Han ska tämja skogens skadegörare nr 1

Foto: Hans-Jöran Hildingsson

Professor Jan Stenlid på SLU kartlägger rottickans genom. Förhoppningar finns om att inte bara hitta lösningar på den största skadegöraren i de svenska skogarna, utan också att kunna "tämja" svampen och att hjälpa människan att utvinna etanol ur skogsråvaran.

En miljard kronor förlorar svenskt skogsbruk på grund av rotröta, varje år! Rotrötan ökar dessutom när vi får ett varmare klimat.
Men svenska forskare kan nu komma att både stoppa rötan och få fram billigare biodrivmedel.

Jämför man kostnaderna för rotröta med de omtalade angreppen från barkborre är det klart att debatten just nu kan kännas något märklig. Barkborreangreppen efter Gudrun och Per beräknas komma att kosta 1,0-2,7 miljarder till och med 2009. Medan rotrötan kostar drygt en miljard per år. År efter år!

Professor Jan Stenlid på skogspatologiska institutionen vid SLU, forskar kring en av de värsta skogsskadegörarna: rottickan. Han är ledare för det internationella forskarsamarbete som arbetar med att kartlägga rottickans DNA, hur den egentligen fungerar och är genetiskt uppbyggd.

Gigantiska förluster i Europa

- Svenskt skogsbruk lever med de gigantiska förlusterna varje år från rotrötan. Trots att de årligen förlorar ca en miljard är det helt andra skadegörare man ofta fokuserar på. Rotröta har kommit att ses som något slags ”nödvändigt ont”. I hela Europa handlar det om 10 miljarder per år i förluster.

- Skadorna kommer att öka med ett varmare klimat eftersom den största spridningen sker vid varma temperatuer kring 25 grader. Då vegetationsperiodens längd ökar pga. värmen kommer också rotröteangreppen bli fler och större.

- I t ex Polen, Tyskland och Danmark är angreppen ännu mer allvarliga än här hemma, förklarar Jan Stenlid.

Trappar upp kriget

Rotrötan sprids inte minst genom att dess sporer får fäste vid gallringsskador och körningsskador vid avverkning.

Rottickan är en skogspatogen som står för 2/3 av rotröteangreppen i Sverige. Den fruktade skadesvampen ska kartläggas in på bara DNA-molekylen. Forskarna vid Skogspatologiska Institutionen vid SLU i Uppsala har fått pengar för att kunna ta reda på exakt hur genomet för denna rotrötealstrande svamporganism egentligen ser ut. Till hjälp finns flera forskargrupper runt om i världen som samarbetar med Jan Stenlid och SLU kring olika delar av gåtan.

- Genom samarbetet med amerikanska energidepartementet DOE trappar vi upp kriget mot rotrötan, säger professor Jan Stenlid.

I höst kommer de första resultaten som ska avslöja rottickans innersta hemligheter.

Amerikanska myndigheter bakom

Det amerikanska energidepartementet DOE, har genom sin satsning på gensekvensiering av en lång rad organismer, möjliggjort denna banbrytande forskning kring en av skogarnas allvarligaste skadegörare. Förhoppningen är att man inte bara ska kunna bli bättre på att förhindra rotröta i skogarna.

Tämjas att bli nyttig

Tanken är också att rottickan ska kunna tämjas att bli en nyttoorganism för människan.

Genom att få kunskap om hur rottickan genetiskt är uppbyggd kan man hitta gener som kan hjälpa till att bryta ned cellulosa.

Detta har varit ett stort och svårlösligt problem framförallt för dem som vill satsa på framställning av billig cellulosabaserad etanol.

- Ska vi lösa energiproblemen måste vi tänka nytt. Här finns möjligheten att inte bara motverka skadegörare.

- Rottickan är bevisat bra på att bryta ned cellulosa. Lika bra att utnyttja det på bästa sätt, förklarar Jan Stenlid.

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden