nyheter
Kallduschen!
Rycks stubbrytningen upp med rötterna?
Kraven på de som ansöker om tillstånd för
stubbrytning är omfattande.
Skogsstyrelsen menar tvärt om att det inte
behöver bli så komplicerat.
Foto: Hans-Jöran Hildingsson
Mats Hansson, Skogssällskapet tv. och Erik Ling, Sveaskog är två av de som driver projektet med stubbrytning.
Så har Skogsstyrelsens krav tolkats.
Men någon blöt filt läggs inte över projekten, hävdar man på myndigheten.
- Vi vill bara veta hur företagen tänker bära sig åt, säger enhetschef Johan Wester.
Erik Ling på Sveaskog är tveksam till Skogsstyrelsens svar kring stubbrytning. Han samordnar Skogssällskapets, Sveaskogs och Södras kontakter mot myndigheten när det gäller att bryta stubbar i större skala.
- Vi kan inte stoppa vår försöksverksamhet för att först utreda, skriva en rapport och sedan vänta sex månader på att Skogsstyrelsen ska ge sitt tillstånd, menar Erik Ling på Sveaskog.
- När tillståndet sedan kommer kan vi inte heller gå från noll till full skala. Det måste kunna byggas upp successivt, säger han.
Även Mikael Zachirisson, virkeschef på Skogssällskapet, är kritisk mot Skogsstyrelsens svar som kom i oktober/november 2007.
- Det känns som om Skogsstyrelsens grundinställning är att stubbrytning är ett problem som måste lösas – inte som en fantastisk möjlighet, säger han.
Ett problem - inte en möjlighet
I sitt svar kräver Skogsstyrelsen att de bolag som ansökt om tillstånd för stubbrytning ska beskriva i detalj hur de ska genomföra sin brytning. Som vägledning har de en kunskapssammanställning kring stubbrytning som Energimyndigheten finansierat och som kom i somras.Denna miljöanalys ska lämnas in till Skogsstyrelsen senast sex månader innan någon verksamhet får påbörjas. I miljöanalysen ska konsekvenserna beskrivas i detalj.
Märkligt att andra kan fortsätta
Sveaskogs Erik Ling tycker att stubbrytning har en väldig potential.- Energibolagen är jätteintresserade av detta sortiment. Detta är en fantastisk möjlighet att kunna ta del av nya volymer. Våra stubbar proveldas hos 5-6 kunder vilket fungerar väldigt bra.
- För energibruk gäller just nu mest gran, men det finns inget som säger att det inte skulle fungera med tall. Det gäller bara att se till att materialet är tillräckligt rent.
Samtidigt anser han att det är märkligt att de företag som inte sökt tillstånd kan fortsätta bryta stubbar medan de som sökt måste stoppa sina försök.
- Vi kan ju t ex inte analysera miljökonsekvenserna utan att ha produktionen igång, säger han. Vi måste också testa olika arbetsmetoder och maskinutrustningar.
- Nu kommer vi att ta fram egna instruktioner som vi tycker är rimliga. Vi tror och utgår från att Skogsstyrelsen ska tycka som vi, säger Erik Ling. Skogsstyrelsens enhetschef Johan Wester:
- Vi är ute efter att företagen som ska göra stubbrytning i större omfattning, också ska beskriva i princip hur de ska arbeta.
- Vi vill veta vilka hänsyn de planerar att ta för att minska miljökonsekvenserna.
Beskriva miljökonsekvenser
- Det är vad vi kallar en "miljöanalys" där man undersöker en ny generell metods effekter, förklarar han.- Om man håller på med den här typen av metoder måste man först undersöka hur man bedriver det på ett hållbart sätt. Vi försöker ju ha hållbarhetsperspektiv i hela skogsskötseln.
- En viktig faktor är ju att stubbrytning minskar mängden död ved i skogen. Detta är ett problem i de svenska skogarna även innan stubbrytningen kommer igång i nämvärd omfattning. Försöksverksamhet av storleksordningen 2 000 ha/år (1% av årlig slutavv.areal) utgör "nämnvärd omfattning".
Miljöanalysen ska bland annat beskriva stubbrytningens inverkan på markens kolbalans och flöden av växthusgaser, inverkan på markens näringsbalans, inverkan på markvegetation, inverkan på mykorrizasvampar, inverkan på faunan, särskilt insektsfaunan och sorkpopulationen och inverkan på rödlistade arter.
Död hand över stubbrytningen
Ändå känner sig de ansökande företagen osäkra på exakt vad Skogsstyrelsen menar i sitt svar.- Om man på allvar menar att vi måste göra uppehåll till dess miljöanalysen är klar får vi en märklig situation, menar Mats Hansson som ansvarar för stubbrytningsprojektet inom Skogssällskapet och fortsätter.
- Om stubbrytningen tvingas till ett långt uppehåll på grund av att det tar flera år att utreda konsekvenserna får vi problem.
- Måste vi göra uppehåll krävs det 6-12 mån framförhållning för att starta igen. Vilka entreprenörer står still och väntar så länge? Och vilka kunder...?
- Jag tror att det kan bli svårt att få köpare/förbrukare intresserade med denna "döda hand" över verksamheten, säger Skogssällskapets Mats Hansson.
Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com
Räkna med oss
Besöksräknaren Unit Counter-01
- Är baserad på radioteknik med mikrovågor
- Registrerar besökare på sekundnivå
- Lagrar 19 000 registreringar
- Klarar en tuff utomhusmiljö
- Är driftsäker
- Kan byggas in och döljas
- Ger lätthanterliga data
- Har fri telefonsupport på svenska
Tel: 0451-38 30 99,
E-post: unitcounter@skogssallskapet.se
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 