Nu går virket åt andra hållet

De ryska exporttullarna som infördes i somras har ställt alla invanda begrepp över ända. Kartan måste ritas om.
Virkesströmmarna går inte längre från öst mot väst, utan tvärtom. Nu exporterar svenska skogsägare sitt rundvirke till både Finland och Lettland. Orsak?
I Sverige är råvaran billig. I österled är den dyr!

- Få svenska skogsägare är medvetna om de höga priserna utomlands, säger Skogssällskapets virkeschef Mikael Zachrisson.

Både den svenska skogsägarrörelsen och skogsbolagen försörjer den egna industrin. Därför talas det tyst om det goda exportläget.

Istället betonas från industrihåll både i Sverige och Finland att virkesimporten från Ryssland är oerhört viktig. I Finland svarar den för uppåt 20 procent av industrins virkesbehov, mot 10-12 procent i Sverige.

Sverige har de lägsta priserna i Östersjöregionen på timmer och massaved medan priserna når rekordnivåer i Baltikum. I Sverige betalar skogsindustrin i vissa fall bara hälften så mycket.

Häftig svensk kritik mot Ryssland

Ryssland tar inte intryck av kritiken från Sverige. Exporttullarna handlar mycket om rysk inrikespolitik inför valet i vår. Inte bara handelspolitik!

När förre handelsminister Sten Tolgfors i augusti riktade häftig kritik mot Ryssland, fanns förhoppningen att tuffa tag skulle få ryssarna att vekna. En outtalad tanke är att Sverige kan komma att motarbeta Rysslands inträde i världshandelsorganisationen, WTO (World Trade Organisation). Detta om inte ryssarna ändrar inställning och följer sina tidigare löften och överenskommelser om att inte införa exporttullar.

-Jag är inte säker på att denna frågas betydelse för WTO-inträdet har nått tillräckligt hög nivå i Moskva, förklarade då Sten Tolgfors.

Detta är en hård linje som hitills inte givit någon framgång. Förklaringen är att ryssarnas har allt att vinna och inget att förlora.

Antingen investerar skogsindustrin, dvs även den nordiska, i Ryssland där virket finns, eller också sinkar virkesbristen deras lönsamhet och expansion. Då hinner en inhemsk rysk skogsindustri byggas upp på plats. Olje- och mineralindustrin har gott om kapital att investera.

Hoten från Sverige om att hindra Rysslands inträde i WTO är inte något skarpt vapen. Trots att 150 av världens nationer är med i handelsorganisationen WTO - däribland alla världens rikaste och flera av världens fattigaste länder som t ex Haiti, Vietnam och Zimbabwe, är den ryska inställningen till WTO milt sagt tveksam.

President Vladimir Putin har själv sagt inför internationell publik, att världshandelsorganisationen WTO i Geneve, är en ”föråldrad, odemokratisk och kraftlös” organisation som inte är förmögen att ta itu med moderna utmaningar. Istället vill Putin se sitt eget land som nytt centrum för nya typer av finanscentra med likartade uppgifter.

- För att stimulera handel och investeringar bör man överväga att skapa regionala eurasiska institutioner för frihandel, förklarade Putin i sitt tal vid G8 mötet i somras. ”Dessa organisationer skulle kunna utnyttja de erfarenheter som WTO gett”, sade president Putin.

Seriös ansökan?

Förbrukningen av massaved

Den totala förbrukningen av massaved i Sverige under 2005 var 36,2 miljoner m3fub. Av detta importerades 20 procent.

Störst andel avser björkmassaveden som 2005 uppgick till 5,9 milj m3fub, där importen svarade för runt 60 procent (2 738 m3fub år 2006). Av björkmassavedsimporten 2006 kom 97 procent från Ryssland och Baltikum.

Fakta Rysslands höjning av exporttullarna:

I Juni 2006 antogs resolution 340 och i februari 2007 resolutioner 70 och 75, vilka innebär höjd exportskatt på rundvirke:
10 Euro/m3 Från 1 juli 2007
15 Euro/m3 Från 1 april 2008
50 Euro/m3 Från 1 januari 2009
Undantag: Björk under 15 cm och asp

Dessutom har ryssarna aldrig under de 14 år man förhandlat om medlemskap i WTO, gjort någon egen ekonomisk beräkning över vad ett inträde skulle ge Ryssland tillbaka i form av ökad handel. Det ger en klar indikation om att förhandlingarna mer är av kosmetisk karaktär.

Hotet från Sveriges regering om att försena inträdet i WTO är fullständigt tandlöst enligt den ryska nyhetsbyrån RIA Novostis ekonomiska kommentator Yelena Zagorodnyaya.

Ryssarna har använt betydligt hårdare metoder än långsiktiga tullhöjningar för att ”få gehör” för sina idéer. Tag bara den ryska IT-attacken i våras som gick ut på att slå ut de elektroniska kommunikationssystemen i Estland. Och den gången gällde det bara flyttningen av en minnesstaty...

