- Ni har (mycket) lägre priser än vi!

Ombytta roller när lettiska skogsbolag köper gran från Sverige

Janis Apsitis, VD på sågverkskoncernen Kurekss, Lettlands nionde största skogskoncern alla kategorier: - Vi köper gärna mer svenskt timmer. Foto: Mikael Falk

Ombytta roller råder på timmermarknaden!
Lettiska sågverk köper sågtimmer i Sverige, skeppar och förädlar för export ut till Europa.
- Det konkurrenskraftiga priset är en av de främsta anledningarna, säger Janis Apsitis på Kurekss.
- Vi räknar med att köpa 50 000 m3 i år från Sverige och minst lika mycket nästa, fortsätter han.

I den lettiska hamnstaden Ventspils strax väster om Riga finns det stora moderna sågverket Kurekss. Där produceras 150 000 till 200 000 m3 sågad vara per år.

Högt pris på virke i Lettland

- Visst. De lettiska råvarupriserna är väldigt höga. Även om det tillkommer kostnader för transporter, omlastningar etc, lönar det sig för oss att köpa från Sverige, säger Janis Apsitis, VD och ägare av Kurekss tillsammans med sin broder Arnis. De har drivit sågverket tillsammans sedan 1995 och verksamheten omsätter idag runt 365 miljoner kronor.

Lars-George Hedlund, chef för Skogssällskapets verksamhet i Lettland tror på fler virkesaffärer med sågverk i Baltikum. - Detta öppnar nya kanaler för våra svenska skogsägare, säger han.

- Det är inte minst kvaliten och leveranssäkerheten från Sverige, som avgör för vår del, förklarar han. Men det är ingen hemlighet att råvarupriserna i Lettland är bland de högsta i världen, säger Janis Apsitis.

- Virkesexporten från Sverige gynnar ju också de svenska skogsägarna. De ger dem ett alternativ för att sälja sitt timmer.

- Det är farligt att vara helt i händerna på en enda köpargrupp som de svenska skogsägarna länge har varit, säger han.

Långvarigt samarbete

En av förklaringarna till dessa svensk-lettiska virkesaffärer är att Kurekss haft kontakter med Sverige sedan 90-talet. Janis Apsitis framhåller att detta och att leveranserna från Sverige kan "måttbeställas" och levereras "just-in-time" är mycket av förklaringen till att affärerna kunnat bli av. Skogssällskapet har eget folk på plats på kontoret i Riga, men övriga svenskar har också lätt att flyga över på någon timma.

De lettiska sågverken var för 10 -15 år sedan på en mycket låg nivå. Janis Apsitis förklarar att det då fanns hundratals små sågverk med usel utrustning och ”noll” kunskap. Idag finns ca 10-15 stora moderna sågverk i storleksklassen av en produktion på 100 000 m3 till 300 000 m3 per år. Under det finns några mindre sågverk som är extremt nischinriktade. Totalt producerar Lettland ca 3 milj m3 sågad vara per år.

Redan för några år sedan funderade Janis och Arnis på import från Sverige tillsammans med Skogssällskapets Lars-George Hedlund.

- Vi finns alldeles vid hamnen i Ventspils, så det är naturligt för oss att tänka på sjövägs- transporter från Sverige istället för landtransporter från Ryssland och östra Lettland.

- Härifrån går det båtar till Sverige med massaved från Lettland, så det är naturligt att vi utnyttjar båtarna åt andra hållet med kvalitativt granvirke från Sverige.

Samsyn och gemensamma regler

Lettland Fakta

Invånarantal: 2 320 000
Huvudstad: Riga (736 000 invånare)
Areal: 64 589 km2, (6,5 milj ha) varav 44%skog
Skogsareal: 2,9 milj ha (Sverige 27 milj ha)
Skogsägande: 53% statsägd, 45% privat, 2% kommunal
Virkesförråd: 569 milj m3 stående skog varav tall 245 milj m3, gran 87 milj m3, björk 158 milj m3.
Avverkningsvolym: 11 – 12 milj m3/år
Timmeranvändning: 54% sågtimmer, 30% massaved, skogsbränslen, 16% Övrigt t ex plywood. (Lettland saknar egen massaindustri.)

Import av rundvirke: Ryssland, Vitryssland, Litauen och Sverige
Export av rundvirke: Sverige, Finland, Estland, Storbritannien och Norge.
Export av sågad vara: 2,7 miljoner m3 (värde ca 3,4 Mdr SEK) (Främst till Storbritannien, Irland, Tyskland, Japan och Nederländerna)

Språk: Lettiska (använder latinskt alfabet och tillhör samma språkgrupp som de slaviska inom de indoeuropeiska språken.

