nyheter

Inte bara en massa ved

Blick för björk. Skörderföraren Magnus Gunnarsson spanar in andrastocken. Foto: Sverker Johansson

Sortimentet fanérbjörk kan nu få sitt genombrott i Sverige. Hemligheten är att lösa den dyra logistiken. Men lösningen finns – om du säljer virket på export till Finland kan du få ut betydligt mera för björken.

- Det ser mycket lovande ut, säger Henning Backman, UPM:s inköpschef i Sverige. Hela 30-35 procent av björkvolymen faller ut som fanér.

Nu väntar ett spännande kulturarbete när svenskarna ska lära sig att björken har ett värde. Ett värde som vida överstiger massavedens!

Det handlar ännu om provvolymer, men i takt med att kunskapen sprids inom Skogssällskapet och hos deras entreprenörer så kommer volymerna snabbt att öka. Och redan vid en försiktig rundfrågning hos kunderna är många skogsägare som är intresserade av ett mervärde vid avverkningarna.

Konkurrenterna inte intresserade

- Våra huvudsakliga konkurrenter är inte intresserade av bättre björksortiment, säger Håkan Danielsson, Skogssällskapets produktionsledare i Nybro. De vill ju ha björken som massaved. Skogforsk har t ex visat att ca 30% av stockarna i en normal välta av björkmassaved i södra Sverige håller timmerdimensioner, så tänk vad stora volymer fint virke som i dag kokas som massa! Det vill vi ändra på.

Ett problem har varit logistiken. Transportkostnaderna blir höga när små volymer av ett sortiment ska samlas ihop till lastbilslass.

- Men vårt samarbete med UPM löser det problemet, berättar Håkan Danielsson. I och med att all massaved från en exportavverkning ska till hamn och sedan vidare på båt så samlastar vi den här typen av specialsortiment. Vi kan t o m åka en liten sväng i närområdet och samla upp fanérvolymer på ned till en lastbilstraves storlek, alltså ca 10 m3fub.

Bättre betalt för björk

Skogens vita guld
Håkan Danielsson synar en provsträmpling
Foto: Sverker Johansson

Fanérvirket är välbetalt. Men så används det också i högt förädlade produkter, t ex de formpressade möbler som närmast är synonyma med Finland och formgivare som Alvar Alto.

- Nu när vi kommit upp i verksamhetsvolym i Sverige så är det intressant att ta ut den här typen av specialvirke, säger Henning Backman vid UPM. På en normal avverkningstrakt i södra Sverige har lövet ganska bra dimensioner, vi tror att 30-35% kan bli fanértimmer.

Fanéret tas ut redan vid 18 cm toppmätt och i längderna 4,9 meter med 4,3 meter som hjälpmått. På en sådan längd ska man kunna ta ut minst tre stycken 1,2-meters s.k. svarvmoduler. Fanéret är därför mera tillåtande än björktimmer när det gäller kvalitetsfel. Du kan tillåta fler krökar och fel, men ändå få ut de eftertraktade svarvmodulerna däremellan.

- Med rätt kalibrerat öga finns mycket att hämta. Men det handlar verkligen om ett kulturarbete, säger Henning Backman.

Fint timmer blir miljöträd

- När jag åker till Sverige så blir jag t ex lätt förvånad över hur mycket fint fanértimmer som står som miljöträd på era hyggen – ända uppe i Norrland. Nå, inte för att fanéret ska konkurrera med miljön, men det ger en fingervisning om hur mycket fint fanér som göms i era skogar säger Henning Backman.

Magnus Gunnarssons skördare rullar längs det gamla igenslammade diket, där björkarna står på rad längs kanten.

Hans öga letar fanérstock och det gäller att bestämma sig snabbt. När han närmar sig nästa björk tas beslutet: fanér eller inte.

Provleveranser på gång

- Ett roligt projekt! De första provleveranserna blir på några hundra kubik, och det blir verkligen spännande att se uppföljningen, säger Magnus. Vi kommer att få koll på vrakandelar och en del annan konstruktiv kritik från UPM. Vi förare får kalibrera oss i hur uttaget ska se ut.

- För skogsägaren blir det ett fint tillskott – men för Skogssällskapet är detta också prispolitik, säger Håkan Danielsson. Vi vill sätta värde på skogen. Kan vi tillsammans med UPM öka fanérvolymerna rejält så slår det förhoppningsvis igenom på massavedspriset på sikt.

Fakta

Fanér apteras av både vårt- o glasbjörk. Vårtbjörken når snabbare timmerdimensioner och glasbjörken har möjligen tendens att få fler klykor, men med rätt skötsel är bägge träden intressanta. När björken når timmerdimensioner ska den huggas, anser Henning Backman. Man undviker skador och rödkärna samt släpper fram granen, som ofta kommer under björken. I Finland odlas björk på de väldränerade och bördiga marker där björken gör bäst ifrån sig. I Sverige odlas björken sällan på rätt marker. Skötselkunnandet är svagt och björken blir främst en biprodukt i gran- och tallbestånd. Ändå finns stora volymer fanér att hitta här.

Skogforsk: Fanér blir massaved

Lars Rytter på Skogforsk i Ekebo

Skogforsk konstaterade för flera år sedan att det mesta av björktimmerkvaliteterna hamnade i massavedstravarna. Sedan dess har inget hänt.

Skogforsk kunde mäta att ca 20 % av björkmassaved egentligen var timmer. Men nästan allt hanteras och betalas som massaved, konstaterade Skogforsk när de mätte in ett antal avverkningar i södra Sverige för några år sedan.

- Det är säkert siffror som gäller än. Intresset har varit svagt för att höja björkens värde, säger lövexperten Lars Rytter på Skogforsk i Ekebo. I södra Sverige gjordes en utredning som visade att det inte fanns några ekonomiska möjligheter att hantera timmer med rimlig lönsamhet.

- Det föll på transportkostnaderna. Men det verkar ni ju ha löst alltså? Spännande!

Lars Rytter på Skogforsk i Ekebo

Av Sverker Johansson
sverker.johansson@skogssallskapet.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden