För högtryck i konjunkturen

Foto: Hans-Jöran Hildingsson

Högkonjunktur och virkesbrist i Östersjöregionen pressar upp virkespriserna. I Sverige har trycket på virkesråvaran lett till prishöjningar under våren, tidigare än många väntat.
Försiktigt stigande massavedspriser i Mellansverige och rejälare höjningar på både timmer och massaved i Norrland. Samtidigt är köpintresset från övriga länder kring Östersjön fortsatt stort.

Virkesmarknaden presenteras av virkeschef, Mikael Zachrisson, Skogssällskapet.
mikael.zachrisson @skogssallskapet.se

I Norrland har barrmassavedspriset stigit under våren och passerat 300-kronorsnivån per m3fub. Därtill kommer premier i olika omfattning. Man är nu prisledande i landet, men knappast i Östersjöregionen. De mellansvenska massavedshöjningarna på ca 20-25 kr/m3fub innebär att man har en bit kvar till de norrländska nivåerna (ca 40 kr/m3fub efter) och höjningarna är knappast tillräckliga för att stå emot trycket från biobränslemarknaden och en hög prisnivå i hela Östersjöregionen.

Dels är importen dyr och begränsad och dels riskerar råvara flyta ut ur landet på export. Båtar lämnar löpande hamnar längs hela Sveriges kust med såväl timmer som massaved för export till förbrukare på andra håll i högkonjunkturens Europa. Troligen behöver därför priset på barrmassaved krypa upp till 300-kronorsnivån rätt snart även i Mellansverige. Och eftersom Södra i sin tur knappast kan ha landets lägsta pris av både försörjningsmässiga och politiska skäl, så bör prisnivån på massaved snart följa med upp även i det stormdrabbade Sydsverige, även om situationen är mer svårbedömd där.

Energisektorn kan betala

"Virkespriserna fortsätter uppåt"

Energisektorns betalningsförmåga ökar i styrka och biobränsleverk vill som bekant köpa massaved. Utvecklingen är densamma i hela Europa, där t ex nära en tredjedel av den tyska avverkningen går till energisektorn. Motsvarande trend är rimlig i Sverige och det finns många aspekter kring detta. En konkurrensfaktor i kampen om råvaran som massaindustrin kanske borde överväga vore att förenkla massavedshanteringen gentemot skogsägaren. Bränsleveden köps oftast av skogsägaren som ett sortiment för ett bestämt pris och betalas inklusive vrak, vilket i sig är en konkurrensfördel. Massaveden har en bred flora av huvudsortiment, nedklassningssortiment, transportavdrag och vrakavdrag, vilket gör det mer svåröverskådligt för skogsägaren. Massabruken tuggar ju ändå i sig det mesta av pinnarna, oavsett vad de kallas. Med en skogsägarvänligare massavedssortering och redovisning skulle massaindustrin kunna ta viktiga poänger på råvarumarknaden i kampen mot energisektorn.

Norrland tar täten

Även på timmersidan har Norrland täten inom landet, med prishöjningar under våren på 60-100 kr/m3fub. Konkurrensen skärps och tonläget mellan de konkurrerande virkesköparna i norr har höjts, vilket även märks i debatt och media. Det går inte att utesluta ytterligare timmerprishöjningar eller premier till hösten i mellersta och norra Sverige. Frågan är hur mycket mer råvara som kommer fram med de höjda priserna. Ökar man egentligen utbudet eller är det en strid om befintliga andelar?

I södra Sverige är situationen lite annorlunda och ganska svår att sia om beroende på hur barkborreproblematiken utvecklas. Timmer prishöjningarna kommer, men kan förskjutas fram i tiden på grund av lageruppbyggnaden.

Lagren fylldes på igen i syd

Efter stormen Gudrun 2005 lade sågverken i södra Sverige stora volymer under bevattning och dessa volymer skulle i jämn takt förbrukas under 2-4 år. Nu tillkommer ökade virkesflöden från årets storm och insektsproblem, vilket leder till att lagren fylls på igen i södra Sverige. Till upptakten i höst lär köplusten därför vara rätt dämpad på många håll, medan utbudet kan bli relativt stort. Förutom de rent tvingande storm- och insektsavverkningarna kommer troligen en hel del skogsägare snart vilja avverka granbestånd som bedöms vara mer eller mindre i farozonen, särskilt som timmerpriset är relativt bra. Hellre ta hem ett hyfsat värde nu än att chansa på höjda priser om ett till två år och riskera ett förstört bestånd, kan en del resonera.Samtliga aktörer i södra Sverige jobbar för högtryck med att få bort stormvirke från skog och väg till 1 juli.

Resursbristen är påtaglig, inte minst på transportsidan. Dessutom tillkommer insektsskador löpande och nya exponerade beståndskanter blåser ner där man trodde att man var klar. Eftersom målet därmed är rörligt i kombination med resursbristen är det inte möjligt att hinna med allt till 1 juli, vilket alla större aktörer samfällt uttrycker. Dessutom har vi ju fått en historiskt varm och insektsvänlig inledning på våren som försvårat planeringen.

Dispens för bortforsling

I skrivande stund har en dispensansökan inlämnats till Skogsstyrelsen att förlänga sista datum för lagkravet kring bortforslande av skadad skog, från 1 juli till 1 augusti istället. Alla större skogsbruksaktörer i Sydsverige ställer sig bakom ansökan.

Att kriminalisera skogsägare och skogstjänstemän som gör sitt yttersta för att lösa en påtvingad stormsituation är absurt. Därför får man förutsätta att myndigheten hanterar frågan med vett. De skogsägare som i god tid tagit kontakt med sin virkesköpare eller förvaltare och finns med i avverkningsplaneringen får ju inte drabbas bara för att de råkat hamna långt bak i maskinkön. Alla maskiner kan omöjligen vara överallt samtidigt och resurserna är begränsade i hela kedjan från skog till industri. Fokus och information bör riktas mot dem som inte engagerat sig och inte har planerat eller kontrakterat avverkning av sin stormfällda skog.

Skogsstyrelsen har inlett lite distanserat och avvaktande i hanteringen av storm- och barkborresituationen. Nu krävs en positiv och konstruktiv attityd. Skog för alla, lyder Skogsstyrelsens nya devis. Vi får verkligen hoppas att det inte innebär att man fjärmar sig från skogsbruket när stödet som mest behövs.

Till toppen

Vidare i SkogsVärden