ekonomi

Betalningsplanen

måste kalkyleras noggrant

Sammanfattning:

"Betalningsplan"

Betalningsplanen resulterar i detta fall i en sammanlagd inkomst av näringsverksamhet om 186 333 kr mot 130 000 kr i det andra fallet. Det går i de flesta fall att ta hand om relativt stora betalningar utan att använda betalningsplan. Men det gäller naturligtvis att göra en ordentlig kalkyl och se vad utfallet kan bli.

Normalt ska fordringar tas upp som intäkt det år fordringen uppkommer.
Ett undantag gäller för betalningsplaner. Om en avverkningsrätt upplåts mot betalning under flera år ska endast den del av köpeskillingen som betalts ut under året tas upp som intäkt.
Resterande belopp tas upp i den takt de betalas.

Bra metod

Tidigare var betalningsplanen en bra metod för att fördela inkomsterna mellan åren och få en jämnare beskattning. I dagens läge med bland annat räntefördelningen är det sällan någon fördel att utnyttja denna metod.

Vi ska därför jämföra vad som händer om hela beloppet tas upp första året eller fördelas på tre år. I båda exemplen utgår vi ifrån att en avverkningsrätt för en miljon kronor upplåts och att det finns ett räntefördelningsunderlag om 200 000 kr och sparad räntefördelning om 100 000 kr. Beloppen är något avrundade.

Olika regler

Den som upplåter avverkningsrätten utan betalningsplan har rätt att göra avsättning för framtida skogsvård. Beloppets storlek varierar i landet och är högst i södra Sverige och lägst i norra. Vidare kan hela beloppet ligga till grund för räntefördelning.

Betalningsplanen gör att det inte går att göra avsättning för framtida skogsvård. Skälet härtill är att de följande årens betalningar anses täcka kostnaderna för skogsvården. Den fordran som skogsägaren har på kommande betalningar kan inte ligga till grund för räntefördelning.

Jämför utfallet mellan Betalningplan och Direkt betalning:

Betalningsplan

Betalningen för rotposten delas upp med 333 333 kr per år i tre år.

År 1		Skatt/avgifter
Intäkt	333 333
Framtida Skogsvård	0
Skogskonto	-200 000
Räntefördelning	-120 000	36 000
Inkomst näringsverksamhet	13 000	8 000

Kvar: 133 000 - 44 000 = 89 000 Överskottet konsumeras och moms och skatter betalas först år 2.

Skogskonto	100 000
Fastighet	200 000
Bankmedel	106 500
Räntefördelningsunderlag	406 500

År 2		Skatt/avgifter
Intäkt	333 333

Framtida skogsvård	0
Skogskonto	-200 000
Räntefördelning	-40 000	12 000
Inkomst näringsverksamhet	93 000	56 000

Kvar 133 000 - 68 000 = 65 000 Överskottet konsumeras och moms och skatter betalas först år 3.

Skogskonto	200 000
Fastighet	200 000
Bankmedel	134 500
Räntefördelningsunderlag	534 500

År 3		Skatt/avgifter
Intäkt	333 333
Skogskonto	-200 000
Räntefördelning	-53 000	15 900
Inkomst näringsverksamhet	80 333	48 200

Kvar 133 000 - 64 100 = 69 000 Överskottet konsumeras och moms och skatter betalas först år 4.

På skogskontot finns 600 000 kr som delvis kan tas ut som räntefördelning. Eftersom underlaget för räntefördelning kommer att krympa till 500 000 kr nästa år samt minska när pengarna tas ut från kontot kommer en del att beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Hur stor del det blir beror på hur fort kontot töms. Får det stå orört i ett par år byggs det upp en sparad räntefördelning som kan utnyttjas senare.

Direkt betalning

År 1		Skatt/avgifter
Intäkt	1 000 000
Framtida Skogsvård	-150 000
Skogskonto	-600 000
Räntefördelning	-120 000	36 000

Inkomst näringsverksamhet	130 000	78 000

Kvar 250 000 - 114 000 = 136 000

Överskottet konsumeras och moms och skatter betalas först år 2. Om överskotten inte konsumeras utan står på t.ex. Skogssällskapets driftsmedelskonto utgör de underlag för räntefördelning, vilket naturligtvis skulle förbättra dessa kalkyler.

Skogskonto	300 000
Fastighet	200 000
Bankmedel	514 000
Framtida skogsvård	-150 000
Räntefördelningsunderlag	864 000

På skogskontot finns 600 000 kr och det går att nästa år ta ut ca 86 000 kr som räntefördelning. Därefter sjunker underlaget för räntefördelning. Om skogskontot får vara orört några år växer det underlaget och det byggs upp en sparad räntefördelning som gör att merparten kan tas ut som kapitalinkomst.

Av Staffan Seth
staffan.seth@skogssallskapet.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden