Fällor med gift miljöfarliga - och med tveksam effekt

Giftfällor - ingen bra idé

Fånga granbarkborrar eller inte? Det är frågan som professor Jan Weslien på Skogforsk har studerat och han pekar på två problem med massfångst:
- För det första är metoden inte vidare effektiv. För det andra är miljöriskerna dåligt utredda, fortsätter han.

Den sällsynta tretåiga hackspetten söker upp angripna granar och liggande ved för att äta granbarkborrar. Normalt syns den i första hand längre norrut, men efter stormarna har den ofta varit synlig i södra Sverige. Den är en art som kan drabbas av giftfällorna enligt Sveriges Ornitologiska Förening.
Hackspetten på bilden är från Malingsbo ekopark. Foto: Kim Lill

Det faktum att ingen tydligt har bevisat att det minskar skadorna på skogen bör alltså vägas mot riskerna med gifter.

I Skogsstyrelsens rekommendationer ingår att sätta upp insekticidbehandlade virkesfällor. Det är en metod som flera aktörer engagerat sig hårt i. Skogssällskapet har ställt sig mera tveksamt och anslog förra året en kvarts miljon för att få veta mera om fällornas effektivitet och ekologiska effekter. Bakom studien står Jan Weslien, Martin Schroeder och Jan Ten Hoopen på Skogforsk och SLU.

- Resultaten av vår undersökning var rätt nedslående, säger Jan Weslien. Den visade inte några tydliga positiva effekter av insekticidbehandlade fällor jämfört med rena feromonfällor.

- Giftverkan avtar snabbt. Fyra veckor efter besprutning var fångsteffekten betydligt sämre än med fällor. Medlet vi använde fungerar utmärkt för att skydda virke under kortare perioder från angrepp av bark och vedborrande insekter. Men för att effektivt döda barkborrar som landar på virket under sommarens lopp krävs nog många ombesprutningar eller en högre koncentration gift.

- En fördel är att det blir billigare första året än med feromonfällorna, fortsätter han. Men han tillägger samtidigt att en feromonfälla kan användas i många år, medan det mesta av arbetet med en insekticidfälla måste göras om varje år.

En feromonfälla kostar som mest ca 500 - 600 kr och kostnaden för en insekticidfälla går från ett par hundra till strax under priset för en feromonfälla. Men för den giftfria feromonfällan är feromonpåsarna den enda kostnaden då den används kommande år, dvs ca 80-160 kr per säsong.

- Det är ju tillåtet, så det är upp till varje enskild skogsägare att bestämma om giftfällor på sin mark. Själv är jag skeptisk. Metoden har hämtats rakt av från Tyskland och har egentligen inte undersökts närmare under våra förhållanden. Det viktiga för att verkligen bekämpa granbarkborrarnas angrepp på levande träd är trots allt metoden "Sök och plock", säger Jan Weslien.

Forskaren Jan Weslien har visat att effekterna av giftfällor mot granbarkborreangrepp är oklar, medan riskerna för t ex fåglar är tydliga. Foto: Mikael Falk

Osäkert & otidsenligt

En tidigare undersökning vid stormfällningen i Osaby naturreservat visade även den att fällor inte är en särskilt effektiv metod. Omkring 9000 fällor sattes upp våren 2007 men dessa fångade högst 11 procent av det beräknade antalet barkborrar i området. Dessutom pekar Jan Weslien på ett förenklat räkneexempel:

En gran producerar 10 000 granbarkborrar. En hektar granskog producerar 10 miljoner granbarkborrar. 100 ha - 1 miljard granbarkborrar. 1 miljard granbarkborrar - 100 000 fällor.

Den nya studien stödjer de resultaten. Det är resurskrävande att fånga barkborrar. Men även om man fångar många borrar, är frågan om nyttan brännande: hindrar det angrepp på träd? Det finns i dag inga vetenskapligt belagda sådana samband.

Fåglar åt vid fällorna

Tillbaka till Jan Weslien som berättar om ett metodiskt problem i den nya undersökningen:

- Fåglar hittade snabbt våra fällor och åt av de halvdöda eller döda insekterna, berättar han.

För forskarna innebar detta ett metodproblem eftersom de insekter som fåglarna ätit upp inte kunde räknas. Men det kan också vara ett miljöproblem. Det enda FSC-godkända medlet mot granbarkborrar "Merit Forest WG" med imidakloprid som aktiv substans är nämligen mycket giftigt för fåglar. Det innebär att fällorna kan fungera som giftdistributionscentraler för fåglar som äter de förgiftade insekterna. Verkningarna är oklara, men kan i låga doser ge koordinations- och häckningsproblem.

Fakta

Det finns ett 70-tal olika djurarter som gärna äter granbarkborre. Förutom däggdjur och diverse fåglar, handlar det om andra insekter som myror, olika skalbaggar, parasitsteklar, ormhalssländor, vedflugor, rovflugor samt spindlar och andra leddjur. Dessa naturliga fiender ökar normalt själva i antal som ett svar på barkborrarnas ökningar. Problemet är att feromonet som används för att locka barkborrarna till fällorna även lockar många av barkborrarnas naturliga fiender. Medlen som används, t ex cypermetrin, är nervgifter med hög insektsgiftighet som får negativa effekter på övriga insekter i ekosystemen. Något som rimligen ingen kan önska sig - inte minst eftersom det kan slå hårt mot den främsta naturliga granbarkborrefienden myrbaggen!

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden