nyheter
USA-forskning kring drivmedelsetanol från cellulosa badar i pengar
Etanol utvinns idag från cellulosa i forskningsskala på
SEKABs anläggning i Örnsköldsvik
Etanol från skogsråvara och andra cellulosabaserade råvaror har högsta tänkbara prioritet. I USA.
Amerikas energidepartement gör allt för att kunna uppfylla president Bushs mål om att kapa landets bensinförbrukning med 20 procent på tio år. Bush har också satsat sin prestige på att få fram etanol från cellulosa till en kommersiellt intressant kostnad till år 2012. Nyligen tillkännagav därför Department of Energy, DOE, att man satsar ytterligare 200 miljoner dollar (1,3 miljarder kronor) på uppbyggnaden av småskaliga cellulosaraffinaderier, anläggningar som utvinner etanol ur exempelvis skogsråvara och restprodukter från jordbruket, t ex majsblast.
Denna satsning och de 2,5 miljarder man utannonserade tidigare i år för likartade projekt, blir tillsammans 3,8 miljarder kronor för att få fram kostnadseffektiva drivmedel från cellulosa.
De senaste 1,3 miljarder kronorna ska användas för att utveckla småskaliga cellulosaraffinaderier i USA. Dessa projekt är inte fullskaleanläggningar utan upp till en tiondel av en normal kommersiell anläggning.
De småskaliga anläggningarna ska användas för att testa olika raffineringsprocesser, olika typer av cellulosaråvara och pröva nya metoder för att bryta ned cellulosan.
De sex fullskaleraffinaderierna som omfattas av de första 2,5 miljarderna i utvecklingsstödet fokuserar istället på att utveckla fullt kommersiellt gångbara etanoldrivmedel från cellulosa på kortare sikt.
- Denna forskning är ett nödvändigt steg för att utveckla cellulosaraffinaderier som kan omvandla vår transportsektor i en ren och kostnadseffektiv riktning, förklarar USAs energiminister Samuel W. Bodman.
Efter tre till fyra år då dessa testanläggningar skall vara igång ska cellulosaraffinaderierna dras upp till demonstrationsprojekt i full kommersiell skala.
USAs energidepartement, DOE Department of Energy har en budget på mer än 150 miljarder kronor och har över 100,000 anställda. (Sveriges statsbudget omfattar utgifter på ca 750 miljarder kronor).
Källa: US Department of Energy
Indonesien planterar 79 miljoner träd på tre månader
Inför den stora globala konferensen om klimatförändringar i december på Bali, UNFCCC, har Indonesien tagit ett drastiskt beslut:
att snabbt återbeskoga stora delar av landet i ett gigantiskt planteringsprojekt.
Hela 79 miljoner plantor ska sättas ut i landets 33 provinser under november-december för att som den indonesiska miljöministern, Rachmat Witoelar, ”minska effekterna av den globala uppvärmningen”. (79 miljoner plantor är ungefär dubbelt så mycket som Södra Odlarna producerar varje år.) Självaste presidenten Susilo Bambang Yudhoyono ska dra till skogs och plantera träd i byn Cibadak.
Under UNFCCC mötet på Bali räknar man med att skogsfrågorna kommer att vara bland de allra viktigaste frågorna. Indonesien har världens tredje största innehav av tropisk skog.
Källa: The Jakarta Post
Stora Enso
tittar på ny storetablering i Ryssland
Stora Enso studerar möjligheterna att bygga ett nytt pappers- och massabruk i Dzerzjinsk i centrala Ryssland.
Anledningen till Stora Ensos intresse av att bygga ett ryskt bruk är de höga tullarna på ryskt virke.
– Vi är inte i närheten av att fatta beslut. Först gör vi en preliminär lämplighetsstudie som kommer att pågå åtminstone till i början på nästa år. Sen en lämplighetsstudie, säger en taleskvinna för Stora Enso till nyhetsbyrån Reuters.
Uppgifterna att Stora Enso har långt framskridna planer på ett ryskt bruk kommer från den oberoende sibiriska nyhetsbyrån The Regional Internet Company ”Financial Information Service” (RIC ”FIS”). Det är en oberoende nyhetsbyrå som fokuserar på affärer och ekonomska nyheter från Sibirien och är baserad i Novosibirsk, i hjärtat av Sibirien.
Den 14 september meddelade nyhetsbyrån att Stora Enso valt staden för sin etablering.
Tidningen Vedomosti Daily, som samproduceras av Financial Times och Wall Street Journal, publicerar också nyheten och citerar borgmästare i Dzerzjinsk, Viktor Portnov. Han säger till tidningen att Stora Enso är berett att skriva under ett avtal i mitten av oktober om att investera 2 miljarder Euro i ett nytt bruk.
Staden Dzerzjinsk som ligger vid floden Oka, 40 mil öster om Moskva, är tidigare mest känd för att vara väldens mest kemiskt förorenade plats. Den var centrum för produktionen av den kommunistiska diktaturens kemiska stridsmedel.
Sitt namn fick staden från den första chefen för Tjekan (hemliga polisen) Feliks Dzerzjinskij (1877–1926).
Staden har ca 285,000 invånare och grundades 1930.
Idag är Dzerzjinsk centrum för den ryska kemiska industrin.
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 