skadedjur
Granen är hårt utsatt
Så bekämpas barkborren i Skåne
Ett 100-årigt granbestånd på Kullaskogen, i nordöstra Skåne, svårt angripet av granbarkborren.
Foton: Hans-Jöran Hildingsson
Här kommer så småningom att bli en mer särpräglad skog med ek, bok och en del annat löv blandat med tall och gran.
- Just nu utgör dessa grandominerade naturreservat riktiga insektshärdar med all skadad skog som definitivt kommer att påverka omgivande bestånd. Granen är nog körd som framtida trädslag i den här reservatsdelen, säger skogsförvaltare Rune Andersson.
Avverkar i området på nytt
- I granbeståndet som omger naturreservaten och som är på hela 28 ha, sätter vi i dagarna in en stor skördare och senare två skotare och räknar med att allt ska vara avverkat och utkört till bilväg samt även kört ur skogen till den 1 juli. Senast vi var här och avverkade skadad skog var i september i höstas. Det som inte var klart före 1 oktober fick vänta. Hösten 2006 blev varmare än vanligt så det upptäcktes nya röda granar. Då tog vi ett nytt beslut om att avverka hela området på en gång.Rune Andersson fortsätter:
- Allt virke ska ut ur skogen och vara borta från bilväg senast den 1 juli. Logistiskt sett är det nog en utopi att få ut allt virke från skogen till den 1 maj innan svärmningen. Med allt virke ut ur skogen har vi förhoppningsvis även lyckats med att få ut merparten av granbarkborrarna. Upparbetat virke vid bilväg blir under svärmningen i maj till juni en form av fångstvirke. Flaskhalsen längre fram i vår blir nog att få tillräcklig transportkapacitet, så att inte virke ligger kvar vid bilväg efter den 1 juli.
Lägger ut fångsvirket
- Vi kommer efterhand att lägga ut s k fångstvirke. Det innebär att vi lämnar kvar högar på 1-1,5 kubikmeter av upparbetat virke i avverkningsområdet. När insektssäsongen närmar sig appliceras feromoner på högarna för att locka granbarkborren att angripa det giftbesprutade virket.Vi har när hela beståndet avverkats en gigantisk och samtidigt spännande uppgift framför oss. Vad ska vi plantera? Hur mycket kan vi markbereda av detta ganska storsteniga område och hur mycket kan självföryngras? I princip bör vi spara tall och löv.
Hur kan ett så omfattande angrepp ha skett på hela 28 ha?
-Det är sannolikt ett antal faktorer som samverkat. Främst är det 100-årig och äldre granskog som står på inte alltför fuktig mark. Stormen Gudrun för nästan exakt två år sedan gjorde stor skada och fällde dessutom mycket skog i angränsande reservat. Reservaten har inte gjort det bättre. Så hade vi en varm och torr sommar 2006 som stressade träden oerhört. Granbarkborren utvecklades 2 – 3 generationer under den långa säsongen 2006 inkluderande en långt utdragen varm höst. Näringsgnaget pågick ända in i december.
Många lärdomar
- Lärdomen vi drar av detta är att inte spara gammal gran i produktionsskogen. Den här skogen skulle ha varit avverkad för längesen.- All gammal skog har mått dåligt i torkan. Det är egentligen erfarenheter man dragit tidigare också. - Under torkperioder är det oftast stora gamla granar som stryker med först. När en granskog blir riktigt gammal så rasar den ihop. Och det kan bero på både svamp och insekter. Jag tror inte heller att man ska underskatta spridda vindfällen.
- Får vi i framtiden varmare väder och fler stormar blir kontentan att aldrig spara gammal skog.
- Gran ska drivas hårt. Utgångspunkten är bra planteringar. Sen gäller det att röja, gallra och slutavverka i tid, menar Rune Andersson.
Av Hans-Jöran Hildingsson
hans-joran.hildingsson@skogssallskapet.se
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 