"Vår plikt att göra något nu!"

T v: USAs nyblivne ambassaödr Michael Wood, har intresserat sig för Johan Schnurers projekt MicroDrivE. USA satsar stenhårt på en framtid med biobränslen. Därför har ambassadören plockat ut ett trettiotal svenska företag som han presenterat för amerikanska investerare nu i april.

T h: - Vi har en moralisk plikt att göra något åt energisituationen och klimatförändringarna som hör samman med denna, säger Johan Schnurer, vars eget bidrag är forskningsprojektet MicroDrivE. Det ska integrera och syhkronisera alla delarna i bioenergiproduktionen. Foto: Mikael Falk.

På sex år hoppas professor Johan Schnürer komma ett nytt stycke på vägen mot minskat oljeberoende.
Hans projekt MicroDrivE, vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala ska förbättra processerna för framtagning av bl a bioetanol och biogas.

Programmet Microdrive vid SLU har väckt stor uppmärksamhet - åtminstone i USA. Landets ambassadör i Sverige, Michael Wood, som är mycket engagerad i bioenergifrågan, har redan själv varit på besök i Uppsala för att få veta mer om projektet. Det är inte så konstigt med tanke på presidentens budskap i januari då han deklarerade att USA ska bli mer oberoende av fossila bränslen och drivmedel.

"Vi vill matcha amerikanskt kapital med svensk innovationsteknik för att uppnå ett genombrott i den biobaserade energiproduktionen", har ambassadören förklarat.

- Det måste bli nu både ekonomiskt och miljömässigt intressant med bioenergi, säger professor Johan Schnürer.

- Hittills har vi ofta studerat olika delar var för sig, vilket gör att vi visserligen får fram bioenergi, men till relativt höga kostnader, både ekonomiskt och miljömässigt.

Torkningen "kostar" massor

Han tar ett exempel från processen att utvinna energi från spannmål eller sockerbetor. Där måste råvaran lagras utan att förstöras, vilket gör att den för närvarande först torkas.

- Till torkningen går 2/3 av den energi som går åt totalt i processen. Dessutom måste råvaran blötas upp igen sedan när den ska omvandlas till etanol. Ett gigantiskt slöseri egentligen, säger han.

- Efter etanolframställningen blir det en rest som skulle kunna tas tillvara och ersätta både importerat djurfoder. Dessutom kan resten också ge växtnäring för samma åkrar som råvaran kommer ifrån. Dessutom kan man utvinna biogas på vägen.

- På det viset kan vi minska importen av såväl djurfoder, växtgödning och fossila bränslen.

Inget slöseri på vägen

Iden i MicroDriveE är alltså att minska alla "omkostnader". Går det att lagra utan att råvaran förstörs eller behöver torkas?

Det tror Johan Schnürer vid institutionen för mikrobiologi vid SLU. Han har tidigare själv forskat kring hur svampar och bakterier kan användas för att skydda eller sätta igång processer. I det här fallet tror han att det skulle gå att ta hjälp av "snälla" svampar.

- Jag vill att resultatet av vår forskning i programmet blir ett ekologisk optimerat bioraffinaderi, säger han.

Iden, som han nu har fått finansierad dels via SLU själva och dels genom externa finansiärer, skulle kunna vara en mall för landets bioenergiforskning.

Sluta kretsloppet

I korthet går det ut på att sluta kretsloppet från råvara till etanol- och biogasproduktion. En väg som ska gå via lagring och sluta med återföring av restprodukter som gödning. Råvaran t ex skogsråvara eller lantbruksprodukter utnyttjas då optimalt och ur detta bioraffinaderi kan nyttigheter tas ut både som etanol, djurfoder, biogas och biogödsel. Sammantaget minskar det både utsläppen och behovet av import av t ex näringsgödsel och djurfoder.

Forskningsprogrammet MicroDrivEs främsta mål är att minska landets oljeberoende. Professor Johan Schnürer tror att detta bäst kan ske genom att samordna och kombinera befintlig forskning och därmed lära oss att maximalt utnyttja olika mikrobiologiska processer vid beredning av växtbiomassa. I alla led är det övergripande målet att optimera processerna med tanke på restprodukter och energiåtgång.

Slutprodukter blir bioenergi (etanol och biogas), djurfoder, gröna biotekniska produkter, och en kvalitetssäkrad biogödning som sluter växtnäringskretsloppen.

Johan Schnürer förklarar:

- MicroDrivE är ett temaforskningsprogram som handlar om att utveckla en uthållig och miljövänlig produktion av bland annat drivmedel. Det viktiga är helhetsgreppet för bättre energiutbyte, ekonomi, hygien och växtnäringsnyttjande i varje delprocess, säger han.

Biologer och kemister från SLU

Det är femton forskare inom mikrobiologi, molekylärbiologi och kemi vid SLU som engageras i MicroDrivE. Dessutom får tolv studenter möjligheter till examensarbeten inom projektet. Förhoppningen är att studenterna ska vara med om utveckling av nya biotekniska produkter i nära samarbete med industrin. Kopplingen till näringen ökar möjligheten för studenterna att så småningom få chans till jobb inom sektorn.

- Vi har fått finansiering till temaprogrammet från fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap vid SLU och från ett antal företag, Energimyndigheten samt från forskningsstiftelsen SLF. Totalt planeras för minst 30 miljoner kronor fördelade på sex år, säger Johan Schnürer.

Fotnot: Namnet MicroDrivE är en förkortning av det engelska programnamnet "Microbially Derived Energy", d v s energi från mikroorganismer.

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden