virkesaffärer
Virkesmarknaden presenteras
av virkeschef, Mikael Zachrisson,
Skogssällskapet.
Samtidigt sker stora förändringar i råvaruflödet från Ryssland som kommer att begränsa råvarutillgången i hela Östersjöregionen.
Vid en hastig blick på Europakartan kan det tyckas vara ett stort utbud av virkesråvara, sedan det i januari stormfällts stora volymer både på kontinenten (ca 40 milj. m3sk) och i Sydsverige (ca 12 milj. m3sk). En närmare titt på situationen visar dock det motsatta. Den urstarka konjunkturen i hela Europa gör sågverk och massafabriker hungriga på stora volymer. Stormvirkesvolymerna ligger på marken, där gör de ingen nytta för industrin.
Det är tillgängligheten och flödet till industrin som räknas och stormhuggningarna är tidsödande. Trots att dispens utfärdats för utländska åkare kommer biltransportresurserna vara en flaskhals i arbetet att få det avverkade virket bortforslat från skogen före sommaren.
Ökade exporttullar
Vad som ytterligare kommer att få stor påverkan på virkestillgången för industrin är Rysslands beslut om dramatiskt ökade exporttullar. Med en första ökning från 4 euro till 10 euro per kubikmeter från 1 juli 2007 kommer en stor del av importen till i första hand Finland, men även Sverige, att lamslås. Med de fortsatta planerade höjningarna som avslutas med 50 euro per kubikmeter år 2009 är det locket på totalt.Kvarnsten om halsen
Finlands sak är vår, hette det en gång i tiden. Innebörden av det uttrycket kommer att bli en kvarnsten om halsen på svensk skogsindustri när finnarna tvingas söka sin råvara i Sverige istället. Inte minst i det mellansvenska lågprisområdet för massaved samt i norra Norrland kommer troligen priset att pressas uppåt redan till hösten, men även resten av Sverige kommer att påverkas.Värmeverk och pelletsfabriker
Dessutom tillkommer konkurrensen om massaveden från värmeverk och pelletsfabriker, framför allt i Mälardalen, Västsverige och längs Norrlandskusten.Av förståeliga skäl uppvaktar svensk skogsindustri politikerna för att få gehör för sina råvaruproblem som betingas av både de ryska exporttullarna och biobränslekonkurrensen. Bedömningsvis kommer inga större förändringar av förutsättningarna att ske, utan man får vänja sig vid en skärpt konkurrens om råvaran. Ett gemensamt intresse för industri och skogsägare är att öka produktionen i våra svenska skogar, och det måste ske på kort sikt.
Oförändrat på kort sikt
I det korta perspektivet, d v s under våren, kommer troligen inga större virkesprisförändringar till stånd. I Sydsverige råder oförändrade grundprislistor sedan före stormen Per, medan pristilläggen i varierande grad har pressats nedåt. Speciella ”baggvirkessortiment” inrättas. Talltimmer är ett fortsatt starkt efterfrågat och bra betalt sortiment på många håll, eftersom barkborreavverkningarna är granfokuserade. I Mellansverige har timmerprislistorna höjts vid årsskiftet och i kombination med vinterföret har det dämpat den ovanligt omfattande och långt utdragna rotpostmarknaden. Efterfrågan är dock fortsatt stark på samtliga sortiment. Dessutom har det skett en prishöjning på björk- och lövmassaved i Örebro län, Södermanland och Västmanland, vilket innebär att björken från 1 februari betalas med 260 kr/m3fub.Konstant råvarubrist
Trots att den riktiga vintern kom till slut till Norrland så råder det i stort sett en konstant råvarubrist för både massaved och timmer.Det tar sig uttryck i allt offensivare virkeshandel från flera aktörer. Inga prislisteförändringar är dock att förvänta under våren. Ju längre norrut man kommer, desto mer trycker finska marknaden på och till hösten borde massavedspriset, framför allt i Norrbotten, kunna få en skjuts uppåt.
Förutom i Finland, som tidigare nämnts, är köpintresset stort från virkesindustrier både i Baltikum och nere på kontinenten, trots den relativt omfattande stormen där. Svenska exportvirkesaffärer har kunnat göras till ökade priser efter årsskiftet. Det bottnar i både råvarubrist och god konjunktur. Den ljusa konjunktursituationen märks också på svenska industrier. Sågverken har nu börjat tjäna ihop så pass med kapital att vi ser en omfattande investeringsvåg svepa över landet.
Psykologisk effekt
Tills vidare pågår kampen mot klockan i Sydsverige. I Skogsstyrelsens värsta scenario hotas 60 milj. m3sk på sikt av granbarkborreskador. Frågan är vilken psykologisk effekt stormar och insektsproblem får på skogsägarnas skogsskötsel- och avverkningsbeslut framöver. De närmsta åren kanske man vill försäkra sig om att avverka innan barkborrar sätter tänderna i de värdefulla bestånden eller att en ny storm vräker skog och planering på ända. Förändrade skötselstrategier, intensivare skogsbruk och kortare omloppstider borde bli följden. All kraft läggs nu på att få ut mesta möjliga av hotat virke ur skogen. Samtidigt får man inte bygga för stora väglager som riskerar bli kvar efter 1 juli. Trots alla ansträngningar är det vädrets makter som huvudsakligen avgör hur barkborresituationen kommer att utvecklas. Vi får alltså hoppas på en riktigt kall och usel sommar, eller hur?Mikael Zachrisson
mikael.zachrisson@skogssallskapet.se
Till toppen