profilen
Vår man i skogen:
Erlandsson
Eskil Erlandsson, skogs- och jordbruksminister:
- Enfalden det största hotet
mot mångfalden!
- Nyttja din skog och mark så att kommande generationer också får nytta och glädje av den. Bruka utan att förbruka, säger Eskil Erlandsson till skogsägarna. Foto: Markus Marcetic.
- Jag har egen skogsmark på ca 300 ha, på gården Stackarp, nära Ljungby där jag också är uppvuxen.
- Skogen är och har varit centrum i min tillvaro på många sätt. Det är en källa till glädje. Bara att gå och titta i skogen är avkopplande, Det ger en känsla av frihet men också av rymd. Dessutom jagar jag och har varit på med ute jakt sen 10 års åldern.
- Självklart har skogen också ett ekonomiskt värde. Den gång man investerar i något så ser man skogen som en självklar möjlighet att hjälpa till.
- Jag tycker det är en viktig del i min tillvaro även om jag inte har tid att sköta det praktiska så väldigt mycket de senaste 20 åren. Möjligen kan det bli lite hjälpplantering någon gång.
Nej, det är inte dags att byta namn på Jordbruksdepartementet till något som bättre stämmer överens med skogens betydelse för Sverige tycker jordbruksminister Eskil Erlandsson.
"Stubbarna kan användas mer."
- Haha. Det där är en semantisk fråga. Skogen har ju inte på tolv år funnits på jordbruksdepartementet. Vi har nu samlat skogsfrågorna inom ett departement. Tidigare
låg de ju under näringsdepartementet. Huvudsaken är att innehållet blir bra, säger han.
Något samlat långsiktigt nationellt skogspolitiskt program som man har i Finland och som av vissa efterlyst även här, är inte heller aktuellt. I Finland arbetar man just nu med det nya skogspolitiskt programmet som ska gälla fram till år 2015. Man har också ett nationellt Skogsråd med ca 150 personer och omfattar bl a flera departement, t ex miljö-, närings- och skogsministerierna. Är det något vi kan ta efter i Sverige?
- Vi har regelbundna branschsamtal med aktörerna. Det är ett mer otvunget sätt att ta sig an att ta sig an de dagsaktuella problemen. Resten redovisar vi i våra skogspolitiska propositionerna och de utvärderingar som görs till dem en gång per mandat period. Vi både har och inte har det man har i Finland.
Det långsiktiga programmet finns i propositionerna.
- Jag ser inte ett skogsprogram som nödvändigt, vi har våra instrument.
Förnybar energi
Den växande kritiken mot Skogsstyrelsen vill Erlandsson inte kommentera: - Inga kommentarer med hänsyn till den beredning som just nu ligger i kansliet. Beredningen är klar efter sommaren. Jag är totalt förhindrad att uttala
mig. Foto: Markus Marcetic
- Skogen har en tillväxtpotential och bör absolut räcka till det vi behöverŠVi utnyttjar bara 25% av groten. Vi har en stor mängd röjningsvirke som vi överhuvudtaget inte använder idag. Här kommer ny teknik som jag tror kommer möjliggöra ökad användning.
- Sen har vi stubbar som på många områden kan användas i all synnerhet om man återför askan. Man ska ju vara rädd för att utarma marken på svaga marker, det är ju gödsel. Måste vara försiktig, säger Eskil Erlandsson
Hotet mot mångfalden
Biologiska mångfalden i våra nordiska skogar hotas från fler håll än någonsin. Klimathot, genmanipulation, produktionsmaximerade skogar, krav på ökad gödsling, krav på ökat uttag av skogsbränslen, t ex stubbar etc sätter mångfalden under press. Många arter och biotoper har blivit sällsynta och utrotningshotade under decennier av storskaligt kalhyggesbruk. Idag är över tvåtusen växter och djur i den svenska skogen hotade eller missgynnade.Finns det en motsättning mellan produktion och miljöhänsyn?
- Det finns ingen generell motsättning. Min utgångspunkt är att vi ska lämna efter oss något som är minst lika bra som det vi har. Vi ska inte förstöra bruknings- eller nyttjandemöjligheterna. De ska kommande generationer också ha nytta av. Det finns alltid enskildheter som vi vill bevara och som kanske är så unika så att de kan riskera att försvinna.
Vad är idag det största hotet mot den biologiska mångfalden i svenska skogar?
- Enfalden! Både i jordbruk och skogsbruk. Av det skälet måste vi ha större generell hänsyn. Vi måste också satsa på att bevara skyddsvärda biotoper, så vi inte förlorar växt och djurarter som aldrig att återskapa.
Räcker de frivilliga avsättningarna?
- Tittar man generellt över landet i det småskaliga skogsbruket, är man rädd om de unika miljöerna. Men man når inte upp till målen. Så är det, tyvärr.
Naturreservaten
Enligt en studie kan mellan 330-2.800 jobb försvinna från skogsnäringen i norra Sverige, beroende på hur stora skogsarealer man väljer att skydda. Hotar naturreservaten jobb och tillväxt inom skogsindustrin i Norrbotten?- Tillväxten är fortfarande högre än avverkningen. Än finns det stora möjligheter att bättre tillvarata tillväxtpotentialen. Det går att öka produktionen med ytterligare ett antal miljoner kubikmeter genom nytt växtmaterial, återföring av aska etc.