Gränser: Ryssland i öster, Vitryssland i sydost, Litauen i söder och Estland i norr.
Regioner: I väster – Kurland (Kurzeme) – långa vita standstränder.
I norr – Livland (Vidzeme) – kullar och dalar.
I sydöst – Lettgallen – skog och mängder av insjöar.
I mitten – Zemgale - bördigt och grönt jordbrukslandskap.

Politik: Demokratisk parlamentarisk republik med en lagstiftande kammare - Saeima (100 folkvalda ledamöter).
Statschef: President Valdis Zatlers (from juli 2007)
Regeringschef: Premiärminister Aigars Kalvitis
Valuta: Lats (1 LVL = 13 SEK)
Inflation: 9,5%
Planerad Euro-introduktion: År 2012-2013

Aktuell politisk fråga: Skrev år 2006 på ett gränsavtal där det omstridda gränsområdet Abrene ges upp till Ryssland, där det benämns Pytalovo. Detta innebär att Lettland efter Rysslands påskrift är färdigt för Schengen-avtalet.

Janis Apsitis säger att det hela fungerar väl. Det är upparbetade kanaler och finansieringssystemen fungerar väl. Tullar finns i princip inte eftersom båda länderna är med i EU.

- Framförallt har vi mycket likartad kultur och affärsklimat. Helt annorlunda än att göra affärer med Ryssland. Med Sverige krävs ingen komplicerad dokumentation. Vi förstår svenskarna och svenskarna förstår oss.

- Vi har köpt ryskt timmer, men problemet var alltid att vi aldrig visste vad vi egentligen fick. Vi visste inte ursprung och inte hur skogen hade skötts, De vi gjorde affärer med var inte flexibla, utan vi ställdes varje gång inför en situation där det var ”take it or leave it” som gällde.

- Från Sverige slipper vi dessutom det övergrova timret som ryssarna var så stolta över, men som vi inte hade någon glädje av.

Glömmer Ryssland helt

- För vår del kan vi helt glömma Ryssland. Att de infört exporttullarna hade egentligen inte så stor betydelse för oss. Idag är import av ryskt virke inte längre aktuellt för Kurekss. Istället planerar de att öka importen från Sverige nästa år och man ser fram emot ett fortsatt samarbete med Skogssällskapet.

- Det blir ett bättre pris när vi köper från Sverige eftersom vi själva kan bestämma längder och genom att vi alltid får det vi har beställt när vi behöver det, till det pris vi har kommit överens om.

- Genom detta har vi kunnat gå ifrån bulkvaror till högspecialiserade förädlade produkter.

- Dessutom föredrar våra kunder i England FSC-märkt virke. Därför är allt vi köper från Sverige FSC-märkt. Vi vet att det kommer från välkontrollerade skogar då vi köper genom Skogssällskapet, säger Janis Apsitis.

Det är inte bara Kurekss som vill ha svenskt kvalitetsvirke. Andra lettiska sågverk står nu på tur.

- Vår import från Sverige, som började i våras, har följts med mycket stort intresse från våra kolleger i den lettiska sågverksbranschen. Flera följer nu efter. Vi har till och med blivit tillfrågade om vi kan hjälpa till.

- Det är kanske att gå lite för långt i samverkan men vi gav dem några tips, berättar Janis.

- Dessutom är det faktiskt så att vi inte konkurrerar längre. Största delen av båda våra företags produktion går på export till vitt skilda marknader.

- För vår del är det bara bra att fler sågverk tar in virke utifrån eftersom det minskar trycket på den inhemska virkesmarknaden, förklarar Janis Apsitis.

Lider inte av inflationen

Ett problem i Lettland är att inflationen är relativt hög. Lönekostnaderna ökar snabbt, men eftersom Kurekss både köper virke utifrån och från den inhemska skogen och framförallt säljer till största delen utomlands, är man relativt befriade från de negativa konsekvenserna.

- Bara 18 procent av vår produktion går till den inhemska marknaden. Inflationen är inte något problem så länge produktiviteten ökar fortare än lönekostnaderna.

- För vår del är det fallet genom den utrustning vi köper in. Där är produktiviteten så att säga inbyggd.

- Vårt största problem är om byggmarknaderna i Europa skulle gå samma väg som byggmarknaden i USA, dvs stanna av.

Kurekss produkter

Byggnadsvirke, hyvlat virke t ex tak- och golvmaterial, förpackningsmaterial, värmebehandling, och andra typer av behandling för ökad motståndskraft och hållbarhet, limträbalkar Man har förra året även ställt i ordning en ny anläggning för torkning och fingerfogning.

Företaget Kurekss är certifierat enligt ledande internationella linjer, BM TRADA ISO 9001:2000 14001:2004 och Trada Q-mark.

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden