Din skog är hotad

Svampar, insekter och nematoder.
Alla är de ute efter din skog.
Det som händer nu går snabbare än någon trott.

Rapporterna om allvarliga attacker mot skogarna har duggat tätt denna höst.

Skogsstyrelsens rapport om att omkring 800 000 kubikmeter skog kan ha dödats av granbarkborrar har varit ett av huvudnumren. Men rapporterna om oroande tecken har inte bara tagit upp granbarkborren.

Tredje vågen skadegörare kommer
Nu bankar de på dörren!

I norra Sverige har det bland annat handlat om en aggressiv törskatesvamp som angriper tallskog. Mellansverige har haft omfattande angrepp från tallstekel och syd- och mellansverige har drabbats av gremmeniella-attacker där 278 000 ha skadats enligt Riksskogstaxeringen. och 2001 drabbades mer än 400 000 ha. Men här har också nya typer av skador på björk och andra lövträd upptäckts.

Ja, allt fler tecken tyder på att vi måste börja vänja oss vid fler och allvarligare angrepp av gamla skadedjur och svampar. Snytbaggen orsakar t ex redan idag kostnader för 0,5Å|1,0 miljarder kronor per år. Dessutom får vi räkna med skadeorganismer, svampar, insekter och nematoder, som normalt inte hör hemma i vårt klimat.

Som konstateras i en färsk rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU:

"Skadeangreppen från insekter, svamp och vilt inom skogsbruket kommer sannolikt ett öka och utgör ett stort ekonomisk hot för skogsbruket."

Rottickan, t ex (se även sid 6-7) innebär förluster för skogsbruket i södra Sverige på runt en miljard per år och gynnas klart av varmare klimat.

Granbarkborren ändrat beteende

Är det vi ser effekter av ett skenande klimat eller är det bara helt normala variationer?

-Ingen kan idag svara på om detta blir bestående förändringar. Vi har länge kunnat se hur skadedjuren kommer in i landet eller drar sig mer norrut med mer gynnsamma betingelser, säger professor Bo Långström på SLU. Men de har i regel försvunnit efter några år.

- Ett tydligt exempel på en förändring är den aktuella granbarkborren som aldrig tidigare haft två generationer under en säsong i Sverige. Nu har vi haft det två år i rad. Det är så det sett ut på kontinenten, fortsätter han.

Dubbla svärmningar varje år

Anna Maria Jönsson, forskare vid ekologiska institutionen på Lunds universitet, har beräknat hur granbarkborren kan påverkas av en klimatförändring. Hon har utgått från Rossby Centres regionala klimatscenarier och har genom att simulera klimatförändringarna i en modell för barkborrens ekologi lyckats prognostisera borrarnas benägenhet eller möjliget att genomföra en sensommarsvärmning i Götaland.

Resultaten visar att vi med ett förändrat klimat får räkna med två svärmningar nästan varje år. Med dagens klimat är prognosen att detta maximalt skulle ha inträffat under fyra av 30 år. Jönsson drar slutsatsen: "Det finns all anledning till att tro att ökad frekvens av sensommarsvärmningar kommer att öka risken för angrepp på levande träd."

Antal tillfällen under en 30-årsperiod som barkborren kan förväntas genomföra en sen sommarsvärmning under olika scenarier där effekter av den globala uppvärmningen räknats in.

	Dagens klimat	Scenario "Hadley A2"
Ljungbyhed	1-4	30
Växjö	1-4	30

Allt hänger med andra ord på hur bestående och långtgående klimatförändringarna blir. Blir klimatet "normalt" blir det bara en temporär situation.

- Ett historiskt exempel på en temporär attack där skadedjuren försvann efter en tid, är barrskogsnunnan som hade ett större utbrott åren kring 1903, vilket Selma Lagerlöf till och med omnämnde i boken om Nils Holgersson. Barrskogsnunnan har vi också fått in tidvis under -70 och -90 talen.

- Den gynnas av varmare väder och väntar idag precis utanför våra gränser, i Danmark, i Tyskland och i Polen, på att få röra sig över till oss.

Bo Långström tvekar inte när han säger att Barrskogsnunnan är mycket värre än granbarkborren.

- Den är ett riktigt stort problem när den slår till, säger han.

Skogsansvarige Artur Larsson på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet håller med om att ett varmare klimat utan tvekan kan gynna nya insekter utifrån. Men han betonar också att det största problemet för de svenska skogarna trots allt är att befintliga skadedjur, t ex granbarkborren, får mer gynnsamma livsbetingelser.

Nya hot har anlänt

Granbarkborrens skador i de svenska skogarna idag... Foto: Fredrik Persson

...är en mild västanfläkt mot vad som händer om även nya skadedjur som t ex barrskogsnunnan får fäste i landet... Foto: Daniel Adam

...men värst är nog Mountain Pine Beetle som sedan flera år förstör Kanadas tallskogar i riktigt stor skala...

Har vi då fått in eller håller vi på att få in några andra nya tänkbara skadegörare i de svenska skogarna?

- Visst har vi fått in nya hot. Framförallt har vi de senaste åren haft många och omfattande angrepp av olika lövträdssjukdomar. Förra året var t ex utbrotten av askskottssjukan stora i östra Svealand, Öland och Gotland inklusive delar av Mälardalen.

- Ekdöden är ännu så länge oförklarad, men har ökat både här hemma och på kontinenten de senaste 10-15 åren.

- Båda dessa skador uppkommer sannolikt från svampangrepp, men det som lättare går att koppla till klimatet är framförallt nya insekter.

- En ny bladstekel har exempelvis härjat i södra Sverige och angripit Skånes björkar i större skala. Det är en för landet ny växtstekel (Arge pullata). Varma sommar bidrar till att denna art ytterligare får fotfäste i landet.

Kastanjemalen etablerad i syd

En annan insekt som just nu etablerar sig bland de svenska skadegörarna är kastanjemalen (Cameraria ohridella) en fjärilsart vars larver lever i bladen på hästkastanj. Den upptäcktes så sent som för tjugo år sedan i Makedonien och har sedan dess spridit sig genom Europa. Spridningen sker framförallt via transporter som bilar, tåg, i pälsen på djur eller med människor som vistas i områden där den svärmar. Sverige har fått den via Danmark och kastanjemalen har påträffats bland annat i Skåne, Blekinge och i södra Halland.

Över 60 procent av asken

I Litauen där har man haft skador på asken sedan början av 1990-talet har 60 procent av asken redan slagits ut. För fyra år sen började skadorna kunna ses på ask träd även här i Sverige och på SLU misstänker skogspatolog Pia Barklund att askdöden har kommit från Östeuropa in till Sverige.

Pia Barklund berättar att askdöden länge varit ett mysterium eftersom man inte kunde förstå vad som var orsaken. Många antog från början att det rörde sig om frostskador. Dock kunde forskarna påvisa att en svamp är inblandad. Sveampen beskrevs nyligen i Polen, som en ny art (Chalara fraxinea).

137 000 hektar

Törskateangreppen, som framkallas av en annan svamp, härjar i främst unga tallplanteringar i Norrbotten. En särskild inventering i Norrbottens kustland visar att törskateförekomsten motsvarar 137 000 ha tallungskog i hela Norrbottens kustland varav 51 000 ha (=102 000 fotbollsplaner) med tydliga skador. Om törskatesvampen och dess nya varianter säger Pia Barklund:

- Här kan det handla om en ny variant som uppstått.

Gamla skadedjur får det lättare

Det är verkligen inte bara klimatet vi har att se upp med. Den ständigt ökande handeln med bl a virkesimporten har redan nämnts, men skötselfrågorna är också viktiga att lyfta fram. I skogsdebatten förekommer allt oftare önskemål om ökad satsning på mer renodlad produktionsskog i form av plantageliknande skötsel. Även detta kan innebära ökade risker för skadedjursangrepp. Extrema monokulturer som skogsplantager är mer sårbara än traditionell skog. Och även om detta än så länge inte är vanligt i Sverige, innebär det ökade risker för stora skador. En grupp insekter som redan gjort sig påmind i sådana sammanhang är bladbaggarna (Chrysomelidae). Där är den blå pilglansbaggen som kan angripa Salix i energiskogsodlingar ett känt exempel. Vid kraftiga angrepp kan bladbaggarna reducera biomassaproduktionen i en salix-odling med upp till 40 %.

Allt blir inte bara värre

Om nu någon funderar på att kasta in handduken som skogsägare, finns det faktorer som är värda att ta hänsyn till i sammanhanget. När klimatet blir varmare kan träden bli mer motståndskraftiga och skadegörarnas naturliga fiender kan också påverkas i positiv riktning. Dessvärre gäller inte detta för gran.

Världens värsta skadedjursattacker

Hur illa det kan gå ser vi om vi blickar riktigt långt västerut, mot Kanadas British Columbia (944,735 km2). Där pågår just nu en av historiens värsta skadedjurshärjningar. Förövaren är den ökända tallborren Mountain Pine Beetle (Dendroctonus ponderosae).

Där beräknas 9,2 miljoner ha skog ha angripits. Det är en yta som motsvarar 40 procent av Sveriges hela skogsmarksareal på 23 miljoner ha.

80 procent av tallen död

Man beräknar att en miljard kubikmeter skog ska bli förstörd innan angreppet där är över. Här är det första hand contortatallen, som angripits, men denna tallborre går även på alla andra tallarter i området som gultall och vanlig svensk tall.

Med nuvarande spridningshastighet kommer 50 procent av tallen vara död redan nästa år och 80 procent av all tall i det gigantiska British Columbia vara död om sex år. Detta får extremt allvarliga konsekvenser, inte bara ekonomiskt utan givetvis även på hela ekosystemet. Dessutom hotas andra distrikt i Kanada, främst Alberta.

Förklaringarna till utvecklingen är enligt Bo Långström främst två: Dels har klimatet varit ovanligt gynnsamt i regionen med vintertemperaturer som aldrig nått ner till den gräns -40C då tallborrens larver dör. Dels handlar det i British Columbia om mycket gamla naturskogar som är mycket långt ifrån våra svenska välskötta skogar.

- Om den kan komma till Europa vet man inte. Det har visserligen ryktats om att den nått Sibirien, men även om den skulle komma till Sverige skulle skadorna med stor sannolikhet inte bli särskilt allvarliga genom vår bättre skogskötsel, säger han.

Tallvednematod i ryskt timmer?

Även den fruktade tallvednematoden sägs ha siktats i Sibirien och enligt Bo Långström är det trots avståndet betydligt mer sannolikt att det är härifrån som vi kan komma att få in den än från Portugal där den också finns. Orsaken är virkesimporten från Östeuropa där nematodens bärdjur, tallbocken, kan följa med båtarna över Östersjön. Under 70-talet i Japan orsakade den förluster på 2.4 million m3 talltimmer varje år.

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden