profilen

Mr Sawmill

Europas nya sågverksboss, Alfred Jechart, anser att virkesbristen är och förblir Europas stora problem

- Efter en liten tillfällig svacka kommer sågverksmarknaden ta fart, spår Alfred Jechart, ordförande i Europeiska sågverksorganisationen EOS.
- Europas problem gäller i grund och botten att få tag på råvara. Där är vi snart igen.

Nej, någon nedgång på allvar för sågverksindustrin känns han inte alls vid. Alfred Jechart är på sitt soligaste humör och på sitt första besök i svenska Värmland och Karlstad. Ute lyser sola med sin frånvaro, Karlstad till trots. Ordföranden i Europeiska sågverksorganisationen ler avspänt när jag vill dra med honom ut i friska luften till Klarälvens strand för att ta en bild.

- Här är ju ingen vinter alls. Hemma i Österrike har vi redan fått rejält med snö. Aldrig kan man lita på klimatförändringarna, skämtar han.

Vänder inom ett halvår

"Visst kan vi tänka oss att köpa svenskt timmer till Österrike - bara priset klarar transportkostnaderna."

Annars kunde man tycka att en sågverkschef i centrala Europa inte borde ha så mycket att le över just nu, men det tror han sig ha. Åtminstone inom ett halvår siar han. Och detta är inte vilken sågverkschef som helst. Alfred Jechart är nybliven styrelseordförande för EOS - den uppstramade och stärkta samarbetsorganisationen för europeiska sågverksindustrin. Han har själv jobbat i sågverksbranschen sedan 1993, närmare bestämt i sågverkskoncernen Mayr-Melnhof Holz GmbH med säte i Leoben nära Österrikiska Graz, där han idag är koncernchef.

Efterfrågan på råvara ökar

20-25 procent av behovet till de österrikiska anläggningarna kommer från koncernens egna skogar, enligt koncernchef Alfred Jechart, Mayr Melnhof Holz Foto: Markus Bryngelsson

- Efterfrågan kommer snarast att öka, inte minst på råvaran. De två närmaste åren kommer t ex 5 miljoner m3 ny kapacitet till bara i Tyskland. Därtill en miljon m3 i Rumänien.

Och när det gäller den processade slutprodukten tvekar han inte när han tror på fortsatt hög efterfrågan.

Tvärtom, Alfred Jechart låter mycket förtroendeingivande när han säger att priserna kommer gå upp med efterfrågan, men flikar samtidigt in en reservation kring USA-marknaden:

- Vi ser gärna en förändring av valutakursen. Den låga dollarn är ett tilltagande problem, menar han.

Koncernen Mayr-Melnhof har idag fabriker i Österrike och i Tjeckien. En ny stor anläggning byggs dessutom just nu 30 mil öster om St Petersburg. Till det ska läggas en nybyggd limträfabrik och en helt ny tillverkningsenhet för korslaminerade skivor.

Största österrikiska skogsägaren

Bakom sig har Mayr-Melnhof två ägare, dels en privat familj som äger 70 procent av sågverkskoncernen och dels Österrikiska delstaten som äger 30 procent. Den privata ägaren, blott 30-årige Franz Mayr-Melnhof-Saurau är Österrikes största landägare med 34 000 ha mark varav 28 000 ha skog. Från dessa skogar kommer 100 000 m3 sågtimmer vilket är 20-25 procent av behoven i de österrikiska anläggningarna. Övrigt importeras, främst från Tyskland för närvarande. Till sågverksanläggningen i Tjeckien blir det inget över utan där får man helt lita till timmer från tjeckiska och tyska skogar.

Det stora projektet just nu för Mayr-Melnhof är en gigantisk sågverksanläggning i St Petersburgs län i Ryssland.

- Vi satsar i Ryssland av två goda anledningar säger Alfred Jechart. Den ena anledningen är att råvaran finns där. Den andra är att marknaden finns där.

Rysk anläggning täcker ryskt behov

- Det kommer bli samma sak som det blev i Tjeckien när vi startade där. Vi trodde att vi skulle få ett tillskott av sågade varor på den europeiska marknaden, men förbrukningen i Teckien har tagit hand om hela produktionen.

- Jag är övertygad om att det blir samma sak i Ryssland. Där finns pengarna och där finns efterfrågan.

- Det är bara kunskap som de just nu har brist på, men eftersom de har pengarna så är det bara tillfälligt. Det första ryssarna gör när de fått det lite lite bättre är att renovera sina hem. Då behövs sågade trävaror.

- Investeringsklimatet är ok även om det finns mängder av ryska problem som vi inte kände till innan vi började investera där.

- Men de behöver verkligen industrikapacitet. De har råvara, men mycket små möjligheter att processa den. Den senaste massafabriken där byggdes 1982 och inga har tillkommit sedan dess. När det gäller sågverk är det bara lite bättre.

- I det långa loppet kommer vår fabrik i Leningradområdet vara helt ”rysk” men i början, med en massa ny teknologi, har vi en del personal med oss från Österrike.

- Att bygga i Ryssland är väldigt dyrt. Mycket dyrare än i övriga Europa.

Certifiering är viktigt

Alfred Jechart anser att ett av de viktigaste processerna just nu inom sågverksbranschen i världen är den certifieringsprocedur som pågår.

Då menar han inte i första hand miljöcertifieringen - (där ogillar han starkt det pågående lågintensiva kriget mellan de två olika certifieringssystemen PEFC och FSC), utan han avser den CE-märkningen som introduceras i september 2008.

CE-märkningen ska göra det möjligt för byggindustrin att bättre kunna räkna på sågade trävaror på samma sätt som man sedan länge kan beräkna andra insatsvaror i byggprojketeringarna. Stål, aluminium, glas och betong har sedan många år haft både etablerade standarder, t ex mått, energivärden och hållfasthet.

- Denna certifiering och standardisering är väldigt betydelsfull för att trä på allvar ska kunna hävda sig mot andra konkurrerande material, säger Alfred Jechart.

Hur ser han då på den svenska situationen? Här planeras bland annat två nya storsågverk vid Bråviken utanför Norrköping, med en kapacitet på 500 000 - 750 000 m3/år vardera.

Jechart är inte så oroad över att kapacitetsökningen kommer så plötsligt och på så många håll i Europa. Han pekar på att investeringarna länge legat lågt inom den svenska skogsindustrin.

Att det nu planeras minst två ser han som nödvändigt.

- Några nya investeringar har väl egentligen inte skett de senaste tio åren.

Sliter för att hitta nya sågmarknader

Huvuduppgifterna för sågverksorganisationen EOS under de kommande åren är att långsiktigt säkra efterfrågan världen över på sågade trävaror från Europa.

- Vi sitter i Bryssel och arbetar dels med att samla information inom EU-organisationen, påverka politiska beslut och försöker koordinera information och marknadsföring.

- Just nu är det viktigaste att minska produktionen. Här är ett överutbud för ögonblicket på grund av de tre stormarna i vintras så vi fick för mycket råvara och sågade produkter.

- Det andra är att stärka vår konkurrenskraft och möta de nya marknaderna, t ex Kina och Indien. Våra gamla köparländer Japan och USA, har som bekant haft stora problem den senaste tiden.

- Bland de nya marknaderna finns också Nordafrika och Mellanöstern där behoven är stora.

Det här arbetet i EOS regi är inte alltid som man kanske tror - inriktat på glättade broschyrer och pressreleaser om nya produkter.

- Nej, i Kina är vi i första hand inriktade på att "lära" kineserna hur man bygger bra i trä.

- Det handlar om att implementera koder och standarder säger han och menar att kineserna måste lära sig att bygga i trä. Från grunden.

Fakta: Alfred Jechart

Har varit verksam i sågverksbranschen hela sitt liv. Bor i Graz, gift, har två barn, båda flickor som är 13 respektive 18 år.

Han älskar att lyssna på musik, resa, springa, god mat och vin. Dessutom gillar han skidåkning i Alperna.

- Men det räknas knappast för det gör alla österrikare, säger han och skrattar.

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com
Foto: Marcus Bryngelsson

Till toppen

Vidare i SkogsVärden