"Fantastiska möjligheter ... men VAR ÄR VISIONERNA?"

"Sverige har Europas lägsta virkespriser - ändå kan skogsindustrin inte skapa vinst - då måste något vara fel"

-Trots att vi tillsammans med Ryssland har Europas lägsta virkespriser är lönsamheten i Sveriges skogsindustri usel, säger den internationella skogsexperten professor Sten Nilsson vid IIASA.

- Det tyder på något allvarligt fel med skogsnäringen, morrar han.

- Svensk skogsindustri skjuter sig själv i foten år efter år. De är bara intresserade av att pressa sina kostnader. Detta kommer att påverka virkesförsörjningen till industrin.

-Låt mig göra en jämförelse: Under många år har man pressat skogsentreprenörerna så att det idag är problem med att t ex rekrytera maskinförare. Jobben är inte attraktiva längre.

Skogsägarna behöver lönsamhet

- Låga virkespriser är ett hot mot hela näringen eftersom skogsägarna behöver hög lönsamhet för att kunna öka produktionen och kunna möta alla krav på skogsbruket som ställs idag. Det måste understrykas att vi behöver en starkt lönsam skogsindustri för att kunna bedriva ett lönsamt skogsbruk i framtiden.

Den som avlossar den salvan är ingen mindre än vice VD vid den internationella tvärvetenskapliga forskningsorganisationen IIASA, professor Sten Nilsson.

IIASA med säte i Laxenberg strax utanför Wien, är initiativtagare till en lång rad tvärvetenskapliga och internationellt uppmärksammade forskningsprojekt. IIASA är bland annat en av de ledande forskningsorganisationerna bokom IPCCs uppmärksammade klimatrapporter som ledde till Nobels Fredspris förra året.

Professor Sten Nilsson, som är ledare för skogsforskningsprogrammet fortsätter:

- Skogsindustrin har hållit en hög importandel för att kunna pressa priserna på hemmaplan. Man kan betala rejält för importkvantiteterna om man slipper att höja priset på huvuddelen av virkesförsörjningen som kommer från Sverige. Den har avsiktligt försökt blockera utvecklingen av bioenergi från skogsråvara i alla år för att inte bidra till ökad efterfrågan på råvaran. Den har bara utvecklat ny teknik för att sänka produktionskostnaderna inom befintliga produktområden, inte satsat på framtiden.

Inte sett på risker

- Till råga på allt har företrädarna för skogsindustrin inte alls identifierat de hot som följer av sin egen strategi. T ex betydelsen av de växande markanvändningskonflikterna runt om i världen.

- De är istället alltid övertygade om att de själva vet bäst och inte behöver lyssna på någon annan, säger han.

Fastän Sten Nilsson är trött och hungrig efter resan när vi möter honom sent en kväll innan han ska tala på Nordiska Rådet dagen därpå, kan man inte ta miste på hans engagemang när det gäller vår skogsnäring. Hans IIASA finansieras av en lång rad nationer och internationella organisationer som FN, EU m fl. I sin oberoende position på ett globalt forskningsinstitut kan han tala ut om hur han anser att det egentligen står till med Sveriges "Gröna guld".

- Nu ser vi hur prispressen sprider sig från råvarorna till de egna slutprodukterna. Det pågår för fullt. Teknologin är lätt att sprida till gamla och nya konkurrenter och priserna faller därför på slutprodukterna. Alltså måste skogsindustrin försöka pressa ned råvarupriserna ytterligare för att kunna behålla ens den lilla avkastning den har idag.

Produktionen flyttar ut

- Produktionsanläggningarna flyttas nu från Sverige och Finland för att komma närmare en billigare råvara i sydliga länder som Brasilien eller för att komma närmare kunderna i Kina och Indien.

- Detta sammanfaller med en minskad eller stagnerande efterfrågan på många produkter. Vi ser det på tidningspapper, men även på böcker och dylikt.

- De unga generationerna använder informationsteknologin på ett helt annat sätt än vi gamlingar är vana vid. Tidningar läses inte i samma utsträckning och även förbrukningen av kontorspapper har ett annat mönster.

Sten Nilsson anser att det behövs tuffa diskussioner i Sverige för att komma fram till en strategi. Inte minst i fotspåren av den globaliserade finansvärlden som ser skogsbranschen som en kortskitig exploatering vad gäller både industri och skog. Men han anser att svensk skogsindustri förhindrar en ärlig verklighetsbaserad debatt. En fråga som Sten Nilsson ställer sig är varför t ex tysk skogsindustri har ett högre förädlingsvärde än vi och att det dessutom sjunker i Sverige. För Sveriges skogssektor har han redan dragit upp ett nationellt handlingsprogram som ska syfta till att sätta fart på tänkandet.

- Det pågår en blixtsnabb utveckling i omvärlden. Den som inte är med blir snabbt omsprungen, säger han.

