mångbruksfrågor

Framtidens skola är ute!

En metod att minska stress, vantrivsel och övervikt bland skolbarn är att låta dem gå "i skola" utomhus t ex i skogen. Metoden är svensk och väcker nu uppmärksamhet världen över.

- Skolminister Jan Björklund bör genast ändra studieplanen för grundskolan för att göra det obligatoriskt, säger Anders Szczepanski, forskare och chef för Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik som funnits sedan 1993 i Linköping.

Forskning visar att det är stressande, särskilt för barn och unga, att vara låst till en stol och en bänk i ett klassrum hela dagarna, säger Anders Szczepanski. Är det dessutom bullrigt, dålig luft och stökigt på andra sätt förstärks stressen ytterligare.

Negativa effekter på hälsan och minnet

Han fortsätter: -Stressen har negativa effekter inte bara på hälsan, utan också på vår koncentrationsförmåga, minnet och förmågan till empati. Att då stänga in eleverna i klassrummen är helt kontraproduktivt ur en pedagogisk synvinkel. Men även ur ett större samhällsperspektiv.

Anders Szczepanski anser istället att betydligt mer av undervisningen bör ske utomhus, i skogarna, i landskapsmiljön, men även i parker och andra stadsmiljöer.

- Problemen är särskilt stora för pojkar. Just därför är resultaten från vår forskning verkligt intressant, förklarar Anders Szczepanski.

Två grundskolor

Szczepanskis undersökning gjordes på 341 barn på två olika grundskolor i Linköping under ledning av stressforskaren Nina Nelson, överläkare på Linköpings Universitetssjukhus och överläkare Per Gustafsson som forskar i barn- och ungdomspsykiatri. Forskarna mätte bland annat halterna av stresshormon hos barnen. Man studerade även BMI (Body Mass Index) och allmänt psykiskt och fysiskt stämningsläge. Mätningarna gjordes vid flera tillfällen under dagarna under en månad.

Det enda som skiljde skolorna åt var att på den ena skolan hade lärarna fått specialutbildning i utomhuspedagogik och en timma av skolundervisningen om dagen genomfördes utomhus. På den andra gjordes ingen förändring.

Häpnadsväckande resultat

Resultaten var häpnadsväckande eftersom framförallt pojkarna på den skola som praktiserade utomhuspedagogik hade sänkt sina halter av stresshormon signifikant gentemot kontrollgruppen.

En medicinsk förklaring är att barnen i rörelse utomhus förbrukar den energi som frisätts under stress. Det normala vid långvarigt stillasittande i ett klassrum är istället att energin lagras som fettsyror och socker i kroppen.

Lägre stress ger bättre inlärning

Anders Szczepanski säger att forskning tydligt visar att inlärning fungerar bättre när stressnivåerna är mindre och när vi får använda oss av alla våra sinnen - syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Även att få tillfälle till att reflektera över kunskaperna är viktigt för att de ska stanna kvar.

- Jag menar därmed inte alls att all undervisning ska bedrivas utomhus. Väldigt mycket information kan våra barn ta fram när de sitter vid sina datorer. Att få dem att omsätta teorin i en varaktig kunskap är det som utomhuspedagogiken kan bidra med, säger han.

- I skog och mark har de chansen att uppleva kunskaperna ”hands-on”. Det handlar då om kunskap som kommer från att själv ha prövat och testat teorierna praktiskt ute i autentiska miljöer.

- Allt från hälsa, rörelse, matte, biologi, kemi, fysik, teknik kultur, historia och språk går att ”läsa” i utomhusmiljöer, men det krävs att lärarna vet hur, när och varför utomhuspedagogiken ska användas, säger Anders Szczepanski.

Få utbildningar och inget i läroplanen

Det finns problem med utomhuspedagogik. Ett är att det hittills varit dåligt med utbildning för lärarna. Därför är få lärare idag utbildade på området.

- Eftersom det inte finns ett ord om utomhuspedagogik i den nuvarande läroplanen är inte heller utomhuspedagogik prioriterat i utbildningen av lärarna själva, säger Anders

- Lärarutbildningen är på 140 – 160 p och innehåller oftast inget om detta. Istället sker utbildningen i form av tilläggskurser efter de ”vanliga” pedagogiska och special kurserna.

Ett annat problem är platsen för utbildningen. Visserligen kan lärandet ske i parker, på skolgårdar och i stadsmiljön, men framförallt landskapet och skogen är viktiga miljöer för att uppnå både lärande och rörelse. Dessutom har skogen en bevisat stressänkande effekt.

Därför är möjligheterna att enkelt komma ut på plats i naturen, utan att kräva full utrustning, mycket viktiga för både eleverna och lärarna.

Ska läraren tvingas planera allt som en vildmarksexpedition blir det sannolikt för jobbigt och därmed blir tillfällena få.

Dessutom måste även funktionshindrade och ovana ha möjlighet att komma ut i skogen och landskapet. För det krävs en beredskap hos de kommunala markägarna.

Satsa på strövområden i kommunen

Därför är det viktigt att kommuner och landsting satsar på effektiva friluftsområden med både god skyltning och bra platser för rast, samling och teoretiska genomgångar.

Är detta då så lönsamt? Ska man satsa på utepedagogik istället för att satsa på ännu ett skolhus i betong och plåt?

- Ja, säger Anders Szczepanski, som menar att kostnaderna för att iordningsställa ett friluftsområde för utomhuspedagogik bara är en bråkdel av kostnaderna för att bygga ett enda klassrum.

Vid CMU i Linköping finns Europas enda magisterutbildning i utomhuspedagogik. Forskningen vid Centrum för Miljö och Utomhuspedagogik, CMU, stöds bland annat av Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond med 5,8 miljoner kronor. I höst anordnas en tvådagars nationell konferens i utomhuspedagogik ”Ute är inne” 1-2 oktober 2007.

Så kan skolorna få hjälp med att komma ut i naturen och lära

Peter Wieslander, Skogssällskapet och Ulf Alderud, mellanstadielärare på D-skolan i Oxelösund.
Foto: Mikael Falk

- Många lärare säger att deras klass är så stökig att det inte går att ta med dem ut i naturen, säger Mikaela Löfgren på Skogssällskapet.
- När vi varit ute tillsammans inser lärarna istället att det var just det som behövdes.

Under 2004 och 2005 fick 260 av landets 290 kommuner bidrag från Naturvårdsverket till lokala naturvårdsprojekt, sk LONA-pengar. Det är 972 projekt, varav 416 har anknytning till friluftslivet. Över 1 000 föreningar har deltagit i projekten och Naturvårdsverket har haft 300 miljoner kronor att fördela under de tre åren 2004-2006.

I Sörmland har Naturvårdsverket via Länsstyrelsen i Sörmland beviljat bidrag till några projekt. Skogssällskapet har t ex tillsammans med Oxelösund, Katrineholm, Vingåker, Nyköping och Trosa kommun fått pengar. Det gäller bland annat för projektet ”Skolan i Sörmlands natur” där Skogssällskapet vandrar med mellanstadieeleverna i de berörda kommunerna. Pengar från Naturvårdsverket har också gått till ett projekt för upprustning och iordningsställande av ett kommunalt naturreservat på området Femöre, strax utanför Oxelösund.

Tillsammans med kommunen har Skogssällskapet ställt i ordning området, bl a för att göra det lättare för skolorna att komma ut med eleverna i skog och natur.

- Vi arbetar med att göra i ordning området där det tidigare var rena granplanteringar. Med pengarna från Naturvårdsverket har vi kunnat öppna upp och hugga fram de fina ekarna, fixat grillplatser, satt upp stängsel för att också kunna låta får beta här precis som förr, säger Peter Wieslander på Skogssällskapet.

Matte, engelska och språk

Peter samtalar med Ulf Alderud som är lärare i Oxelösund sedan 1967. Ulf är klasslärare för en fjärdeklass på mellanstadiet i D-skolan i Oxelösund. I sitt dagliga arbete jobbar han mycket med utepedagogik:

- Ja verkligen! Vi är ute minst var fjärde vecka och bygger hela undervisningen på att varva praktik med teori, berättar han.

- Det finns hur mycket som helst att göra om man bara vågar flytta ut lärandet ut ur den här fyrkantiga världen, säger Ulf och pekar mot de fyra väggarna i klassrummet.

Ulf berättar att han får tacksamma kommentarer både från elever och från föräldrar till elever som börjat på högstadiet. De känner att de lärt sig mer än andra elever.

- Det är kul! Man ser hur hjärnan och kreativiteten stimuleras av att få arbeta med multipla intelligenser som blir fallet när vi är ute i naturen. Ulf berättar att de ”läser” matte, språk, historia i skogen och att barnen sedan får redovisa i skrivna berättelser vad de gjort där ute.

- Vi konstruerar saker, mäter och beräknar. Det blir allt från hyddor till kuber som de ska fylla med ved. Barnen lär sig innebörden av cirkel, radie och diameter. Vi lär oss aln, fot, tum och utgår inte alls från läroböcker. De lär sig till och med att mäta trädens höjd och räkna ut medelvärdet på skogen.

Klimatet blir mjukare

- Det mesta kan göras ute eller i anslutning till att vi har varit ute. Det man också märker är att en klass som denna, som gärna blir lite stökig inne, blir hjälpsamma mot varandra när vi är utomhus. ”Klimatet” i klassen mjuknar, säger Ulf Alderud.

När man har undervisning utomhus är det viktigt att kommunikationerna fungerar smidigt. I Oxelösund löser Ulf det med att alla barn får cykla till utflyktsmålen i skogen. Andra gånger krävs särskilda lösningar för att göra uterummet tillgängligt.

- Just därför är det viktigt att göra som man gjort här i Oxelösund, fyller Peter Wieslander i.

Strövområden behöver skötsel

- Skogssällskapet har hjälpt kommunen med att iordningsställa området. Vi har skapat en plats där andra klasser, även med lite mindre engagerade lärare, kan komma ut. Det kan vara handikappanpassning, parkering, grillplatser, dass och rastplatser.

- Vi har också tagit ut klasserna tillsammans med deras lärare och gjort guidningar på områdena. Det kan vara en första introduktion för många av dem. För det är inte så lätt att ge sig ut med en klass om både lärare och elever är ovana vid naturen, förklarar Peter.

Mikaela Löfgren, biolog från Skogssällskapet:

- Vi vill hjälpa till att visa hur lätt det är att komma ut och använda skogen i undervisningen. Vi hjälper till med att inspirera, guida och informera både lärare och elever, säger hon.

Av Mikael Falk
falck.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden