Skogsskador
Det kallades tjällossning
Nu kallas det vardag
Tunga maskiner trollar fram jord och vatten, vägarna förvandlas till leriga diken av 60-tonsbilarna och virkeshögarna ligger plötsligt oåtkomliga.
De gröna vintrarna kräver en offensivare kamp mot körskadorna. Men också insikten att skador inte helt går att undvika.
- Förr kanske man kunde chansa med vägen och dessutom kräva att entreprenörerna ska ta kostnaden för att återställa en del spår. Men som utvecklingen ser ut kommer skogsägarna att behöva se vägförbättringar och återställning som en ofrånkomlig del av kostnaden för att kunna avverka, säger Henrik Jansson. Samtidigt ställer det självklart krav på att skogsbruket blir bättre på att skydda marken.
Synen på skador förändras
Henrik är skogsförvaltare vid Skogssällskapet och har tidigare bl.a. gjort en utredning om hur man minskar markskador vid avverkning. I takt med det nya, tjälfria klimatet är han säker på att synen på markskador kommer att förändras.- Vägarnas standard blir allt viktigare, säger han. Skogen vid en bra väg kan man ofta komma åt utan större markskador. Men bra mark vid en stängd väg - där går det inte ens att komma in. Många skogsfastigheter har ett stort behov av att rusta upp vägsystemet, som ofta är eftersatt.
- Dikena behöver rensas och bärlager behöver läggas på. Görs inte det måste en skogsägare som vill avverka vara beredd att avsätta en del av avverkningsnettot för att säkra vägen.
Alltid kladdigt? Henrik Jansson vill se mera vägunderhåll. Foto: Mikael Lundgren, Bildinorr
- Fula spår behöver i sig inte ge några miljöeffekter att tala om. Det är vattnet i landskapet - diken, bäckar och fuktiga områden - som vi måste klara. Slamning kan slå ut hela bäckar.
- En annan allvarlig miljöeffekt är t.ex. luftnedfall av kvicksilver som binds till markens humus och sedan riskerar att följa med slam ut i vattendragen. Rätt objekt vid rätt tidpunkt Genom att risa ordentligt och bygga kavelbroar på känsliga ställen klarar man sig långt, menar Henrik Jansson.
- Det är viktigt att avverka rätt objekt vid rätt tidpunkt, men det är inte alltid markförhållandet som är det avgörande. Beståndets storlek, möjligheten att skota till flera avlägg samt vägens standard har minst lika stor betydelse för om avverkningen ska kunna genomföras på ett bra sätt.
- Det är också viktigt att undvika bestånd med "flaskhalsar", där allt virke måste transporteras över samma ställe, när det är blött. Den som planerar jobbet måste ta med känsliga områden och bedöma om det behövs bro eller förstärkning där skotaren måste över vattendrag eller blötområden.
Nu startar Skogssällskapet ett projekt för att minimera markskadorna och skydda vattnet i skogslandskapet. Här är några angreppssätt som ska utvärderas i projektet:
- Bättre planering - med bra planering blir även sämre marker åtkomliga. En avverkning där skotningen kan ske till flera avlägg nöter t.ex. mindre på marken.
- Utbildning i och uppföljning av åtgärder som skonsammare körning med lägre lufttryck, risning, kavelbroar och skonsam maskinteknik.
- Test av ny teknik, t.ex. portabla broar från Hultdins som levereras i april 2008. Får maskinerna över bäckar och diken utan slamning, kortar transportavstånd och minskar andelen virke som behöver vrakas.
Drivning i fokus
- Vi fokuserar på drivningsarbetet i ett första steg, säger Skogssällskapets virkeschef Mikael Zachrisson som initierat projektet.- På längre sikt vill vi också lära oss mera om biologiska åtgärder som förstärkning av kantzoner, död ved i vatten och restaurering av våtmarker. Tanken är att testa en del sådana metoder på våra egna fastigheter. Enligt skogsvårdslagen "bör man undvika eller begränsa" markskador. I FSC:s och PEFC:s certifieringsregler finns inte mycket beskrivet. Markskador betraktas som en närmast oundviklig följd av skogsbruk.
- Men just därför bör vi visa att vi tar problemet på allvar.
Annars är risken att myndigheterna - i Sverige eller EU - tvingar fram regler och lagar som inte tar hänsyn till den kunskap som vi faktiskt har, menar Mikael Zachrisson.
Av Sverker Johansson
sverker.johansson@skogssallskapet.se
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 