nyheter

Skogsstyrelsens förslag räcker ej

Generaldirektör Göran Enanders Skogsstyrelse...

Det förslag till nya miljömål för skogen som Skogsstyrelsen presenterar idag är långt ifrån tillräckligt, menar Naturskyddsföreningen.

- Generaldirektör Göran Enanders förslag tar för lätt på miljömålen. Vi anser att 2,3 miljoner hektar, dvs. 10 procent av skogsmarken, nedanför fjällnära skog, ska skyddas till 2020. Detta är det behov forskningen slagit fast för att riksdagens fastställda generationsmål Levande Skogar ska uppfyllas, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Idag är dels för lite skog skyddad, dels arealen ojämnt fördelad över landet. Jämfört med den vetenskapliga bristanalysen av arealbehovet skyddad skogsmark saknas i Skogsstyrelsens förslag nästan 1,5 miljon hektar nedanför fjällnära skog. Förslaget ligger därför trots ökningen långt ifrån måluppfyllelse för generationsmålet. Därmed ligger det också långt ifrån det internationella målet om att stoppa förlusten av biologisk mångfald till år 2010.

- Frivilligt bevarande är värdefullt komplement, men innebär inga garantier. Skydd av skog måste bygga på kvalitetssäkring och långsiktighet, vilket i dagsläget normalt innebär naturreservat, säger Jonas Rudberg skogshandläggare på Naturskyddsföreningen.

Idag råder, som Skogsstyrelsen och andra visat, en osäkerhet kring långsiktighet och kvalitet för de arealer som ingår i begreppet frivilligt bevarande. Så länge denna osäkerhet består saknas enligt vår bedömning förutsättningar att uppfylla generationsmålet Levande skogar, genom att till så stor del förlita sig till frivilligt bevarande.

Källa Svenska Naturskyddsföreningen

Skogsstyrelsen kritiseras

...kritiseras från alla håll...

Skogsindustrierna vill stoppa ytterligare skogsavsättningar - för klimatets skull!

En brukad skog är mycket bättre för klimatet än en skog som är avsatt och bara får stå. Skälet är att en aktivt brukad skog binder betydligt mer koldioxid än en obrukad. Aktivt skogsbruk är därför bra för klimatet och miljön.

- Skogsstyrelsens utspel med krav på yt- terligare avsättningar av skog kommer om det går igenom att förvärra klimatproblemen. Med mer reservat binder vi mindre koldioxid, säger Stefan Wirtén, Skogsdirektör på Skogsindustrierna.

- En aktivt brukad skog där man hela tiden planterar nya unga plantor binder betydligt mer koldioxid än en skog som bara får stå, säger Stefan Wirtén.

Svenskt skogsbruk och Skogsstyrelsen är överens om Miljökvalitetsmålet Levande skogar. Utspelet från Skogsstyrelsen spräcker den samsyn som rått på balansen mellan miljö och produktion. Att nu gå ut och kräva ytterligare 450 000 är helt orealistiskt enligt Skogsindustrierna.

- I budgetpropositionen för 2008 har regeringen dessutom minskat anslagen med 450 miljoner kronor under en treårsperiod, vilket innebär att vägen fram till det befintliga målet är längre.

- Budgetpropositionen visar också att regeringen nu prioriterar klimatfrågan, och då behöver vi mer växande skogar, inte mindre, säger Stefan Wirtén.

Källa Skogsindustrierna

Skogsstyrelsen missar målet

...och kanter för sitt nya förslag att skydda mera skog. Foto: Markus Marcetic

Samtidigt som regeringen aviserar minskade anslag för att skydda skog, vill Skogsstyrelsen avsätta ännu mer skog för miljömålet Levande skogar. Det är en ekvation som inte går ihop.

Det säger LRF Skogsägarnas ordförande Christer Segerstéen med anledning av Skogsstyrelsens utspel om ökade skogsavsättningar.

- Våra medlemmar vill leva upp till beslutade miljömål och samtidigt satsa på ökad skogsproduk tion, inte minst med tanke på framtidens kraftigt ökade behov av skogsenergi.

- I detta ligger även en satsning på miljön eftersom anpassad skogsskötsel innebär att det skapas naturvärden. Aktiv skogsskötsel leder även till att mer koldioxid binds upp av skogen och minskar utsläppen till atmosfären, säger Christer Segerstéen.

LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen har varit överens om Miljökvalitetsmålet Levande skogar.

- Vi har ställt oss bakom det av riksdagen beslutade målet för Levande skogar. Nu klarar Skogsstyrelsen inte att genomföra den politiken. Resultatet blir att det är de enskilda skogsägarna som får betala priset för myndighetens oförmåga att genomdriva den fastlagda politiken.

- LRF Skogsägarna vill se mera flexibla former för skogsskyddet som exempelvis naturvårdsavtal anpassade för olika skogars olika förutsättningar. Genom att arbeta med istället för mot skogsägarna, blir skogsskyddet både billigare och mer effektivt för miljön, säger Christer Segerstéen.

Källa: LRF

Energieffektivare trähus

- Ny forskning kan få stor betydelse för trä- och möbelindustrin

Energieffektiva trähus, rationell förädling av lövvirke och optimering i såglinjer. Det är några forskningsämnen som är aktuella i det forskningsprogram som Vinnova, Skogsindustrierna och TMF tillsammans genomför.

- Programmet är viktigt för trä- och möbelindustrin, säger Ingemar Ekdahl, ansvarig för forskning och utvecklingsfrågor på TMF, tillika medlem i programstyrelsen.

I januari 2007 gick startskottet för ansökningar till branschforskningsprogrammet. Programmet ser ut att bli en framgång för trä- och möbelindustrin.

- Ett viktigt kriterium vid bedömningen av ansökningarna har varit ”industriell relevans” - inte minst eftersom industrin själv måste bidra med en viss resursinsats. De flesta behandlar ämnen som kan få stor betydelse för svensk träindustri, säger Ingemar Ekdahl. Det största kallas ”Framtidens trähus - energieffektiva med god innemiljö”. Intressenter är bland annat ett antal trähusföretag samt Sågverkens Forskningsstiftelse.

- Det här är ett projekt av största vikt, med tanke på de nya krav som ställs på energianvändningen i våra byggnader, säger Ingemar Ekdahl.

Ett annat viktigt projekt handlar om försörjning av lövträämnen för möbelindustrin.

- Samtidigt som andelen lövträd i våra skogar ökar saknar vi fungerande industriella strukturer - från skogsbruk och vidare - för att ta hand om och förädla lövvirke på ett rationellt sätt.

”Kundanpassad optimering i såglinjen” ska kombinera olika slags mätmetoder för att man ska kunna göra kvalitetsbedömningar på individuell stocknivå.

I augusti 2006 blev det klart att den dåvarande regeringen, via Vinnova, satsar 500 miljoner kronor på ett forskningsprogram för skogsoch träindustrin. Fram till år 2012 ska staten stå för hälften av de 500 miljoner kronorna. Industrin skjuter till minst 250 miljoner i form av pengar eller eget arbete. Syftet med programmet är ytterst att stärka den svenska industrins konkurrenskraft.

Källa TMF

Miljövänliga batterier av papper

Det nya pappersbatteriet består av cellulosa och nanotuber av kol. Pappret kan användas för att skapa ultratunna, flexibla batterier och energilagring för medicinska implantat och annan elektronik. Foto: Victor Pushparaj

Forskare vid Rensselaer Polytechnic Institute, USAs äldsta tekniska universitet, har i höst presenterat banbrytande elektriska batterier av papper.

De ultratunna cellulosabatterierna är tillverkade med hjälp av nanoteknik och väger mycket lite. De kan fungera i såväl mycket höga som mycket låga temperaturer (-75 C till +150 C).

Kol och cellulosa

Pappersbatteriet består till största delen av vanlig cellulosa likt den som används i tidningar och förpackningsmaterial. Cellulosan har blandats med nanotuber av kol vilket ger pappersbatteriet en svart färg. Som batteriets elektrolys används ett flytande joniserat salt. Förutom att batteriet kan rullas, vridas, vikas och klippas av, ger det också ett stadigt energiflöde som är fullt jämförbart med ett vanligt konventionellt batteri eller en sk superkondensator.

- Egentligen är det ett vanligt papper, men gjort på ett väldigt intelligent sätt, säger Robert Linhart, professor på Rensselaer.

- Komponenterna är sammanfogade på molekylärnivå och batteriet ser ut, känns och väger som ett vanligt papper, förklarar han.

Framtidens elektronik

Genom sina unika egenskaper kan dessa batterier komma att användas i en lång rad nya områden. De är tänkta för exempelvis framtidens elektronikprylar, transportfordon och medicinsk utrustning. Ett extra plus är att dessa batterier är miljövänliga. De består bara av kol och cellulosa, inga giftiga kemikalier eller metaller. Målet är att pappersbatterierna ska kunna produceras på samma sätt som vi idag tillverkar vanliga papperstidningar, dvs på rulle i tryckpressar.

Källa: Rensselaer Polytechnic Institute

Träd saknar brandvägg i sina "chattsystem"

Larver och insektsangrepp står på agendan när växter loggar in på sitt nätverk. Det konstaterar den holländske forskaren och hans kollegor vid Radboud university i Nijmegen.

- Vi är överraskade över hur ofta plantor kommunicerar med varandra, säger Josef Stuer.

- Förutom signalen detekterade vi också att de mottagande plantorna ökade sin mekaniska och kemiska struktur för att skydda sig.

Forskarna har också visat att skadorna på plantorna ökar när de inte längre kan ta emot information från andra plantor.

För att skicka signalerna använder klöver och jordgubbar de utlöpare under jord som de en gång spreds med.

- Fenomenet har intressanta paralleller till elektroniska nätverk och tidiga militära varningssystem, säger Josef Stuer.

Men precis som i vår värld har infrastrukturen också en baksida. Plantvirus kan invadera nätverket och infektera alla anslutna plantor.

- Liknar man fenomenet med människans datanät verkar det helt enkelt som om de saknar brandvägg.

Till toppen

Vidare i SkogsVärden