Skogsministern håller inte heller med de debattörer som anser att vi inte längre behöver den generella hänsynen, och att det räcker med att koncentrera hänsynen till reservatsbildningar.
- Vi kan inte strunta i den generella hänsynen. Det som är unikt ska skyddas och bevaras för kommande generationer. Skog, mark, vatten har inte bara ekonomiska värden utan också rekreationsvärden etc, Det är svårt att värdera i nominella tal.
Kan du tänka dig att kräva en konsekvensredovisning med en kalkyl för sysselsättningen och skogsindustrins lönsamhet innan nya reservat inrättas?
- Nej. En konsekvensanalys av reservaten är givetvis bra, men det ska inte vara ett krav innan man avsätter mark för nya reservat. Utvärderingar hör till vardagen numera. Vi har som regering ett riksdagsmål att leva upp till och än har vi inte nått upp till de av riksdagen satta målen.
Ifrågasatt äganderätt genom reservatsbildningar.
Har du förståelse för att många skogsägare upplever att äganderätten är hotad genom naturvårdsåtgärder på delar av eller hela den egna fastigheten?- Detta är en viktig fråga som gäller alla typer av intrång. Det kan vara elledningar som grävs ned, bredband, vägar etc. Av det skälet håller justitiedepartementet just nu på med att skissa på en lösning. Vi ska se på de kollektiva nyttigheter som vi får när vi tränger in på annans egendom och vad det ska kosta.
- När det gäller just natur- och kulturvårdsåtgärder måste vi jag lyfta fram Sveaskog. Härifrån kan markägare få bytesmark som kan lindra den upplevda skadan då reservat bildas på en del av fastigheten.
Erlandsson ställer sig också öppen för att öka produktionen genom intensivodling i form av askåterföring och gödsling.
- Vi har monokulturer som skogsbrukstradition sedan hundra år tillbaka. Det är ett etablerat system som är ekonomiskt bra med den teknik som vi nyttjar idag
Däremot är han tveksam till nya trädslag i den svenska skogen:
- Nya trädslag ska vi vara mycket försiktiga med. Med nytt växtmaterial kommer ibland onyttigheter smittsamma sjukdomar och skadeinsekter. Dessutom är industrin vi har uppbyggd kring de material vi redan har.
Produktionen inte allt
"Det går att öka produktionen med ytterligare ett antal miljöner m3
genom nya växtmaterial, återföring av aska etc."
Erlandsson menar att skogsbruket handlar om så mycket mer än bara pengar och ekonomi.
Han nämner landskapsbilden, rekreation och sociala värden.
- Vi ska vara rädda om den acceptans som jord och skogsbruket har i vårt land.
Stormarnas spår är djupa
I samband med stormröjningarna begärdes dispens för att utländska åkare skulle få hjälpa till och köra timmer ut ur skogarna. Tycker du att man kan ta bort dispenskravet helt i framtiden?- Det är inte aktuellt att ta bort dispenskrav utländska åkares eftersom vi har skillnader i cabotagereglerna (cabotage = yrkesmässig tillfällig inrikes godstransport) mellan europeiska stater. Det handlar om var man beskattar saker.
- Att ensidigt ta bort dispenskravet i Sverige skulle bli ojämlikt. Det kan vi göra först den dag vi har lika regler på området.
- Vi underlättade däremot tillfälligt för utländska lastbilar med bara någon veckas varsel. Vi har också varit generösa med dispenser att köra på avstängda vägar och möjligheten att använda kemikalier. Och skogsstyrelsen har fått 28 miljoner extra från regeringen för att koncentrera sina inventeringsresurser.
Naturskyddsföreningen har föreslagit regeringen ska avsätta 100 miljoner i transportbidrag som hjälp till stormdrabbade istället för att tillåta kemisk bekämpning av barkborrarna. Men detta är inte ett alternativ enligt Erlandsson.
- I den situation vi är nu är inte transporterna det stora problemet, utan kapacitetsbristen ute i skogen. Europa fick en storm i Tjeckien och Tyskland i vinter och mycket ledig kapacitet har gått dit.
Kilometerskatten
Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, tillsammans med Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, har föreslagit en kilometerskatt för landsvägstransporter i Sverige. Enligt skogsindustrins representanter skulle detta vara fatalt för näringen. Jordbruksministern hänvisar först till att frågan om att införa en ny kilometerskatt i Sverige för närvarande utreds, men pressad på en egen ståndpunkt förklarar han:- Jag är för en gemenskapsorientering. Miljöproblemen är för det första globala och för det andra gäller det att skapa likvärda villkor för konkurrensutsatt industri. Skogen är konkurrensutsatt i högsta grad. Vi måste ha samma regler som övriga EU.
- Skogsindustrin har inga andra möjligheter att få fram råvaran till industrin på annat sätt än med lastbilar. Det måste ske på ett sätt som är på lika villkor med de som finns i omvärlden.
Av Mikael Falk
mikael@franzenfalk.se
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 