kundteamet
I Skogssällskapets team är det kunden och kundens behov som står i centrum. Skogsförvaltare, kundekonom, produktionschef och fastighetsförvaltare är på plats för att ta hand om det som behövs.
Kunden i centrum
På plats. Då ser man vad saken gäller. Här möts
VD och ekonomichef på stiftelsen Danvikshem
tillsammans med ombudsmannen Herrström
av hela skogssällskapets team: Kundekonom,
skogsförvaltare, produktionsledare och fastighetsförvaltare.
Foto: Anders Wiklund, ScanPix/Pressens Bild.
Det är en härlig dag i slutet av
november. Vi befinner oss
norr om Åkersberga, mellan
Stockholm och Norrtälje.
Markägare är Stiftelsen Danviks Hospital. Idag har VD, ombudsman, ekonomichef och sekreterare samlats på plats för att tillsammans med Skogssällskapets team gå igenom arbetet med Danviks 2800 ha skog.
- Vi ska stämma av vad som gjorts och vad som kan göras, förklarar stiftelsens ombudsman, Per- Åke Herrström.
- Det känns väldigt tryggt med en enda leverantör av alla tjänsterna. En fristående förvaltare som kan se till vår helhet istället för ett eget virkesbehov. Tidigare hade vi använt oss av andra förvaltare, men där hade de egna intressen i sina råd till oss.
- Ännu tidigare drev vi själva skogsförvaltningen med egna gubbar ute i skogarna, men det blev fullständigt ohållbart.
Fungerar smidigt
- Nu fungerar det mycket smidigt. Skogssällskapet sköter den dagliga driften, kommer med budgetförslag och föreslår åtgärder på markerna. Därför är det väldigt bra att också själva ibland komma ut på plats, säger Per- Åke Herrström som tillsammans med sin VD Keith Brunberg, sekreteraren Gunilla Flygare och ekonomichefen Claes Wiberg tagit sig ut till Österåker kommun för att möta hela Skogssällskapets team.Kundekonom och ekonomiansvarig
- Här får vi möta Skogssällskapets kundekonom Annika Östangård, som främst har kontakten med vår ekonomichef.- Så har vi Tommy Jansson som är den sammanhållande länken från Skogssällskapets sida. Han är skogsförvaltare och det är honom jag mest har kontakten med.
- Dessutom, eftersom det här är en stor fastighet med många olika upplåtelser har vi stort behov av Skogssällskapets Thomas Hedlund som sköter detta för oss.
- Här är också produktionsledaren Sven-Olof Eliasson, som vi kanske inte har så mycket kontakt med från vår sida, men det är han som ser till att det vi beslutat om verkligen blir gjort i skogen.
Långa anor som skogsägare
Stiftelsen Danviks Hospital har månghundraåriga anor som skogsägare. Det bildades ursprungligen 1551 av Gustav Vasa när han flyttade ”dårhuset” och fattigstugan från Grumunkeholmen, dvs nuvarande Riddarholmen, till Danviken, den plats i Stockholms hamninlopp som något utländskt flottbesök misstagit för kungliga slottet.Stiftelsen fick donationer i form av ett skogsinnehav ursprungligen till Klara Kloster från 1300-talet. Under årens lopp har skogen blivit en viktig del i stiftelsens verksamhet.
- Ja, visserligen har inte stiftelsen skogen i dag bara för ekonomin, men den drivs som ett rationellt skogsbruk och det är den som fört oss fram genom århundradena. Mark görs inte numera, om man bortser från landhöjningen, skojar Per- Åke Herrström.
Arrenden synas på plats
Det finns en uppsjö av upplåtelser på en stor sammanhållen skog som denna. Här finns ca 10 jordbruksarrenden med byggnader. Här i de vilktrika markerna med bl a viltsvin och orre finns också flera jaktarrenden, motorbanan och hästbetesängar.Ett av momenten under dagen är att studera det område som just nu utreds för att eventuellt kunna bebyggas. Kommunen har stort intresse av att bygga ut och förtäta befintliga boenden och Stiftelsen Danvikshem har hittat ett tänkbart område. Det är långt ifrån beslut, men för att kunna bilda sig en uppfattning om läget är det bra att gå ut på plats tillsammans med förvaltaren. Det är en hel del ärenden att klara av först med kommun och kringboende. Och det är mycket i kontakterna med kommunen som Stiftelsen Danvikshem kan ta hjälp med från Skogssällskapet. Vi besöker också en motorbana som varit arrendator genom kommunen i många år.
Vid samtalet med Skogssällskapets kundekonom, fastighetsförvaltare och produktionsledare, framkommer det att det egentligen är en stor förlustaffär för Stiftelsen trots att man får lite betalt från kommunen.
Samtidigt som man får ett litet årligt arrende för upplåtelsen, tvingas man sänka arrendet för jaktlagen runtomkring eftersom motorbanan utgör ett intrång och en störning. Dessutom måste man avstå från att bruka den yta som upptas av motorbanan.
- Det är en ren förlustaffär för oss egentligen, säger Per- Åke Herrström.
Högre intäkter blir möjliga
Och Thomas Hedlund, som är Skogssällskapets expert just på upplåtelser och arrenden flikar in:- Ser man till Skogssällskapets erfarenheter från andra liknande ställen där vi är förvaltare så skulle Stiftelsen Danviken kunna få kanske tiofalt högre arrende för sin upplåtelse gentemot kommunen.
- Därför är det bra att samlas så här på plats och diskutera höjningar och ändringar inför nya avtalsskrivningar.
Keith Brunberg, som är VD och expert på att driva sjukhem har sedan han kom till Stiftelsen Danvikshem 1999 inte varit aktiv i den löpande driften av skogen.
- Nej, visserligen är jag gammal scout själv och trivs bra i skogen, förklarar Keith.
- Det är så många olika fackområden som jag ska ha överblick över. Jag kan inte själv vara expert på allt.
- Vi har en vårdchef, en teknisk chef etc så det är mycket praktiskt för oss att också kunna hålla oss med skoglig expertis utifrån där allt ryms.
Naturreservat och produktiv skog
I Stiftelen Danvikshems skogsinnehav finns också flera naturreservat. Ett av dem är Trehörningsskogens naturreservat som är 152 hektar. Reservatsområdet är till största delen opåverkat av modernt skogsbruk. På många håll finns grovstammiga aspar insprängda i granskogen och lågor - träd som fallit - tas inte bort utan ligger kvar i gläntorna.Boniteten är också, som alltid i detta bronsålderslandskap, mycket skiftande. Landet låg under havsytan och därmed blev markförhållandena beroende av havets strömmar och sedimentlager.
Helt annorlunda mot den produktiva egna skogen som omsätter drygt 3,5 miljoner kornor per år och ger en vinst på ca 1,5 miljoner. Större delen av omsättningen, 2 miljoner kommer från skogsbruket och ca 1,5 miljoner kommer från arrenden och upplåtelser.
Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com
Till toppen