virkesmarknaden

Massaved hetare än timmer

Av virkeschef Mikael Zachrisson, Skogssällskapet.
mikael.zachrisson @skogssallskapet.se

Det har varit en ovanlig höst med timmeröverskott vid sågverken. Ändå har köpaktiviteten varit hög på många håll i landet. Nu pekar signalerna mot en avmattning på timmersidan, medan massaveden är fortsatt het.

Vi har under hela hösten nåtts av allt dystrare besked om skogskonjunkturen, framför allt på sågverkssidan. Snabbt stigande lager och sjunkande priser på trävaror. Sågverk som drar ned på produktionen och har behov av att sänka timmerpriserna. Svag USA- och Japanmarknad och minskat byggande i Europa. Även massaindustrin oroar sig över de höga råvarupriserna och lägger ner bruk.

Samtidigt läser vi i skogsägarnas egen bedömning av läge och framtid, Skogsbarometern (LRF Konsult och Swedbank), att man ser väldigt ljust på tillvaron med stigande priser på såväl virke som fastigheter. Hur kan det komma sig? Ja, betraktar man hösten i backspegeln kan man konstatera att industrins svartmålande verklighetsbeskrivning harmonierat dåligt med aktiviteterna ute i fält. Med en kraftfullt ökad armada av nyrekryterade virkesköpare har skogsägarna varit ivrigt uppvaktade med bra erbjudanden trots att industrin har höga lager både vid industri och på rot. Och det är väl som med barnen, de bryr sig mer om vad du gör än vad du säger. Därför har skogsägarna fortsatt uppfattat situationen på virkesmarknaden som positiv.

När nu timmerprislistorna sjunker efter årsskiftet i Mellansverige kan det därför te sig förvånande för många skogsägare. En sänkning av rotpostnivåer och prispåslag vid specialaffärer hade varit mer förståelig. I norra Sverige är sågverken för närvarande välförsedda, som vanligt med undantag i nordligaste delen. T ex drar Setra ner produktionen vid sågverket i Malå och friställer folk på grund av råvarubrist. Grundpriserna blir troligen kvar på hög nivå norrut även om pristopparna kapas.

I Sydsverige är sågverken fortsatt välförsörjda med stormvirkeslager, men köper ändå betydande mängder. De är rädda för att långsiktiga leverantörer ska gå till någon annan om man tackar nej till avverkning och dessutom har industrin behov av ett flöde av färskt grantimmer. Den sammanlagda avverkningen i Sydsverige beräknas ändå sjunka från 2007 till 2008 när storm- och insektseffekter avtar. Inga förändringar av prisnivåerna i grantimmerlistorna är att vänta under vintern. Tallprislistorna höjdes tidigare under hösten och någon ytterligare höjning är knappast att vänta inom den närmaste tiden.

I Mellan- och Sydsverige sker vid årsskiftet en omläggning av VMF:s timmerklassning. Man förenklar genom att minska antalet kvalitetsklasser på grantimmer från 4 till 2 och på talltimmer från 5 till 4. Vad gäller apteringen bedöms granen inte påverkas i någon större utsträckning, medan man får vara lite mer uppmärksam på tallen vid övergången. Förändringen är dock betydligt mindre än när man för över tio år sedan gick från o/s och kvinta till dagen system.

På massavedssidan leder den låga gallringsaktiviteten och den långsiktiga konkurrensen om råvaran till fortsatt råvarutryck och stigande priser. I Sydsverige är det dock tveksamt om det sker någon prishöjning under vintern bortsett från höjningen på björkmassaved till 330 kr/ m3fub, men prisspannet tenderar ändå bli allt större oavsett om det kallas efterlikvid, premie eller pristillägg. Det blir allt viktigare för skogsägaren att orientera sig bland prismöjligheterna på massaveden där förhandlingsmånen ökar.

Norrland har stabilt landets högsta massavedspris och inga större förändringar är att vänta närmsta tiden. Vad som verkar utvecklas till en av de mest begränsande faktorerna för volymutvecklingen framåt, inte minst i norra Sverige, är avverkningsresurserna. Rekryteringen av entreprenörer och maskinförare är inget nytt problem i branschen, men situationen börjar bli alltmer besvärande och det råder nu fullt krig om entreprenörerna norrut. Nytt i Norrland är också att Billerud startar råvarubolaget Billerud Skog AB som kommer att köpa både timmer och massaved i Norrbotten när nu försörjningsavtalet med Sveaskog till Karlsborg löper ut.

I Mellansverige kryper massavedspriset uppåt, omvärlden trycker på. Utöver de högre priserna i resten av Sverige så spökar även finska massavedsköpare och lokala biobränsleköpare. Följaktligen ser massavedspriset ut att höjas till sydsvensk nivå efter årsskiftet i hela Mellansverige, dvs 300 kr/m3fub för barr och 315 kr/m3fub för färsk gran. Stora Enso har fattat beslut om att lägga ner bruket i Norrsundet norr om Gävle och vill absolut inte sälja det trots intresserade köpare. Man vill naturligtvis inte få in ny konkurrens om råvaran i området. Tråkigt för de anställda, men antagligen positivt för branschen. Att sågverk lagts ner i parti och minut de senaste decennierna höjer inte många på ögonbrynen åt. Det har varit en förutsättning för att kunna utveckla starka enheter i en konkurrenskraftig sågverksnäring.

När ett massabruk läggs ner låter det automatiskt som ett problem på riksnivå. Att just något enstaka bruk läggs ner till förmån för andra enheter med bättre förutsättningar att konkurrera är definitivt inget problem, utan snarare det som kan hindra en långsiktig bred industriutflyttning. Vi behöver en stark skogsindustri i Sverige som kan betala bra för råvaran till skogsägaren även i morgon.

På biobränslesidan konstaterar vi att stubbar som ett led i omföring till miljövänligare energi lär få vänta ett bra tag. Eftersom Skogsstyrelsen ser stubbutvinningen som ett miljöproblem istället för en miljömöjlighet är det en tungrodd process att få till stånd en praktisk tillämpning i större skala. Detta trots att värmeverkens efterfrågan verkar öka med hisnande 14 TWh (terrawattimmar) till år 2015. Grot och traditionella biobränslen beräknas kunna stå för ca 7 TWh av ökningen, men resten måste mobiliseras på annat sätt, där stubbarna står för den klart största potentialen om inte massaveden ska hamna i pannorna.

Avverkningsnivån i svenskt skogsbruk har varit mycket hög under senaste åren, prognosen för år 2007 är 92 milj m3sk. Det är rimligt att anta att nivån sjunker 2008 med ett antal miljoner kubikmeter, både för att storm- och insektseffekter klingar av och för att konjunkturen bromsar in. Det kan bli svettigt för några av de virkesköpare som är sist anställda. Eller så får bolagen övervintra med färre kubikmetrar per virkesköpare till nästa storm eller högkonjunktur. Nästa storm borde förresten inträffa i januari 2009 om mönstret håller i sig...

Till toppen

Vidare i SkogsVärden