nyheter

Jord- och skogsbruk störst problem när det gäller fornminnesbrott

Plundring är inte främsta orsaken till fornminnesbrott – det är jord- och skogsbruket! Foto: Hans-Jöran Hildingsson.

De flesta fornminnesbrott beror inte på plundring. Istället är de resultatet av slarv vid jord- och skogsbruk. Tidspress och effektivitetskrav är en förklaring. Okunskap om vad som är ett fornminne en annan. För att förebygga dessa brott måste därför berörda myndigheter aktivt samarbeta med markägare och exploatörer. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i rapporten Brott under ytan – en undersökning av fornminnesbrott.

Det finns 1,5 miljoner fasta fornlämningar registrerade i Sverige. De flesta av dessa är förhistoriska gravar. Flest fornlämningar finns i Mälardalen, därefter följer Östergötland, Gotland, Västra Götaland och Öland. Straffet för fornminnesbrott är högst sex månaders fängelse eller böter, grovt fornminnesbrott kan ge fyra års fängelse. Sedan 1973 har bara 36 domar avkunnats för brott mot fornminneslagen sedan 1973.

Plundring och souvenirjakt

Plundring och souvenirjakter är en typ av fornminnesbrott. De som begår dessa brott har ofta starka motiv och brotten är allt från spontana souvenirjakter till planerade plundringsoperationer. Men denna brottslighet är ovanlig.

Skogsbruket gör åverkan

Ett mer omfattande problem är åverkan av våra fornminnen vid till exempel jord- och skogsbruk, eller när mark på andra sätt exploateras.

Dessa brott beror ofta på okunskap och nonchalans, eftersom det kan vara svårt att veta vad som är ett fornminne och även att förstå dess värde. Det kan även vara svårt att navigera bland regler och myndigheter. Eftersom orsaken till brotten varierar, måste de också förebyggas på olika sätt. För att förebygga åverkansbrotten måste myndigheterna samarbeta med markägare och exploatörer. Det kan handla om att genom kampanjer öka markägarnas kunskap om fornminnen och deras kulturvärde.

Aktivt ansvar möjligt med information

– Om markägarna får information om vilka fornminnen som finns på deras mark och vad de har för kulturhistoriskt värde skulle många ta ett aktivt ansvar och vara stolta över sin historia, säger Lars Korsell, brottsforskare vid Brå.

Det är också viktigt med tydliga riktlinjer och att markägarna får all nödvändig information om vilka regler som gäller, vilka tillstånd som krävs och vart man vänder sig med olika frågor.

Brott under ytan

Rapporten Brott under ytan – en undersökning om fornminnesbrott har tagits fram av Brå, i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen på Gotland. Undersökningen bygger på en genomgång av domar och polisanmälningar, en enkätundersökning riktad till länsstyrelserna och länsmuseerna samt intervjuer.

Foto: Peter Hjelm

Grova jaktbrott ska minskas

Polisen har i preventivt syfte och som ett led i myndighetens strävan att minska antalet grova jaktbrott genomfört övervakning i samverkan med länsstyrelsen. Insatsen genomfördes i februari/mars i den norra delen av Dalarna. Bevakningen bedrevs med biträde av helikopter, snöskoter och markpatruller. Värdefull information har inhämtats och kommer att beredas och följas upp. Erfarenheterna från denna typ av övervakningsmetod är så goda att de kommer att följas upp med förnyade insatser. Källa: Polisen

Start för produktion av nytt biobränsle

Med Lignoboost teknik utvinns lignin ur svartlut och används som biobränsle. Foto: Per Tomani, Lignoboost

I februari invigde forskningsföretaget STFIPackforsks dotterbolag LignoBoost sin demonstrationsanläggning vid Bäckhammars bruk i Kristinehamn.

Anläggningen kommer att producera el och värme i motsvarande 1 300 villor. Ligninet cirka 4 000 ton lignin per år, kommer att transporteras på tåg till energibolaget Fortum i Stockholm och utgöra bränsle för produktion av el och värme till Stockholms fjärrvärmenät.

Utvinner lignin

Lignoboost kommersialiserar en patentskyddad unik teknik som handlar om att utvinna lignin ur svartlut, en restprodukt från veden vid framställning av kemisk pappersmassa. Processen är ett ytterst kapitalsnålt sätt att öka ett normalt massabruks produktion samtidigt som ligninet ger värdefulla intäkter. Ligninet kan användas som biobränsle som ersättning för kol och olja. Det är också intressant som råvara för plast, kolfiber och kemikalier.

– Efter sju års forskning och utveckling är tekniken nu mogen för industriell produktion. Detta ska demonstreras i vår anläggning i Bäckhammar. Den första produktionsdagen var 21 december 2006 då ca 500 kg lignin producerades, säger Gunnar Svedberg, VD för STFI-Packforsk.

– Det förnyelsebara ligninbränslet som produceras med LignoBoosttekniken lämpar sig särskilt väl i vårt koleldade kraftvärmeverk i Värtan, säger Eva-Katrin Lindman, ansvarig för forskning och utveckling på Fortum Värme. Deltagande i demonstrationsprojektet är en del i vår långsiktiga strategi att minska utsläppen av växthusgaser och därmed medverka i omställningen till uthållig energiproduktion.

Ersätter eldningsolja

En anläggning i full skala väntas ta tillvara mer än tiofaldigt den mängden lignin som demonstrationsanläggningen ger. En marknadsstudie visar att potentialen finns för fullskaleanläggningar i ca 100 massabruk världen över. Ett genombrott för tekniken skulle alltså bland annat betyda ersättning för stora mängder eldningsolja. Flera svenska massabruk skulle inom en relativt snar framtid kunna vara redo att investera i Lignoboosts teknologi. En mycket positiv effekt som forskningen visat är att tekniken märkbart sänker industrins kostnader för kapacitetshöjande investeringar.

FAKTA OM LIGNIN

Lignin är ett samlingsnamn på ett antal polymera kemiska föreningar som finns i de flesta växter. I ved utgör lignin 25–30 procent av vikten.

Rent lignin är ett ljusbrunt pulver. Energiinnehållet är högre än i ved.

Potentialen för energiproduktion av lignin framställt ur svartlut från svenska massabruk har uppskattats till mellan 5 och 10 TWh per år.

Källa: STFI Packforsk

Till toppen

Vidare i SkogsVärden