"Skogsägarna klappar händer..."

UPM-Kymmenes utvecklingschef Christer Backlund.

- Vi startade 2002 med stubbrytning på ett tiotal hektar i mellersta Finland, berättar Christer Backlund, utvecklingschef på skogsbolaget UPM Kymmene i Finland.
- Idag står trädbränslen för två terrawatt av energiproduktionen. Och stubbarna utgör 1/3 av produktionenen i våra egna kraftvärmeverk.

Det är en blixtsnabb utveckling som skett i Finland vad det gäller stubbrytning för energiändamål.

Den som närmast kan sägas vara drivande för stubboomen är utvecklingschef Christer Backlund på UPM Kymmene. Det UPM gjorde för fem år sedan gör andra finska bolag idag och även svenskarna börjar förstå stubbarnas potential som biobränsle. Fortfarande står UPM Kymmenes andel för 80 procent av stubbrytningen i Finland.

En stubbryning ger ca 200 procent av grotens biomassa. I en tid då allt fler talar om råvarubrist och skogen såväl ska räcka till traditionell massa och sågtimmer som till energikälla både för kraft, värme och drivmedel, är varje tillskott välkommet.

I Finland bryts stubbar i genomsnitt på fyra procent av förnyelseytorna i privatägda skogar. Totalt samlas GROT in på 17 procent av förnyelseytorna. Men det är stora skillnader i kvalitet och kvantitet mellan olika delar av landet.

15% stubbrytning

Stubbrytning är vanligast i Mellersta Finland, där stubbrytningsobjektens andel är omkring 15 procent av alla förnyelseytor. I mellersta Finland och Kajanaland är man också bäst i landet på att ta tillvara GROT. Där gör man det på nästan var tredje förnyelseyta. Minst är uttaget av energived i de östra och norra delarna av landet.

Det som styr uttaget av GROT är främst priset och efterfrågan på skogsflis samt värmecentralernas antal och storlek.

Finländarna har på några få år visat att stubbarna som hittills bara blivit kvar i marken är ekonomiskt mycket intressant att skörda tillsammans med övrig grot efter avverkningen. 20 % av energin i Finland kommer idag från skogsbränsle. UPM Kymmene har själva sex helt egna kraftvärmeverk och två delägda dit skogsbränslet går.

Största biokraftvärmeverket i världen

Ett stubbrytningsaggregat som UPM- Kymmene har utvecklat tillsammans med sina underleverantörer. Foto: UPM- Kymmene

Det största, Alholmens kraft, i Jakobstad, startade kommersiell drift 2002. Det är det största biobränslebaserade kraftvärmeverket i världen. Alholmen tar idag ca 50 procent av bränslet från skogsråvara, bland annat stubbar.

Alholmens kraftverk producerar 3000 GWh per år och krossningen sker på plats vid kraftverket med grova långsamt roterande rivare. Än så länge sker det inte ute i skogen, vilket är ett problem eftersom stubbarna tar mer plats att frakta än om råvaran varit sönderdelad redan vid ”skörd”.

I Finland var användningen av energiskog totalt 900 000 fastkubikmeter förra året och UPM avser att öka användningen ännu mer.

Fördelarna är flera

För skogsbolag som UPM- Kymmene, med egen kraftvärmeproduktion blir det ett viktigt tillskott i energibalansen.

För skogsägarna är det från och med 2006 inte bara skönt att bli av med stubbarna i markerna inför nästa plantering, utan det är även en god och helt ny inkomstkälla. UPM Kymene betalar från förra året mellan 30 och 125 € (euro) per hektar för energiråvara från gran.

Markberedningen blir billigare

Dessutom sänks kostnaden för markberedningen med 50 procent. Från drygt 250 € per hektar till ca 125 €. Med 4-500 stubbar per hektar blir resultatet 1800 planteringshögar per hektar. Det är samma aggregat som plockar upp stubbarna som skapar markberedningen. Christer Backlund är till och med inne på att det möjligen behövs färre plantor när stubbarna är borta.

- I början trodde vi nog många att det skulle bli djupa kratrar efter brytningen, men det visar sig att det blir jämnare mark än vid normal avverkning efter beredningen. Det ser inte alls ut som man kanske skulle tänka sig.

Som om inte detta skulle vara nog, minskas risken radikalt för rotröta när stubbarna rensas från hyggena.

100 procent positiva skogsägare

Turbinen på UPMs kraftvärmeverk Alholmens Kraft i Jakobstad, producerar 240 MW eleffekt, 100 MW processånga och 60 MW fjärrvärme. Processångan används av pappersfabriken alldeles intill och fjärrvärmen går till uppvärmning av hus och villor i Jakobstad. Elproduktionen går till de olika delägarna i kraftvärmeverket

- Ja, skogsägarna klappar händer, säger Christer Backlund och skrattar.

- Idag när de även får betalt för stubbarna är 100 procent av våra skogsägare positiva till stubbrytningen mot 80 procent tidigare, när vi bara erbjöd oss att ta bort stubbarna, fortsätter han.

- Hur mycket de får betalt är beroende på volymen granmassaved på skiftet. Vi arbetar än så länge med en schablonmodell. Den snabba utvecklingen för stubbrytning har inte bara varit rent idémässig utan en förutsättning har varit att tekniken också utvecklats. UPM Kymmene har tillsammans med mindre, ofta lokala, aktörer tagit fram de nya aggregaten som lyfter upp och klyver granstubben.

- I första hand handlar det om privatägd skogsmark där vi samordnar processen, förklarar Christer Backlund. Samma aggregat och samma maskin gör både stubbrytningen och markberedningen i samband med normal avverkning. Detta gör att vi kan halvera kostnaden för markberedning.

- Stubbarna spjälkas när de lyfts och bearbetas för att vi ska få bort mull och sten och samtidigt bättre rymmas i de särskilt byggda lastbilarna med specialstål i flaken som vi tagit fram för detta ändamål.

Ett hektar värmer 10 villor under ett år

Stubbar från en hektar stor förnyelseyta har ett energivärde som är 200 MWh. Det motsvarar 18 ton brännolja och kan värma 10 villor under ett år. Runt UPMs kraftvärmeverk i Jakobstad jobbar fem olika stubbrytningsmaskiner inom en radie av 10 mil.

Det är inte bara skogsägare och skogsbolag som är glada över utvecklingen mot mer stubbrytning. Christer Backlund påpekar att det tar runt 10-12 timmar att bryta stubbar på ett hektar skogsmark. Det innebär att det blir mer jobb för entreprenörer under en längre tid, vilket också gynnar denna yrkesgrupp.

- Det är ett stort intresse över hela världen för vår stubbrytning och biobränsleanvändning, berättar Christer Backlund.

- Vi har folk här från bland annat USA, Canada och Australien, förutom Sverige och Europa förstås.

Så går det till:

För att genomföra stubbrytningen används ett aggregat som bryter stubbarna och klyver dem. Aggregatet är försett med en liten skopa som gör det möjligt att forma mineraljorden till små högar där plantorna ska planteras. Målet är att få runt 1800 högar för planteringen och om avståndet mellan högarna blir för stort tar föraren upp extra högar med aggregatet. Det fungerar då som en vanlig markberedare. Stubbarna lyfts ur marken med hjälp av tre tänder, två på ena sidan och ett motstål som också klyver stubbarna.

20 - 30 procent av stubbarna lämnas kvar. Det är klenare granstubbar och alla löv- och tallstubbar. Processen med stubbrytning är bara byggd kring granstubbarna som lämpar sig ojämförligt bäst eftersom de bara sticker 30-40 cm ned i marken.

I första hand är det stubbar med en diameter från 17 cm och uppåt som används. De riktigt stora stubbarna klyvs redan i marken innan de lyfts upp. Mindre stubbar klyvs ovan markytan och skakas för att jord och stenar ska inte ska följa med rötterna. Därefter placeras stubbarna i strängar ovanpå riset på förnyelseytan för att torka. Detta gör att stubbarna torkar snabbare.

Efter tre-fyra veckor på förnyelseytan körs stubbarna ut till bilväg med skogstraktor. Där läggs de längs med vägen. Från en hektar blir det en ca. 40 meter lång och 6 meter hög sträng längs vägkanten. Nu är det dags för att stubbarna ska få torka i 1–2 år innan de går vidare till någon av kraftvärmeverken, t ex Alholmens Kraft i Jakobstad.

Mikael Falk
falk.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden