Bered dig på stormar och orkaner!

Ola Sallnäs, ansvarig för SLUs stormskadegrupp. Foto: Andre de Loisted

I vinter har det gått tre år sedan stormen Gudrun slog till. Då blåste 75 miljoner kubikmeter skog ned.
-Trots det har skogsbrukets förebyggande åtgärder inte förändrats så mycket, säger Ola Sallnäs, SLU.

Ola Sallnäs, ansvarig för SLUs stormskadegrupp, menar att debatten senaste åren mest fokuserat på barkborreriskerna efter stormarna. Inte på hur stormskadorna ska förebyggas i framtiden. Han får medhåll från både försäkringsbolag och skogsstyrelsens representanter.

En färsk arbetsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och klimaturtedaren Bengt Holgersson visar i sitt slutbetänkande att det blir blåsigare, blötare och mindre tjäle. Det leder tillsammans med vår typ av skogsskötsel till att skogarna blir mer utsatta för stormskador. Men i SLU rapporten konstateras också att det finns stora möjligheter att påverka risken för vindfällning genom trädslagsval och genom hur vi sköter skogen. Det konstateras att klimatförändringarna kommer att få tydliga effekter på skogsbrukets ekonomi. Temperaturklimatet i Mälardalen kommer att likna det som norra Frankrike har idag, men med mer nederbörd. Det medför att risken för översvämning, ras, skred och erosion kommer att öka på många håll i landet. Samtidigt ökar skogstillväxten, och Sveriges energibalans förbättras i och med att vattenkraftpotentialen ökar, samtidigt som energibehovet för uppvärmning kan minska med 30 procent mot slutet av seklet. Genom varmare och torrare klimat beräknas granen få det svårare i syd mot slutet av seklet.

Ökad produktion

Den stora positiva ekonomiska effekten av klimatförändringarna är ökade produktionspotentialen för virket, medan riskerna för skadeverkningar är många och mycket svåra att kvantifiera. Man räknar med att kostnaderna för skogsbruket kan öka med upp till tre miljarder per år eller mer, mest beroende på stormfällningarnas omfattning. (Anm. Konjunkturinstitutet uppger att totalkostnaderna för Gudrun var ca 16 miljarder kronor.)

"En rimlig konsekvens av detta är att närmare utreda vilken förändring av skogsskötseln som eventuellt är motiverad", skriver forskarna i rapporten.

Hur ser det då ut så här inför stormsäsongen och tre år efter Gudrun? Vilka förändringar har skett. Hur har planeringsmodellerna förändrats? Hur får nya teorier och ny kunskap spridning till skogsägarna, Vilka nya trädslag rekommenderas?

- Efteranalysen har inte gett oss så mycket ny kunskap egentligen, säger Ola Sallnäs. Med ett stort undantag. Nu har vi bättre möjligheter att titta på andra fakta t ex vilken typ av skog som blåser ner, hur stor roll topografi och grannbestånd har.

Ola Sallnäs konstaterar att detta inte ännu lett till några avgörande förändringar av skötselråd. Han lyfter dock fram några som kan låta odramatiska:

-Röj och gallra tidigt. Avstå från sena gallringar. Låt inte skogen stå utan att slutavverka som en investering för framtiden, säger han.

Det här är inte några revolutionerande nyheter för de flesta, men Ola Sallnäs konstaterar att det viktiga här är att skogsägare och deras rådgivare faktiskt har börjat tänka i delvis nya banor.

- Ja, det finns fortfarande ett ökat medvetande kring stormar och skog.

- Men minnet är kort. När virket väl var upparbetat glömdes frågan bort. Exempelvis är nästan 100% av nyplanteringarna gjorda med gran, säger han.

- Man kan bara hoppas att detta är ett medvetet val av en riskabel satsning - inte en slentrianmässig åtgärd.

Försäkringsbolagen aktiva

Fredrik Daveby, VD, Länsförsäkringar Kronoberg

Några som till skillnad från skogsägarna däremot drastiskt har förändrat sin syn på skog och stormriskerna är försäkringsbolagen. Återförsäkringsbolaget SwissRe efterlyser åtgärder mot klimatförändringarna och Ulrich Ebel på bolaget har sagt att kostnadsökningarna för klimatskador kan bli så mycket som en procent per år de kommande åren.

Marknadsledaren i Sverige, Länsförsäkringar, har gjort om hela sin skogsskadeförsäkring och Fredrik Daveby, VD på Länsförsäkringar Kronoberg tror att fler försäkringsbolag följer efter. Premien för skogsförsäkringen har fördubblats och ersättningsbeloppet har maximerats till ett halvt basbelopp.

-Vi vet att det blir större vädervariationer, större risk för översvämningar och stormskador. Det ger ökade försäkringskostnader, förklarar han. Vi ville paketera en ny produkt till ett rimligt bra pris och hade krav på oss från återförsäkringsbolagen att skärpa villkoren.

-Stormar och klimatförändringar är stora globala frågor som dock måste lösas lokalt. Den största nyttan vi kan göra är att ge skogsägarna incitament att förändra sitt sätt att sköta skogarna.

Ökade marknadsrisker med löv

- Räkna med kortare omloppstider i skogen. Vi är väldigt tydliga med att säga att en överlagring av mogen skog innebär kraftigt ökade risker.

- När det gäller trädslagsblandning är vi fullt medvetna om att en övergång till andra trädslag eventuellt innebär minskade risker för stormskador.

- Men det innebär definitivt ökade risker när det gäller marknadssidan. Där har vi inga illusioner om att det kommer att bli några förändringar från gran till ökad lövandel.

- Vi är ute efter att få fram ännu bättre kunskap och stödjer därför forskningen kring skog. Vi håller informationsträffar kontinuerligt med skogsägargrupper och samarbetar med skogsstyrelsen.

Magnus Fridh på analysenheten hos Skogsstyrelsen leder projektet Stormanalys. Han har varit med och sammanställt den rapport i sårbarhetsutredningen som beskriver skogssektorn.

-Den främsta läxan från Gudrun och Per är att vi har fått ett ökat medvetande om riskerna. Samtidigt ska vi vara medvetna om att ett förändrat klimat inte bara innebär ökade risker för storm och skadedjur. Det innebär också ökad tillväxt.

Konkretare skötselråd

-När det gäller förändringar av skötselråden har vi kunnat bli mer konkreta än tidigare i att beskriva riskerna med olika syner på te x gallringar, omloppstider och trädslagsblandningar.

-Vi går mot ett synsätt på skogen där skogsägarna noga överväger risker och fördelar med de olika skötselalternativen.

-Ska man satsa på mer eller mindre risk? Högre eller lägre avkastning? Satsar man på en större timmerandel, kanske man samtidigt utsätter sig för en ökad exponering för stormskador.

-Här är det väldigt viktigt att rådgivarna tar rollen att berätta om alternativen och de olika riskerna, säger han.

Till toppen

Vidare i SkogsVärden