profilen
Maud
Bra för landet att konkurrensen om virket ökar
- Sett ur en skogsägarnas synvinkel är det bra om många efterfrågar deras produkter. Det är bra för Sverige också. Jag tror på marknadsekonomin!
Du är både energi- och industriminister och sliter med avvägningar mellan vad som ska göras av skogsråvaran. Räcker skogsråvaran till allt, energi, pappersmassa och sågtimmer?
- Jovisst räcker den, säger Maud Olofsson. Framförallt om vi ökar produktionen. Det går att öka produktionen med 20 - 30 procent. Men ju mer efterfrågan ökar desto mer måste vi anstränga oss för att använda den på bästa sätt.
- Vi måste effektivisera uttaget och fråga oss hur vi maximerar vinsterna och hur vi använder råvaran?
- Exempelvis måste vi använda oss av grot och rötter till bränsle i högre utsträckning så att massaindustrin också får vad den behöver.
- Samtidigt tror vi på marknadsekonomin och det är klart att det är en prisfråga för den som äger skogen.
Är den enskilde skogsbrukarens framgång beroende av hur det går för svensk skogsindustri?
-Ja, i viss mån är det så fortfarande, men det kommer konkurrens om råvaran utifrån. Om det efterfrågas bränsle och energi kommer fler köpare efterfråga råvaran.
-Samtidigt är det samarbetet mellan skogsindustrin och skogsägarna som byggt upp vår nuvarande starka ställning på området.
-Sett ur en skogsägares synpunkt är det bra om det finns många som efterfrågar deras produkter. Det är bra för Sverige också.
-Vi ska ha ett aktivt och professionellt skogsbruk en effektiv massaproduktion och sågverk och dessutom en bioenergiproduktion. Jag tycker vi borde klara alla dessa tre grenar.
- Det är naturligt att det blir konkurrens om skogsråvaran
när man börjar tänka nytt, säger näringsminister
Maud Olofsson.
Foto: Fredrik Persson
Foto: Fredrik Persson
- Detta är politikerns vardag. Vi måste gå på det vi tror på i grunden och tro på marknadsekonomin. Då kan man inte i vissa lägen hävda att vi ibland ska ha öppen handel och ibland inte. Därför vill vi att dessa tullar ska bort.
Den svenska skogsindustriföretagen satsar sammanlagt 1,6 Miljarder kr på FoU*. Det är en tiondel av vad andra likvärdiga näringar gör. Fordons- och läkemedel-industrin satsar var och en ca 15 miljarder per år, på forskning och utveckling. Hur vill du förmå skogsnäringen att öka sin forskningsandel?
(* Källa SCB och Skogsindustrierna)
- Hur mycket skogsnäringen satsar är upp till näringen själv naturligtvis. Jag kände inte till att det är på det sättet du säger. Vi försöker hitta samarbeten med näringslivet för att visa på hur skogsråvaran kan användas i energisammanhang. Syftet är att förbättra värdekedjan och ytterligare höja slutprodukternas värde.
Vad gör regeringen för att få svensk skogsindustri att öka förädlingsgraden istället för att flytta verksamhet utomlands?
- Nu när energipriserna stiger kommer skogsindustrin att fundera över vad deras roll är. T ex Södra skogsägarna tjänar rejält med pengar på att producera både energi och de traditionella skogsindustriprodukterna. Fler och fler gör likadant. Det tycker jag är bra. Regeringen kan och ska inte lägga sig i näringslivets arbete i de frågorna.
När går Sveriges industri- och energiminister ut i en kampanj riktad mot svenska riskkapitalister för att förmå dem att tillvarata de forskningsresultat som svenska forskare fått fram t ex när det gäller biodrivmedel från skogsråvara, som USA:s ambassadör gjorde här i våras?
-Svenskt riskkapital har helt enkelt inte varit på alerten. Andra länders investerare, exempelvis från USA, däremot har visat mycket intresserade av det våra forskare gör här.
-Vi för en kontinuerlig dialog med branschen och riskkapitalisterna då jag bland annat berättar hur intresserade utländska investerare är när de kommer hit. Jag tror därför inte det behövs en stor medial kampanj.
-Visst har jag respekt för de svåra avvägningar investerare måste göra. Det finns idag en osäkerhet vad man ska satsa på, etanol, DME, biogas eller biodiesel? Det är svårt att veta vilken teknik som ska gå vinnande ut. Men detta är ändå värderingar och bedömningar som näringslivet själv måste stå för.
-Från regeringen och statens sida måste vi förhålla oss teknikneutrala. Vi kan bara använda oss av objektiva styrmedel som t ex utsläppsrätter och energicertifikat.