Beredd på strid

Själv är han beredd på strid. Kanske är det ett tecken att han för egen del har von Clausewitz militärteoretiska bok "Om kriget" på nattygsbordet. Han väntar ju sig knappast någon klapp på axeln från Sveriges Skogsindustrier, vilka hittills varit ointresserade av den strategidebatt han slåss för. Han menar att skogsägarna och landet i övrigt däremot borde ha maximalt intresse av att debatten äntligen kommer igång.

Von Clausewitz säger i sin bok bl a att "mod blir mer sällsynt ju högre i rang man kommer". Och kanske är det just mer mod han efterlyser inom den svenska skogsnäringen. Mod att tänka utanför befintliga ramar. Mod att ta ut kursen. Mod att våga gå mot strömmen.

- Det är obegripligt att det inte är någon debatt i Sverige om det här. Det är just i den här situationen vi borde prata om visioner och om vägen att nå dit. Vi borde alla vara med och hjälpa till att formulera vart man ska ta vägen.

- Varför är branschen nöjd med en avkastning på några få procent. Varför är näringen representerad av förvaltare istället för nyskapare?

För lite satsas på forskning och utveckling

Skogsindustrin och skogsnäringen som helhet lägger relativt lite resurser på forskning och utveckling. Är det rimligt att Sveriges skogsnäring investerar en tiondel av vad läkemedelsindustri, fordonsindustri, elektronikindustri och maskinindustri satsar på forskning och utveckling? Sten Nilsson tycker inte det och beskriver näringens syn på forskning så här:

"Inte ska väl vi lägga ut massa pengar på forskning när vi redan har det svårt med lönsamheten."

- Det skogsnäringen vill är istället att staten ska betala notan. Andra branscher har resonerat tvärtom och sagt: "Detta tar vi hand om", vilket i sig har lett till att även staten satsar. Men initiativen tar de andra branscherna själva. Så är det inte inom skogsnäringen.

Professor Sten Nilsson, vice VD för det interationella strategiska forskningsinstitutet IIASA i Wien. Foto: Fredrik Persson

Mer omvärldsforskning

- Skogsnäringen borde lägga mer forskningsoch utvecklingsresurser på många områden! Men det viktigaste är att man har en djup förståelse för "the big picture". Hur ser det ut i vår omvärld och hur kommer omvärlden att se ut i framtiden? Först därefter kan man börja diskutera strategier, säger han.

Sten Nilsson berättar om sin egen syn: Efterfrågan ökar i Kina och Indien. Asien snart är renrakat på skog och virkespriserna i många länder är minst lika höga som här hemma. Asien vänder blickarna mot Afrika som i mycket saknar infrastruktur och hotas av konflikter på många områden. Kanadas och USAs skogsindustri har gått i baklås. Ryssland har svårt att ta sig ur träsket av korruption och ineffektivitet. Tvister om markanvändningen världen över leder till allt fler konflikter.

Markanvändningskonflikterna kommer att tvinga upp priserna i syd och flyttlassen kommer att gå mot norr igen. Frågan är bara när?

Ovanpå allt detta kommer energiområdet som en extra dimension där konkurrensen hårdnar för varje dag om tillgängliga fossila bränslen.

På miljöområdet står det fullständigt klart att emissionerna av växthusgaser måste minska drastiskt.

Sten Nilsson menar att jordbruk, skogsbruk och energisektor inte längre är skilda sektorer. Biomassan förädlas till olika saker; mat, skogsindustriprodukter eller energi, beroende på vad marknaden är villig att betala. I fortsättningen kommer den att prissättas efter sitt energiinnnehåll, oavsett vad den används till.

"The boomerang"

- Jag är övertygad om att processen, där utflyttningen nu går mot billigare skogsländer på södra halvklotet, kommer att vända. Vi kallar denna utveckling "the Boomerang".

- Det betyder att skogsindustrin inte ska läggas i malpåse här hemma. Tvärtom måste vi kämpa för att utveckla den. Vi måste definiera skogsnäringens framtid.

- Först av allt måste den boreala skogsnäringen förbereda sig och systematiskt bygga upp en realistisk bild av hur världen ser ut idag och vart den är på väg. Det är väldigt viktigt med övergripande underrättelsearbete. Detta har görs inte inom svensk skogsnäring.

- Skogsnäringen har stor potential inom energiområdet, och på sikt finns det ändå större möjligheter på biotekniksidan, t ex när det gäller nya material. Där finns en enorm lönsamhet som vida överglänser potentialen inom papper och massa.

- Själv tror jag att skogsnäringen i Sverige har fantastiska möjligheter. Jag drömmer bara om mer "schwung". Skogen har betydligt mer att ge det svenska samhället.

FAKTA: IIASA, International Institute for Applied Systems Analysis IIASA skapades av det internationella samfundet med USA och Sovjetunionen i spetsen för 35 år sedan för att komma tillrätta med globala och regionala strategiska problem. Inom IIASA arbetar ca 200 forskare från hela världen.

Mottagare av organisationens forskningsrapporter och slutsatser är främst ledande forskningstidskrifter, internationella samarbetsorgan som FN, EU, ASEAN och expertpaneler som t ex klimatpanelen IPCC.

Till toppen

Vidare i SkogsVärden