forskning
Skogssektorns forskning - en papperstiger?
"Papperstiger" är ett mycket gammalt begrepp som
användes i kinesiska skrifter redan på 1300-talet
för att beskriva något som ser starkt och farligt ut,
som en tiger, men som i själva verket är harmlöst.
Är skogssektorn i själva verket en papperstiger när det gäller forskning?
Skogsindustrin är en av våra viktigaste exportindustrier, större än t ex läkemedel och ungefär lika stor som bilindustrin och telekom i exportvärde.
120 000 sysselsatta
Inom skogsnäring och sidonäringar arbetar mer än 120 000 svenskar. Varugrupperna från skogen är bland landets viktigaste exportnäring. Skogsnäringen svarar bl a för mer än 50 % av Sveriges samlade nettoexportinkomster . Förra året (2007) uppgick värdet av exporten till 127 557 miljoner kronor.Varugruppens export är därmed lika stor som värdet av läkemedelsindustrins (59 mdr kr) och bilindustrins (69 mdr kr) varor tillsammans.
Verkligen något att vara stolt över för landet och dess skogsägare. Eller hur?
Det finns orostecken
Men alla är inte glada. På aktiemarknaderna har skogsindustrin haft det motigt under de senaste åren. Förklaringen är enligt analytiker att skogsindustrin är pressad av en låg dollar som slår hårt mot framför allt papperssidan. Dessutom möter pappersindustrin allt mer konkurrens från digitala medier. "Allmänt sett står svensk skogsindustri inför en stor omställning, om den ska klara sig på sikt.", säger analytiker.Investeringar i FoU
Tittar man därfär på hur skogsnäringen satsar på forskning och utveckling kan en utomstående lätt bli förvånad.När alla i flera år talat om värdet av att utveckla bioenergi, få fram nya drivmedel från skogsråvara, nya cellulosabaserade material som ska ersätta plast, satsar skogsnäringen 2,5 procent av förädlingsvärdet inom produktgruppen papper och 0,2 procent av förädlingsvärdet för trävaror, på forskning och utveckling .
För andra stora svenska exportprodukter t ex läkemedel och fordon är siffrorna helt ojämförbara (mellan 10 och 17 gånger högre).
Mer jämförbar industri, t ex metallprodukter satsar två gånger mer och petroleum/kemiprodukter ligger tre gånger högre när det gäller att satsa på forskning och utveckling i förhållande till förädlingsvärdet.
"Vägen framåt för svensk skogsnäring ligger i en utveckling mot produkter med högre förädlingsvärde och i att finna nya affärsmöjligheter baserade på skoglig råvara och på skogen som naturresurs. Rollen som energileverantör växer i betydelse."
Så skriver man i FRA, den gemensamma forskningsagendan som kom år 2006 och det fortsätter:
"Omvandlingen måste understödjas av kraftfulla forskningsinsatser. Genom inriktning mot strategiska frågeställningar och effektiv samordning av kompetenser uppnås en forskning i världsklass."
Mindre än 10 % av bilindustrins FoU
Frågan är om forskningsinsatserna verkligen är "kraftfulla". Om man räknar högt läggs totalt 1,1-1,4 miljarder kronor på FoU inom skogsnäringen.I kronor och ören lägger skogsnäringen därmed mindre än en tiondel av elektronikindustrins, bilindustrins och läkemedelsindustrins satsningar på forskning och utveckling var för sig.
Det närmaste skogssektorn kan jämföras med, är satsningarna på FoU (1,78 miljarder kr) inom svensk oljeindustri och metallindustri med gruvnäring (1,9 miljarder kr).
Hur kan skillnaderna vara så stora? Svaret ligger i att skogsindustrin har valt att betrakta sig som en mogen bransch där det bara gäller att jaga kostnader. "Men", säger en finansanalytiker som SkogsVärden talat med, "det finns inget hinder för att själv definiera sin industri på ett annat sätt. Och därigenom satsa offensivt istället för defensivt."
Inte jämförbart?
- Visst skulle man önska ännu mer, men siffrorna kan inte riktigt jämföras. Vi räknar in annat än t ex fordonsindustrin, säger Skogsindustriernas forskningsdirektör Greta Fossum.
Nya utmaningar kräver ny forskning
Skogssektorn står inför en ny verklighet. Allt från nya digitala "papper" och klimatförändringar
till nya konsumtionsmönster innebär förändringar. Samtidigt öppnas nya möjligheter
i form av nya drivmedel, nya material och nya tekniker baserade på skogsråvaran.
-Det är klart intressant att jämföra olika branschers satsningar på forskning. Alla ska givetvis räkna efter samma mall. När vi frågar informerar vi tydligt om vad som ska räknas in som FoU.
-Det är dessutom de olika företagen som själva var för sig har rapporterat in till oss. Att alla tillfrågade företag i en viss sektor skulle missuppfatta frågan på samma sätt förefaller mindre sannolikt, menar han. Sveaskogs forskningschef, SkogD Ann-Britt Edfast håller med om att skogssektorn generellt sett lägger förhållandevis lite pengar på FoU.
-Orsaken till att det ser ut så här, är nog att det gått väldigt bra för skogsindustrin i många år.
-Tillgången på skogsråvara har varit god och skogsforskning har i första satsat på produktutveckling inom de befintliga produktområdena.
-Man har helt enkelt inte, som idag, behövt utvecklas inom nya områden, t ex nya material från skogsråvara eller nya biobaserade drivmedel.
Under 900 årsverken
Man kan även studera antalet som arbetar med FoU inom skogsnäringen. Till SCB har företagen inom massa- papper och trävaror uppgivit att de har 864 personer sysselsatta med FoU. Stål-, metall och gruvindustrin har 1455 och petrokemisk industri har 1487.Hur jämförbara eller inte siffrorna än är, kvarstår i alla fall frågan: satsas det tillräckligt och på rätt saker?
Professor Thomas Johannesson, deltog i framtagningen av NRA (Nationell Forskningsagenda) och FTP (Forest-Based Sector Technology Platform) och har tidigare varit VD för STFI, Han säger idag till SkogsVärden att det behövs miljardsatsningar för att utveckla de nya sätten att ta vara på den för Sverige oerhört viktiga råvaran skog.
-Överhuvudtaget behöver vi en kompletterande inriktning av forskningssatsningarna inom skogssektorn, säger han.
-Vi måste börja prioritera forskning kring nya sätt att använda skogsråvaran. Detta samtidigt som vi försvarar den ledande position inom forskningen som hittills uppnåtts inom de traditionella delarna av skogsindustrin.
- På trävarusidan finns det också oerhört stora behov av forskning, inte minst för att ta fram nya produktsystem som utgår från konsumentens behov och önskemål.
Thomas Johannesson poängterar att det inte handlar om att komma upp på samma ekonomiska nivåer som i fordonsindustrin, elektronikindustrin eller läkemedelsindustrin.
-Det som behövs är kanske att gå från 1,2 till 2,4 miljarder kronor per år. Inte till 20 miljarder.
- Huvuddelen av dessa nya forskningspengar måste naturligtvis komma från industrin själv, anser han.
Regeringens skogspolitiska proposition "I takt med tiden" som kom den 18 mars i år innebär bl a
att Skogsstyrelsen, Skogforsk och SLU får mer pengar till forskning inom skogssektorn.
Så är det knappast idag
Av den totala ramen på ca 100 miljarder kronor till forskning och utveckling som varje år avsätts till forskning i Sverige står det offentliga med staten som huvudaktör för en fjärdedel.Men inom skogsnäringen betalar staten ungefär hälften. Och enligt utredningen ²Nationellt skogsforskningsprogram², hamnar skogsnäringen på nionde till tionde plats bland finansiärerna av skogsforskningen. Före skogsnäringen kommer högskolefakulteterna själva, därefter Formas, EU, Vinnova/Nutek, KK-stiftelsen, Energimyndigheten, Stiftelsen Strategisk Forskning och Vetenskapsrådet.
Skogsindustrierna och näringslivet inom skogssektorn svarar högt räknat för en fjärdedel av forskningen inom skogs- och skogsindustriell forskning på universitet, högskolor och forskningsinstitut. Det blir ca 235 miljoner per år mot 765 miljoner från stat och forskningsfonder. Ändå anser företrädare för Skogsindustrierna att staten ska stå för mycket mer.
Den skogliga forskningen liten
När nu priset på råvara är så väsentligt för Skogsindustriernas lönsamhet känns det ännu mer märkligt att näringens egen forskning kring skogen, skogsproduktionen etc är så liten. Exempelvis vet forskarna sedan många år att Sveriges skogsproduktion kan ökas med över 30 procent. Detta under förutsättning att rätt åtgärder vidtas. Vilka dessa är och hur de ska genomföras borde därmed vara av strategiskt intresse även för en mogen industri som bara jagar kostnader. Men skogsnäringen lägger 6,25 miljoner i ett fast stöd till skogsbranschens forskning, inom Skogforsk. Med hjälp av en rörlig forskningsavgift blir det totalt ca 25 miljoner kr per år till forskning inom SkogForsk från näringslivet. Resten, 75 miljoner kronor, svarar staten, forskningsfonder eller ren uppdragsforskning för.Till forskningen på skogsfakulteten inom det huvudsakligen statligt finansierade specialuniversitetet SLU (Skogs och lantbruksuniversitetet i Umeå, Uppsala och Alnarp), går 333 miljoner av en total budget på 466 milj kr 2007. Skogsnäringens eget bidrag till SLU är begränsat till ett par procent.
Mer av samma sak år efter år
I Sprängareutredningen från 1998 sägs det rent ut om forskningen inom skogsnäringen: ²Allt för litet forskning är inriktad på potentiella nya produkter, baserade på skogsråvara.² Samma sak säger professor Sten Nilsson vid IIASA:- Skogsnäringen måste börja med att försöka förstå vad som händer i omvärlden istället för att stirra sig blind på befintliga affärer.
- Skogsnäringen vill att staten ska betala mer av forskningsnotan. Själva vill de inte lägga ut pengar på sådant i ett trängt ekonomiskt läge, menar han.
En stor del av skogsindustrins samlade satsningar på forskning och utveckling ägnas åt utveckling av cellulosafibern för traditionella produktområden som pappersmassa, papper, förpackningar och sågtimmer etc.
Den främsta mottagaren av skogsindustrins egna externa forskningspengar är därför STFI/Packforsk som 2006 hade en total omsättning på 290 MSEK varav staten stod för ca 100 miljoner. Forskning inriktad mot områden av framtida strategisk betydelse utgör en dryg tredjedel av omsättningen (35 %). Denna framtidsforskning finansieras alltså huvudsakligen av svenska folket via skattsedeln.
Men inom skogsnäringen betalar staten ungefär hälften. Och enligt utredningen "Nationellt skogsforskningsprogram", hamnar skogsnäring en på nionde till tionde plats bland finansiärerna av skogsforskningen. Före skogsnäringen kommer högskolefakulteterna själva, därefter Formas, EU, Vinnova/Nutek, KK-stiftelsen, Energimyndigheten, Stiftelsen Strategisk Forskning och Vetenskapsrådet.
Skogsindustrierna och näringslivet inom skogssektorn svarar högt räknat för en fjärdedel av forskningen inom skogs- och skogsindustriell forskning på universitet, högskolor och forskningsinstitut. Det blir ca 235 miljoner per år mot 765 miljoner från stat och forskningsfonder. Ändå anser företrädare för Skogsindustrierna att staten ska stå för mycket mer.
Den skogliga forskningen liten
När nu priset på råvara är så väsentligt för Skogsindustriernas lönsamhet känns det ännu mer märkligt att näringens egen forskning kring skogen, skogsproduktionen etc är så liten. Exempelvis vet forskarna sedan många år att Sveriges skogsproduktion kan ökas med över 30 procent. Detta under förutsättning att rätt åtgärder vidtas. Vilka dessa är och hur de ska genomföras borde därmed vara av strategiskt intresse – även för en mogen industri som bara jagar kostnader. Men skogsnäringen lägger 6,25 miljoner i ett fast stöd till skogsbranschens forskning, inom Skogforsk. Med hjälp av en rörlig forskningsavgift blir det totalt ca 25 miljoner kr per år till forskning inom SkogForsk från näringslivet. Resten, 75 miljoner kronor, svarar staten, forskningsfonder eller ren uppdragsforskning för.Till forskningen på skogsfakulteten inom det huvudsakligen statligt finansierade specialuniversitetet SLU (Skogs och lantbruksuniversitetet i Umeå, Uppsala och Alnarp), går 333 miljoner av en total budget på 466 milj kr 2007. Skogsnäringens eget bidrag till SLU är begränsat till ett par procent .
Mer av samma sak år efter år
I Sprängareutredningen från 1998 sägs det rent ut om forskningen inom skogsnäringen: "Allt för litet forskning är inriktad på potentiella nya produkter, baserade på skogsråvara." Samma sak säger professor Sten Nilsson vid IIASA:- Skogsnäringen måste börja med att försöka förstå vad som händer i omvärlden istället för att stirra sig blind på befintliga affärer.
- Skogsnäringen vill att staten ska betala forskningsnotan. Själva tycker de inte att de ska lägga ut pengar på sådant i ett trängt ekonomiskt läge, säger han.
En stor del av Skogsindustrins samlade satsningar på forskning och utveckling ägnas istället åt framtagning av nya pappersmaskiner och utveckling av cellulosafibern för mer av samma sak som man gjort sedan 1800-talet, dvs koka och såga – till pappersmassa, papper, förpackningar och sågtimmer.
Den främsta mottagaren av skogsindustrins forskningsresurser är därför STFI/Packforsk som 2006 hade en total omsättning på 290 MSEK varav staten stod för ca 100 miljoner. Forskning inriktad mot områden av framtida strategisk betydelse utgör en dryg tredjedel av omsättningen (35 %). Denna framtidsforskning finansieras alltså huvudsakligen av svenska folket via skattsedeln.
En ny myndighet för forskningsfinansiering
- Slå samman alla forskningsfinansiärer till en myndighet. Det säger regeringens utredare generaldirektören Madelene Sandström, när hon presenterade sina förslag om ett nytt sätt att finansiera forskningen i landet.Utredningen föreslår en ny och samordnad forskningsfinansierande myndighet, Forsknings- och innovationsmyndigheten, som inom sig rymmer fyra ämnesorienterade råd. De fyra forskarstyrda råden ska ha inriktning mot natur, teknik och innovation, medicin och hälsa, klimat, miljö och areella näringar samt samhälle och kultur. Den statliga forskningsfinansiering som idag sker i t ex Vetenskapsrådets, Formas, och Vinnovas regi samlas i den nya myndigheten under de fyra råden.
- Ska forskningsfinansiärerna kunna agera strategiskt och kraftfullt, måste de kunna koncentrera sin verksamhet på färre och tydligare uppgifter, framhåller Madelene Sandström.
Därigenom ökar möjligheterna att knyta samman starka grundforskningsmiljöer med forskare som arbetar med nya forskningsproblem. På så sätt kan vetenskaplig förnyelse stimuleras.
Energi från skogsråvara inget för skogsindustrin?
Satsningen på bioenergi, - från skogsråvara - är mer begränsad i verkligheten än vad man skulle kunna tro om man lyssnar på politiker och branschföreträdare. 100 miljoner kronor per år satsas här på forskning och utveckling.Då inkluderas både bioetanol från skogsråvara och näringens egna satsningar på att utnyttja svartluten från sina anläggningar till bränsle för desamma.
Skattebetalarna står för notan
Runt 820 miljoner satsas under åren 2004 till 2011, till de större forsknings- och utvecklingsprojekten.Den största posten på listan går till det nu nedlagda förgasningsprojektet i Värnamo. Detta sker samtidigt som näringsliv och nationalstater runt om i världen satsar många hundra miljarder dollar på att bygga nya anläggningar för t ex bioetanol, biodiesel och DME.
Till råga på allt tvingades Energimyndigheten i december förra året, att lägga Värnamoprojektet på is.
Förgasningsprojektet lades ned
Svensk industri ville inte satsa pengar i projektet. Staten hade då redan garanterat 240 miljoner till en fortsättning, men projektet föll på industrins ointresse. Ingen mer än staten var villig att lägga pengar på att utveckla forskningsresultaten till kommersiella processer.Skogsindustrin själv var inte med i finansieringsdiskussionerna. De hade på ett tidigt stadium markerat sitt ointresse. Detta trots att de flesta är överens om att nya drivmedel, t ex etanol, biodiesel och DME mm bör komma från skogsråvara för att vara ett bra miljöalternativ. Etanol från jordbruksgrödor i bästa fall är tveksamt ur moraliskt perspektiv och ett nollsummespel sett ur miljöperspektiv.
Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 