Regeringar och industrier runt om i världen satsar hundratals miljarder euro på att bygga upp etanolproduktion. Därtill ska räknas satsningarna på DME och biodiesel. Är stödet till utveckling av drivmedel från skogsråvara tillräckligt i Sverige?
-Jag tycker att näringslivet och staten satsar mycket pengar, men vi är ett litet land och därför måste vi söka partnerskap med andra. Exempelvis har jag varit med och träffat avtal med USA och nu senast Brasilien, även Indien och Kina. På så vi s kan vi dra nytta av samarbete och växla upp kunnandet.
Tror du att den svenska skogsindustrins dominerande ställning har lett till att man inte satsar på alternativa användningsområden för skogsråvaran?
-Det faktum att vi i Sverige tjänat pengar på massa och papper har gjort att vi inte utvecklat värdekedjan åt andra håll. Det känns märkligt att vi som är ett så betydande skogsland nu inte gör mer av vår skogsråvara.
-Detta har jag beklagat många gånger. Jag tror att vi i varje näringsgren ständigt måste utveckla värdekedjan.
-Samtidigt innebär det naturligtvis konkurrens om råvaran när man börjar tänka lite nytt. Det är så man utvecklar en marknadsekonomi. Ekonomin kan inte stå stilla. Vi måste hitta nya produkter som vi kan göra av vår råvara.
-Det finns mängder av möjligheter. Trä är ett väldigt bra material. Exempelvis som ekologiskt anpassat byggnadsmaterial för lågenergihus.
DME och etanol från skogsråvara och biodiesel är intressanta biodrivmedel. Satsar Sverige tillräckligt på utvecklingen av dessa för att hålla kvar kompetensen inom landet och har man från industrins sida visat att man är intresserad av att satsa?
- Mellansteget mellan forskning och kommersialisering är det svåraste. Det är där vi befinner oss när det gäller många biodrivmedel. Det var därför regeringen anslog pengar nu i höst för detta.
- Om Sverige kan leverera globala lösningar är det bra. Vår historiska tradition kring skogsnäringen gör att vi ska ligga längst fram och vi har ett bra rykte. Därför tecknar vi nu samarbetsavtal med Kina, USA och Brasilien. Tekniken och kunskapen finns. Så jag säger till investerarna i Sverige: Ser ni inte detta?
- Men tyvärr är intresset lägre än det borde för hela miljösidan hos svenska investerare.
-Näringslivet, forskningen och regeringen måste vara med tillsammans. Vi måste sitta i framsätet och driva på utvecklingen. Det finns pengar att tjäna om man gör rätt saker. Det gäller att se möjligheterna. Sedan kommer vi använda ekonomiska styrmedel för att styra det här rätt.
-Det går bara åt ett håll. Om jag är politiker eller investerare eller forskare. Så här ser klimatförändringarna ut. Då måste jag göra någon skillnad.
-Jag måste kunna se mina barn och barnbarn i ögonen. Jag måste kunna säga: Jag visste och jag gjorde! Jag tänker inte stå där om 20 år och säga: Jag visste men jag gjorde ingenting. Det är en moralisk fråga. Vet jag måste jag agera. Det är min skyldighet.
Varför ska tullarna bort på brasiliansk etanol när det är till nackdel för de svenska försöken att bygga upp drivmedelsproduktion från svensk skogsråvara?
-Om vi inte hade haft brasiliansk etanol så hade vi inte haft någon etanolmarknad över huvud taget. Därför är det viktigt att man hinner bygga upp en kraftfull marknad. Sedan hoppas vi mycket på den kommande generationen etanoldrivmedel, men den är inte riktigt framme ännu.
-Vi tror på marknadsekonomin och strävar efter att ta bort handelshinder. Då måste vi också stå för det i alla sammanhang inte bara där det passar våra intressen just för dagen.
Vad är Din egen relation till skogen?
- Jag är född och uppvuxen i skogen. I familjen har vi 300 hektar mark, varav en stor del är skog och jag kan lugnt säga att skogen är min största källa till inspiration. Den är verkligen jätteviktig för mig.
- Förr, när jag hade mer tid, var jag ibland med och planterade, rensade och röjde. Idag blir det med lite tur svamp- och bärplockning. Det är en fantastisk rekreation för mig.
- När de andra i alliansen var uppe och hälsade på innan valet, passade vi på att plantera skog tillsammans i ett litet bestånd, berättar Maud Olofsson.
- Det kallade vi Maktskiftet!
Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com
Foto: Fredrik Persson
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 