"Vi levererar till den som betalar bäst!"

Fredrik Johansson, ansvarig för stubbrytningsprojektet inom Skogssällskapet. Foto: Marie Eriksson

- Biobränslet har framtiden för sig. Vi ska vara med på tåget i en marknad som växer starkt nationellt, säger Fredrik Johansson, projektledare för stubbprojektet på Skogssällskapet.
- Teknikutvecklingen går framåt hos slutförbrukarna. Det möjliggör användning av nya råvaror, däribland stubbar, menar han.

- Direktkontakt med slutförbrukarna är på sikt den bästa affärsmöjligheten för oss och våra kunder, fortsätter Fredrik Johansson.

Begreppet förnyelsebar energi kan sägas omfatta allt från vindkraft till användning av Grot (grenar och toppar), stubbar och brännved. Skogssällskapet engagerar sig i utbyggnaden av vindkraften tillsammans med bland annat Stena Renewable Energy AB. På biobränslesidan har utvecklingen tagit fart genom ökade kontakter med olika aktörer. Inom några år kommer flera nya värmeverk att stå klara och flera av dagens anläggningar kommer att ha en utökad effekt, vilket innebär en ökad efterfrågan på biobränsle. De hetaste områdena i Sverige i detta avseende är västkusten, Mälardalen och Norrlands kustland.

Biobränsle värmer Borås

Biokraftvärmeverk i Finland. Foto: Hans Blomberg

Biokraftvärmeverk i Finland.

Kenneth Strind på Borås Energi berättar: - Vi är huvudleverantör av fjärrvärme till Borås Stad från ett värmeverk där vi årligen eldar ca 500 000 m3s (stjälpt mått) biobränsle samt sopor och avfall från närområdet. Biobränslet ger årligen 460 GWh och soporna 250-260 GWh. Värmeverket, som ligger mitt i stan, är konverterat från olja till biobränsle. Den proveldning som är gjord av flis från krossade stubbar, har fungerat bra. Flisen hade ett högt energivärde och rätt torrhetshalt. Användningen av biobränsle ökar hela tiden. Vi tar f n in anbud på biobränsle, vilket även inkluderar stubbflis. Biobränslet eldas under vinterhalvåret, dvs. från oktober till maj.

Förnyelsebar värme

- Vi håller på att gå igenom hur vi kan svara upp mot en allt större efterfrågan på biobränsle. Bioenergifrågorna är bokstavligt talat heta, framhåller Fredrik Johansson på Skogssällskapet och fortsätter:

- Det kan finnas anledning för oss att söka samarbetspartners för att få ihop tillräckligt stora volymer biobränsleråvara. Marknaden styr och det har hänt oerhört mycket bara under det senaste året. Beträffande stubbarna inträffar den kritiska delen av logistiken från skogen till värmeverket. Här måste vi finna mer rationella lösningar. I Finland arbetar man mycket rationellt och kostnadseffektivt med stubbarna. De transporteras in och krossas i anslutning till värmeverket. Vi är positiva till det nya programmet ²Effektivare skogsbränslesystem² som nyligen igångsatts. Hela biobränslesidan är under utveckling. Tekniken behöver förbättras och kostnaderna sänkas. Alla steg i processen ska nagelfaras.

Miljöanalys

Fredrik Johansson:

- Samhällets syn på stubbrytning är tyvärr inte riktigt klarlagd. Eftersom det kan betraktas som en ny åtgärd, måste en miljöanalys genomföras. Energimyndigheten har initierat en sådan, men de slutliga resultaten kommer inte fram förrän om något år. Detta leder troligen till att denna råvara inte kan börja nyttjas fullt ut förrän miljöanalysen är klar.

Riktvärden stubbar

Det är enbart granstubbar som bryts. Per hektar (ha) bryts 400 - 500 stubbar. Varje stubbe motsvarar 0,4 - 0,5 MWh. Det innebär att varje ha avkastar ca 200 MWh. Det motsvarar ungefär 20 000 liter villaolja, motsvarande uppvärmningsbehovet för 10-15 villor under ett år. Energiinnehållet i en m3s (stjälpt mått) stubbflis motsvarar 1-1,2 MWh. Ett hektar ger ungefär 200-240 m3s flis. De stubbrytningar som skett i Skogssällskapets regi, visar på en medelkostnad för brytning och skotning på 16 200 kr per ha.

Av Hans-Jöran Hildingsson
hans-joran.hildingsson@skogssallskapet.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden