nyheter
"Det är tokigt om den här teknologin ska gå till utlandet."
Världsledande drivmedelsprojekt - läggs på is!
Staten har redan lagt upp pengarna, Volvo har tagit fram lastbilarna, men svensk industri är ovillig att satsa på ett effektivt och miljövänligt
biodrivmedel
- Vi tvingas lägga Värnamo-projektet på is, säger Energimyndighetens drivmedelsexpert
Ann Segerborg-Fick. Något konsortium
kring förgasning blev det inte. Därmed kan en världsledande svensk teknologi
gå i graven!
Ska restprodukterna från skogen bli det energieffektiva drivmedlet DME och syntetisk diesel? Staten har resan slängt upp flera hundra miljoner, men svensk industri backar. Och skogsindustrin? Njet! Den är inte ens med i diskussionerna. Där är tänkandet hårt cementerat trots att man i andra sammanhang brukar tala om att trä är ett dynamiskt material till skillnad från stål och betong ...
Foto: Hans-Jöran Hildingsson
Ann Segerborg-Fick på Energimyndigheten
är projektledare för Värnamo-
projekten och hoppas fortfarande att det ska bli en lösning. - Men om inte industrin är intresserad betyder det att man anser att det är ekonomiskt
ointressant.
Foto: Mikael Falk
Svensk industri och svenska investerare har tvekat in i det längsta med att gå med i det nya konsortiet kring fortsättningen på förgasnings-projektet i Värnamo. Två veckor före jul kom beskedet. Förhandlingarna bröt samman, bland annat pga. rättighetsfrågor.
Orsakerna är flera, men näringslivet har svårt att satsa på något som om några år kan bli det stora genombrottet för miljövänliga biodrivmedel. Det har känts osäkert att överge det kortsiktiga perspektivet.
Istället fryser nu pengarna från Energimyndigheten inne. Det handlar om 257 miljoner kronor som redan var beviljade till ombyggnaden av Värnamo förgasningsanläggning.
Annars är DME, dimetyleter och syntetisk diesel de drivmedel som ses som de mest intressanta som ersättning för fossil diesel. DME från skogsråvara har bland de allra bästa miljöbetygen för både produktionen och driften. Nettoutsläppen från fordon (främst större fordon som idag är dieseldrivna) är låg både vad gäller växthusgaser som koldioxid och partiklar.
Staten satsat hundratals miljoner
Svenska staten har därför under flera år satsat hundratals miljoner på forskning och utveckling av teknologin kring förgasning av biomassa. Även EU har satsat stora pengar i det sk Chrisgasprojektet i Värnamo.Där har under några år en forskningsanläggning byggts om för att ta fram sysntesgas som i sin tur kan leda till DME, dimetyleter och syntetisk diesel. Vid Värnamoanläggningen har man forskat fram processer där man kan ta emot skogsråvara, t ex rötter, grot etc. och förvandla denna till flytande, miljövänligt och förnybart fordonsbränsle. Dvs just det som hela världen traktar efter just nu.
Man har nått stora framsteg och nu i vinter har redan själva förgasningen demonstrerats.
Nästa steg var därför en skalbar pilotanläggning som skulle stått klar 2011.
Näringslivet väntar på färdig teknik
Man kan tycka att detta med förgasning av skogsråvara hade varit en given framtidssatsning för svensk skogsindustri. Nu när konkurrensen växer från sydliga länder där de har billig råvara och massa...Men svensk skogsindustri har överhuvudtaget inte varit med i dessa diskussioner. De har sedan länge hoppat av DME-tåget och fanns inte alls med i de intensiva slutdiskussionerna mellan Energimyndigheten och svenskt näringsliv.
- Vi följer utvecklingen, säger t ex Södras forskningschef Karin Emilsson. Några pengar från skogsindustrin blir det nog inte inom en överskådlig framtid.
- Vi kommer inte att satsa på detta inom de närmaste 5-10 åren, tror hon.
- Nej, skogsindustrin är en svår grupp att engagera, säger Ann Segerborg-Fick.
- Skogsindustrin skiljer sig mycket från andra industrigrenar, t ex fordonsindustrin, i synen på hur man satsar på forskning och utveckling.
- Min känsla är att man i skogsbolagens styrelser har man nog med bekymmer att få lönsamhet i nuvarande anläggningar.
- Att tänka nya investeringar och nya affärsideer finns det liten plats för, fortsätter hon. Dessutom finns det ju en diskussion kring konkurrensen om skogsråvara som är förståelig.
- Ska man producera paper eller energi från skogen? Diskussionen är relevant, men man borde kunna göra både och, och få lönsamhet. Det är det vi jobbar med på myndigheten.
Skogsägarna intresserade
-Skogsägarna själva kan däremot säkert tänka sig nya avsättningsmöjligheter för råvaran, spekulerar Ann Segerborg Fick .Hon fortsätter:
- De vill ju ha så bra betalt som möjligt för sin skog.
Reducerade växthusgaser
EU beslutade i våras att arbeta hårt för att öka volymerna av förnyelsebart, biobaserat fordonsbränsle. Målet är att transportsektorn därmed ska minska sin konsumtion av fossila bränslen. 2020 ska biomassa stå för 10 procent av fordonens drivmedel och 20 procent av den totala energiförbrukningen.
- Värnamoprojektet skulle leda till reduktion av koldioxidutsläppen från inte minst transportsektorn samtidigt som nya affärsmöjligheter skulle uppstå, säger Energimyndighetens generaldirektör Tomas Korsfeldt.
För att finansiera ombyggnaden av Värnamoanläggningen och för att få en industriell styrning av projektet och skapa möjlighet att kommersialisera tekniken har Energimyndigheten fört diskussioner med en grupp industriföretag och riskkapitalister.
Förhandlingar har nu strandat och både Energimyndigheten och industriföreträdare anser att det i dagsläget inte är möjligt att finansiera projektet.
- Det är ett projekt med stor framtidspotential och det är tråkigt men nödvändigt beslut att lägga det i malpåse, säger Energimyndighetens generaldirektör Tomas Korsfeldt.
DME är ett bränsle som kan framställas av förgasad skogsråvara. Det ger 95% lägre koldioxidutsläpp än t ex traditionell diesel, samtidigt som det har lika hög verkningsgrad.
Volvo AB satsar på DME
I år fick företaget mer pengar från Energimyndigheten för utveckling av DME-motorn.
Bilden är från Volvos visning i Augusti 2007.
Inte bara bussar, båtar och lastbilar kan köras på det miljövänliga och effektiva fordonsbränslet från förgasad skogsråvara. Även skogsindustrins egna maskiner kan drivas med bränslet.
Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com
Till toppen