nyheter

Praktiska tips om eksådd

Visst går det att föryngra ekbestånd utan att ta till dyr plantering. Skogforsk ger råd. Foto: Stefan Örtenblad

Det vanligaste sättet att föryngra ekbestånd är att plantera. Men metoden är dyr. En mindre kostsam väg är sådd, eftersom frön är billigare än plantor och sådden kan göras med maskin. Här följer några tips på vad du bör tänka på vid eksådd:

Eksådd är mest lämplig på jordbruksmark som ska omvandlas till skog. Att så på skogsmark är mer riskfyllt, eftersom det bor fler möss och sorkar där.

Det går bra att samla in ekollon från egna träd, men enligt skogsvårdslagen får du bara använda dem på din egen mark.

Samla frön från minst tio olika träd så att det blir en viss genetisk spridning.

Använd endast frön från de bästa träden.

Beställ ekollonen i god tid, om du inte samlar själv. Kontakta plantskolan redan före ollonfallet på hösten.

Så under senhöst eller tidig vår. Fördelen med höstsådd är att du slipper lagra fröna över vintern. Nackdelarna är att grobarheten minskar kraftigt och att ollonen utsätts för hungriga djur under en längre period.

Markbered före sådd så att rötterna utvecklas.

Så i skydd av spannmål eller under skärm.

Så fröna i fåror och täck dem så att de hamnar tre till sex centimeter ner i jorden. Vanligast är att ollonen sås i rader med två meters avstånd och ca 30 centimeter mellan såddpunkterna.

Hägna föryngringen mot klövvilt. En annan möjlighet är att så frön av flera olika arter, så ökar chansen att något ska gå bra.

Fler tips om hur du föryngrar ditt ädellövsbestånd hittar du på www.kunskapdirekt.se/adellov.

Frörekord på Skogforsk

Ulfstand Wennström på Skogforsk i Sävar:
- Intresset för sådd av kvalitetsbehandlat frö ökar markant.

Intresset för skogssådd ökar. Det märks inte minst på Skogforsk i Sävar, där ett nytt rekord slagits. 3,2 ton, motsvarande drygt 700 miljoner frön, kvalitetsbehandlades vid fröanläggningen under 2006.

Genom Skogforsks fröanläggning Fröservice passerar det mesta av det frö som används i svenskt skogsbruk.

- Gissningsvis handlar det om 80 procent av plantskolornas frö, plus en ökande andel av det frö som sås, säger som ansvarar för fröverksamheten.

- Allt fler inser fördelarna med skogssådd av IDS-behandlat frö. Frögivan kan sänkas och man får en jämnare föryngring, vilket i sin tur leder till ökad tillväxt och lägre framtida röjningskostnader, säger han.

När det gäller ökningen av granfrön kan man se en tydlig Gudrun-effekt. Under 2006 behandlades nästan dubbelt så mycket granfrön som ett normalår och år 2005 nära tre gånger så mycket.

- Det behövs många frön för att täppa igen hålen efter stormen, säger Ulfstand Wennström.

Lind - inte linnea!

Carl von Linné fick inte sitt efternamn från den späda skogsörten linnea (Linnea borealis). Hans namn har i stället sitt ursprung i det äldre svenska namnet på lind som är linn.

Carl von Linnés far Nils Ingemarsson föddes 1674 i Vittaryds socken i Småland. Som ung tog han sig namnet Nicolaus Linneaus efter en lind (linn) som växte i utkanten av föräldragården. Linnés bror Samuel skriver i ett brev 1778 att linden är "den största jag sedt, ja, knappt har jag sedt större trä än thetta som fåt namn av fri-trä."

Av den stora Jonsbodalindens stammar hade en fallit före 1778 och trädet var helt nedfallet 1823. Från dess rot utvecklades en mängd skott av vilka flera utvecklats till nya stammar. År 2005 togs material av linden och förökades på SLU i Alnarp av forskningsledaren Rune Bengtsson.

Ett exemplar av linden ska överlämnas till HKH Kronprinsessan Victoria när hon den 3 juni gästar den årliga Alnarpsdagen vid SLU i Alnarp. Hon ska då inviga den skånska Linnéveckan 2-10 juni, ett samarbete mellan Region Skåne, Länsstyrelsen, Lunds universitet och SLU.

Skatterazzia mot skogsägare gav åtta miljoner kronor

Mager skörd. Knappt en tumme bidde det av skatteverkets razzia mot skogsägarna i norr. Foto: Mikael Falk

Skatteverket har under 2006 specialgranskat hur skogsägarna i de fyra nordligaste länen redovisat sina skogsinkomster. Kontrollen fortsätter 2007 och hittills har 215 skogsägare upptaxerats med sammanlagt 21 miljoner kronor.

I dagsläget går skogsbranschen på högvarv med bland annat höga råvarupriser som följd. De höga priserna och den stora efterfrågan på skog har resulterat i stora inkomster för skogsägarna.

För att se om inkomsterna är redovisade har Skatteverket begärt in en mängd uppgifter om försåld skog från skogsbolag och sågverk. Dessa uppgifter har sedan jämförts med det skogsägaren faktiskt har redovisat i sin inkomstdeklaration.

- Utifrån det material vi fått in kan vi se att de flesta gör rätt och redovisar sina inkomster, berättar Anders Kärnestad, som är aktivitetssamordnare för skogskontrollen.

- Samtidigt kan vi konstatera att i de fall där inkomsterna inte har redovisats, handlar det ofta om stora belopp. Här förekommer både misstänkt skattefusk och oavsiktliga fel, säger Anders Kärnestad.

Av de skogsägare som hittills har kontrollerats har 350 specialgranskats, vilket föranlett ändringar i 215 fall. Beloppsmässigt har dessa upptaxerats med nästan 21 miljoner kronor vilket motsvarar cirka 8 miljoner kronor i skatt och avgifter. Dessutom tillkommer oredovisad moms med 4,3 miljoner kronor.

Till toppen

Vidare i SkogsVärden