•  
• Hem
• Kontakt
  • Marknadsområden och kontor
  • Sök medarbetare
  • Lediga jobb
  • För våra leverantörer
  • FSC
• Aktuellt
  • Nyhetsarkiv
  • Pressrum
  • Tidningen SkogsVärden
  • Seminarier och exkursioner
  • Prenumerera på nyhetsbrev
• Våra tjänster
  • Så jobbar vi
  • Skogen
  • Fastigheten
  • Din ekonomi
  • Naturupplevelser
  • Naturvård
  • UTFORM Träprodukter
  • Vilt och jakt
  • Vindkraft
• Fastigheter till salu
  • Fastigheter till salu
  • Fastigheter uthyres
  • Våra fastighetsmäklare
• Koncernen
  • Organisation
  • Stiftelsen
  • Miljöpolicy
  • Virkespolicy
  • Årsredovisning 2010
  • Länkar till samarbetspartners
• Logga in
  • dinskog
  • Entreprenörswebb
  • Styrelsewebb
  • Skogssällskapets Webbmail

mångfald

Slaget om mångfalden!

- Mångfalden är inte bara en miljöfråga, utan en fråga om uthållig ekonomi, säger professor Lena Gustafsson på SLU.
Hon menar att utan biologisk mångfald finns ingen "reservplan" när något går snett.
- Vi har ingen aning om vad som händer i framtiden. Därför gäller det att inte ha alla ägg i en korg.

De senaste tjugo åren har mer än 300 miljoner hektar tropikskog - en yta större än Indien - omvandlats till annan markanvändning runt om på jorden. Global skogsomvandling både genom klimatförändringar och genom traditionell mänsklig aktivitet utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden i skogarna. Frågan är hur det ska gå när allt fler reser krav på att luckra upp även de befintliga svenska målen.

Professor Lena Gustafsson på Institutionen för naturvårdsbiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala är oroad över utvecklingen i de svenska skogarna och tar bland annat upp att slutavverkningsåldern minskar radikalt.

- Om några år kommer våra produktionsskogar att bestå av träd mellan 0 och 50 år. Det kommer att leda till betydligt mindre mångfald.

Mångfald onödigt

- Vissa teoretiska studier visar visserligen att vi klarar oss med en mindre mångfald. Systemen skulle enligt studierna vara lika stabila med få arter som med många arter. Men sanningen är att vi vet inget om framtiden och att det är oansvarigt att göra slut på möjligheterna.

Lena Gustafsson tar upp kalhuggningen i skogsbruket som blivit norm sedan 50-talet.

- Vi tror att dessa likriktade, ensartade skogar brukas uthålligt, men sanningen är att idag vet vi inte svaret. Skogsbruket måste därför medvetet satsa på mångfalden. Det är smart resursutnyttjande av en naturresurs, säger professor Lena Gustafsson.

Men det är inte så konstigt att debatten börjar svänga från helhjärtad satsning på miljö och mångfald till fokus på produktion. Skogsråvaran ska idag räcka till mycket mer än att "bara" producera papper och sågtimmer. Bioenergin är det mest aktuella exemplet där behoven kan bli minst lika stora som i den traditionella skogsindustrin. Vid horisonten väntar även exempelvis biopolymerer och andra nya cellulosabaserade material.

Många anser att det för att kunna öka produktionen i skogarna krävs ökad gödsling, nya snabbväxande trädslag, plantageliknande odlingar, kortare omloppstider generellt och genmodifierade trädslag med specialdesignade egenskaper, etc.

Produktionen måste öka

"Vi har inte råd med alla avsättningar och dessutom behövs inte alla arter. Däremot behöver vi öka produktionen", är lockropen som allt oftare hörs i debatterna.

I skogsutredningen hävdar Maggi Mikaelsson att det inte finns någon motsättning mellan produktion och miljö. Hennes förklaring är att skogen binder kol.

- Detta är en förenkling där man glömt bort komplexiteten i miljöfrågorna, menar Lena Gustafsson och påpekar att skogsutredningen inte nämner mycket om mångfalden.

Men skogsutredningens tongångar går igen på fler håll. Forskaren Tomas Lundmark på SLU säger till exempel att tydliga politiska signaler om en intensiv skogsproduktion är nödvändiga och en del av aktiv miljövård. Inte det motsatta.

Han anser att vi kan öka tillväxt och uttaget/ avverkningsnivåerna med minst 50 procent. Klimatförändringar, längre växtsäsong, kombinerat med kvävegödsling och ett målmedvetet växtförädlingsarbete gör tillväxten bättre och målet fullt realistiskt.

Björn Andrén VD Holmen Skog lutar åt samma håll och har t ex sagt att "Vi slösar bort virke med dagens naturvårdshänsyn".

Börje Pettersson, Stora Enso efterlyser vetenskaplig dokumentation som visar om idéerna kring vad de svenska reglerna till mångfald egentligen ger. Han säger: "Hundratals miljoner kronor satsas årligen från skogsnäringens och samhällets sida utan någon samlad utvärdering av konceptet."

Dagens skydd är effektivt

Men Lena Gustafsson håller inte med. Hon menar att dagens skydd är effektivt och att svenskt skogsbruk inte behöver vara oroligt över effektiviteten i våra naturvårdsåtgärder.

- De är bra, men kanske krävs det mer. Det är i alla fall inget fel på åtgärderna.

Hon menar att den generella hänsynens tanke är att naturvården blir bra om markägaren själv deltar.

- Idag ser vi hur det på ett ställe lämnas en värdefull ek på ett hygge, på ett annat lämnas en mindre nyckelbiotop och på ytterligare ett annat lämnas en grupp aspar.

Lena Gustafsson:

- I produktionsskogarna blir det mycket fattigare när vi nu behöver öka produktionen. Om några decennier får vi ett väldigt konstigt skogslandskap. Produktionsskogarna kommer att vara mellan 0 och 50 år. Kvar är åtta procent skyddade skogar som bara blir äldre och äldre. Vi står alltså där med en stor grupp unga skogar och en liten grupp gamla på över 150 år. Skogar med träd mellan 50 och 150 år finns inte alls. Ett sådant landskap har aldrig funnits tidigare.

"Riskerna för mångfalden med genmodifierade träd måste utredas"

Det finns samband och effekter som inte snabbt kan upptäckas. Därför måste riskerna med genmodifierade träd studeras närmare redan innan de kommit ut på marknaden.
- Skadeorganismer kan gynnas och oväntade effekter kan uppstå när modifierade träds pollen sprids i naturen, säger docent Anders Wennström på Umeå universitet.

I en studie från Umeå universitet och SLU framgick att aspar som modifierades genetiskt för att öka biomassan samtidigt fick förändrat kemiskt innehåll vilket påverkade trädens motståndskraft mot insektsangrepp, i det här fallet från pilglansbaggen.

Anders Wennström är en av de ansvariga bakom studien och arbetar med riskbedömning av genetiskt modifierade organismer, GMO och har varnat för de ekologiska riskerna med genmodifiering inom skogsbruket.

- Vår studie visar att vi behöver bättre kunskaper om ekologiska risker med genmodifiering. Idag satsas huvuddelen av forskningsmedlen på att utveckla teknologin och tekniken för att göra genmodifierade organismer. Endast en bråkdel av medlen går till att studera riskerna. Jag är övertygad om att det kommer att bli svårt att få en acceptans bland allmänheten för genmodifiering innan vi förstår riskerna, menar Anders Wennström.

Ekonomiska intressen

Genmodifieringstekniken har för länge sedan slagit igenom i stor skala när det gäller jordbruksgrödor, men nu riktas intresset mot skogarna. Här har enda sättet att förbättra produktionen varit det mödosamma arbetet med röjning och gallring. Skogsträden växer långsamt och resultaten har tagit extremt lång tid. Samtidigt är det ett stort kapital som står bundet på markerna, så frågan är ekonomisk. Det förekommer därför försöksodlingar med plantor runt om i världen även här i Europa i t ex Tyskland. Ligninhalt och tillväxttakt har varit några av de områden där man velat förändra träd genetiskt. Andra vill ha träd med ändrat sockerinnehåll så att cellulosan snabbare går att omvandla till etanol. Skogsbolagen har ett klart ekonomiskt intresse i att få fram mer snabbväxande gran t ex.

- Det finns ett starkt tryck och ett stort intresse för att kunna höja utvecklingstakten i förädlingsarbetet kring skogsträd. Det man främst är ute efter är snabbare tillväxt och att anpassa träden för vissa specifika funktioner. Exempelvis har massaindustrin ett intresse av att få fram träd med lägre ligninhalt för en enklare och billigare process i massatillverkningen.

Tar lång tid att studera risker

- Detta är ett problem trots att det inte finns några genmodifierade träd ute på marknaden i Sverige idag, säger Anders Wennström. När dessa väl är framme är det för sent att börja undersöka om det kan finnas negativa effekter.

- Riskerna är att man vid genmodifiering inte bara påverkar den art som man vill förändra, utan även andra, fortsätter Anders Wennström.

- Det kan handla om enklare typer av samband som att genmodifierade träd blir mer mottagliga för olika skadeorganismer som insekter eller svampar.

- Det skulle kunna leda till ett uppsving för skadeorganismer som rent av kan gynnas så mycket att de kan angripa frisk skog i stor skala utanför trädodlingarna. Vi ser hur t ex granbarkborren normalt bara går på död ved, men blir de tillräckligt många kan de angripa även friska träd.

- Men det kan också vara samband i flera led där genmodifierade träd blommar och dess pollen sprids och korsbefruktar andra träd t ex tall och poppel. De nya egenskaperna sprids fritt i naturen och oväntade effekter kan uppstå.

- Även om forskarna idag säger att man kan förändra blomningsperioden så att dessa risker minimeras har vi sett att det inte fungerar till 100 procent. Det finns alltid något som kan slå fel.

Biologisk mångfald påverkas

Anders menar att det finns stora risker för att den biologiska mångfalden påverkas negativt. Han tar ett exempel från England där man modifierat jordbruksgrödor för att bättre stå emot skadeorganismer. Resultatet blev att det fanns mindre mat för andra djur och insekter.

- Grodor, fåglar och insekter försvann i stor skala eftersom deras föda försvann.

- Allt hänger ihop och vi har idag inte kontrollen över exakt hur och vad som händer vid en förändring på ett ställe. Vi kan idag inte förutsäga vad effekterna blir, säger Anders Wennström.

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com


Till toppen       Vidare i SkogsVärden