För finsk del kan det ryska agerandet med drastiskt höjda exporttullar innebära en dödsstöt åt en stor del av den finska skogsindustrikapaciteten. Finnarna räknar med att uppåt 20 000 jobb är i fara, inte bara inom skogsindustrin utan även i t ex transportsektorn som är starkt beroende av virkestransporterna, enligt den finska tidningen Kaleva.

Svårt få fram mer finskt virke

Att öka andelen inhemskt finskt virke är inte heller det lättaste på kort sikt. Visserligen är det möjligt att ersätta importen från Ryssland med inhemskt virke, men genom sitt agerande driver nu Putin upp priserna på allt virke i regionen, inte bara det ryska exportvirket.

Det innebär att de finska skogsägarna inte längre behöver avverka så mycket för att få samma ersättning i euro. Något som går på tvärs emot de finska kampanjerna för att öka avverkningstakten i de privata ägarnas skogar. (Var sjätte finländare är skogsägare. De privata skogsägarna står för cirka 60 procent av skogsarealen och för 86 procent av marknadsavverkningarna.)

I motsatt riktning blir det dyrare för den finska skogsindustrin att köpa virket, samtidigt som miljödebatten kan komma att hårdna ifall avverkningarna blir mer omfattande.

I värsta fall kommer den finska skogsindustrin att ”rösta med fötterna” och flytta ut verksamheter i en allt ökande omfattning, befarar finska bedömare.

- Visserligen är jag själv en stark frihandelsvän och tycker att tullarna utgör ett handelshinder som borde tas bort, säger Lars-George Hedlund, Skogssällskapets Lettlandsansvarige.

- Men för svenska och finska skogsägare är det svårt att se att de ryska tullhöjningarna är ett problem. Snarare innebär situationen en historisk möjlighet för dem.

- De får nu flera möjliga köpare inte minst utomlands och därmed en chans att få mer betalt för sin råvara, avslutar han.

Källor: RIA Novostis, Kaleva, WTO, Jordbruksaktuellt, Metsällitto.

Sveriges nya Poltava?

Det senaste "rysksvenska kriget” har sin upprinnelse i att Ryssland vill tvinga de stora nordiska skogsbolagen att investera på rysk mark istället för i hemma i Finland eller i Sverige.

För att uppnå detta höjs tullarna på exportvirket i flera steg.

Sverige har, med förre handelsministern Sten Tolgfors som general för de stridande förbanden, inte skrätt orden utan varit mycket tydligt med kritiken av Rysslands nya politik.

Tolgfors har anklagat ryssarna för löftesbrott, avtalsbrott och att de inte förstår frågans vikt.

Det är inte utan att man slås av en minnesbild från Karl XIIs Poltava när man lyssnar till den svenska regeringens salvor mot Ryssland den senaste tiden.

Slaget mot ryssarna vid Poltava den 28 juni 1709 innebar inledningen till en fullständig kollaps för Sverige som stormakt. Det var det mest dumdristiga Karl XII gjorde under hela sin karriär.

Hans försök att tvinga ryssarna på knä fick förödande konsekvenser för hela vårt land under mycket lång tid.

Står vi på nytt inför en av de värsta drabbningarna i Sveriges historia? Fast nu utan kavalleri och kanoner, utan med ord och kanske i förlängningen handelskrig...

Lika som bär? Karl XII, tv, försvarsminister Sten Tolgfors, (fd handelsminister) th.

Rysk strategi kan gå i baklås

Frågan är om Putins hårdnackade attityd leder till de efterlängtade stora nya direktinvesteringarna i hans land. Det finska och svenska näringslivet har under flera år fått känna på de ryska affärsmetoderna.

Problemen har varit många och misslyckanden med etableringar är legio. Främsta hindren är att förutsättningarna för etableringen kan ändras under resans gång. Även efter att avtal är slutna och underskrivna kan nya regler komma till som gör mångmiljoninvesteringar värdelösa.

Ett färskt exempel som drabbat finskt näringsliv i kontakterna med Ryssland är den containerhamn som det finska bolaget Container Finances dotterbolag Moby Dick, investerat stort i på ön Kronstadt i Finska viken utanför St. Petersburg. Bolaget hade fått koncession och arrenderade ett fem hektar stort område på ön i 49 år av myndigheterna i St. Petersburg.

I maj kom plötsligt den statliga ryska markmyndigheten Rosstroi med bulldozers, rev stängsel, stängde tillfartsvägen och avsåg att slänga ut finnarna. Avtalet gällde inte längre enligt de statliga ryska myndigheterna och marken på ön ska istället auktioneras ut om två år.

Efter att bolagsföreträdare använt sig själva som levande sköldar mot de ryska bulldozerna lovade företrädare för St. Petersburg stad att vägen till området skulle hållas öppen. Men senare förklarade dock St. Petersburgs guvernör, Valentina Matviyenko, att man var mycket besvikna på finnarna och att ärendet inte kommer att vara löst förrän tidigast 2010.

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden