tema virke
Finland behöver öka importen från Sverige
Finska virkespriserna fortsätter uppåt - öppnar för ökad svensk export av timmer
- De redan höga priserna på massaved och sågtimmer i Finland kan komma att bli ännu högre!
Det säger Petteri Pihlajamäki, från världsledande skogskonsulten Jaakko Pöyrys högkvarter i Vanta utanför Helsingfors.
- Därmed ökar intresset för ökad import av den billigare svenska skogen, säger han.
- Jämför man svenska och finska marknadspriser kan man konstatera att svenskt virke är billigare än det finska, förklarar Petteri Pihlajamäki, Executive Vice President, Pöyry Forest Industry Consulting.
- Visserligen är det lite svårt att jämföra priserna mellan Sverige och Finland eftersom vi här har priser baserade på rotposter medan de svenska priserna är vid väg. Men faktum kvarstår.
- Dessutom är det kanske sannolikt att de finska priserna ska stiga ytterligare de kommande åren.
- De omtalade höjda ryska exporttullarna börjar visserligen inte gälla förrän nästa sommar, men virkespriserna i Finland är i första hand baserade på förväntningar. Därför stiger priserna redan nu och kommer förmodligen att fortsätta stiga.
Prisökningarna på sågtimmer och massaved innebär naturligtvis att även fastighetspriserna fortsätter uppåt tror Pihlajamäki, även om han reserverar sig för relativt stora differenser mellan norra och södra Finland.
Fjärdedel importeras från Ryssland
Den totala konsumtionen i Finland ligger för närvarande på runt 60 miljoner m3 timmer. Av det kommer 45 miljoner m3 från de inhemska skogsägarna. Resten, drygt 15 miljoner m3, kommer från Ryssland. Ytterligare ett par miljoner m3 kommer från övriga östersjöstater, främst från Baltikum.Petteri Pihlajamäki menar att det nu finns en ökande chans att importen från Sverige kan komma att stiga betydligt.
- Visst kommer man försöka förmå att öka det inhemska utbudet av skogsråvara här i Finland, men det kommer inte att räcka.
- Utöver baltstaterna och Sverige kommer även importen från Vitryssland att stiga för att försöka ersätta bortfallet från Ryssland, förklarar han.
Enkelt låta importen skena
Det finns en historisk förklaring för det stora utlandsberoendet: Det var enkelt att låta Ryssland stå för de ökade råvarubehoven till industrin. Här fanns inga hinder och råvaran var billig jämfört med den inhemska. På några år steg importen snabbt. Samtidigt försvann direkta incitament att utöka den egna skogsproduktionen. Varför skulle man satsa kraft på något som både var dyrare och krångligare? Därför hamnade tillslut Finland i en situation där ett grannland genom politiska beslut kunde ta ett rejält stryptag på landets modernäring - skogsindustrin.Bioenergibehovet - sten på bördan
I Finland har det under flera år varit en het debatt kring användningen av skogsråvaran till energiändamål. Den har varit minst lika inflammerad som i Sverige det senaste året.- Målet i regeringens nationella skogsprogram är att vi ska öka energianvändningen från 2-3 miljoner m3 till 5 miljoner m3 till 2010. Även om det handlar om gallringsvirke, stubbar och grenar och toppar så kan det innebära att den uteblivna importen måste ersättas och kanske utökas även för energiändamål, menar Petteri Pihlajamäki.
- Men eftersom de tre stora skogsbolagen själva kontrollerar 80% av virkesförsörjning och -flödet kommer eventuellt inte den ökade bioenergianvändningen att få en avgörande betydelse på marknaden. Dessa kan i rätt stor utsträckning själva styra över den delen av råvaran.
Skatteändring gav minskat utbud
Även den nya skogstaxeringen i Finland innebär en nedgång av virkesutbudet från skogsägarna. Den nya beskattningen som är en övergång från "arealbeskattning av skogsmark" i olika skatteklasser till inkomst från näringsverksamhet d v s virkesförsäljning, liknande den vi har i Sverige, slutfördes under 2006. Redan då varnade kritiker och skogsindustrins företrädare för att konsekvenserna kunde bli minskad avverkning. Där befinner man sig just nu.Inte i nationella skogsplanen
Men trots den svåra situation som skogsindustrin står inför, vill inte Petteri Pihlajamäki gå så långt som att säga att den nationella skogsplanen har varit ett misslyckande i Finland.- Nej, visst finns det sådant som inte blivit så bra som man kunnat hoppas. Den omfattande importökningen fanns inte med i planen t ex, men annat som hjälp till finansiering av återplanteringen och ökad mobilisering av energived - har varit mycket positivt, menar han.
UPM bygger nytt biokraftvärmeverk
Det är i Lappeenranta, 22 mil öster om Helsingfors som UPM ska bygga sitt nya biokraftvärmeverk. Det blir en anläggning som i sig blir större än världens nu största biokraftvärmeverk i Alholmen på Finska västkusten. Även det ägt till stora delar av UPM.
Den nya anläggningen ska stå klar redan om tre år och producera såväl elektricitet till UPMs egna tillverkningsanläggning i Lappeenranta som till el och fjärrvärme till Lappeenrannan Erergia Oy. Kraftvärmeanläggningens kapacitet är ekvivalent med 385 MWTH, vilket gör den till världens största biokraftvärmeverk. Råvaran är stubbar, grot samt torv.
Virkesbristen leder till permitteringar
I Finland har bristen på virke redan börjat få drastiska konsekvenser. Den 15 maj rapporterade UPM att man kommer att förhandla för att permittera folk vid sina plywoodfabriker i Finland.Orsaken är en drastisk minskning av rundtimmer av björk från Ryssland.
De finska björkplywood fabrikerna ligger i Heinola, Joensuu, Jyväskylä, Lappeenranta och Savonlinna.
Situationen ser dyster ut inför hösten eftersom flera enheter inte har kunnat lagra tillräckligt medrundtimmer.
Fabrikerna har tillsammans 2 400 anställda och tillverkar drygt 500 000 m3 björk plywood, för byggkonstruktion, interiörer och transportindustrin i södra Europa.
Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 