ekonomi

Jobbskatteavdraget - En nyhet att ta vara på

Bland nyheterna i årets taxering kan det s.k. "jobbskatteavdraget" och förändringarna av de sociala avgifterna lyftas fram.

Frågan är hur dessa kommer in i den ekonomiska planeringen i näringsverksamheten.

Jobbskatteavdraget

Avdraget är en skattreduktion för arbetsinkomster, dvs i princip inkomst av tjänst och inkomst av aktiv näringsverksamhet. Inkomst av passiv näringsverksamhet berättigar alltså inte till någon skattereduktion. Inte eller pensionsinkomster utgör grund för denna typ av skattereduktion.

För inkomster överstigande 109 600 kr (2,72 prisbasbelopp) beräknas jobbskatteavdraget med utgångspunkt i beloppet 47 393 kr (1,176 pbb). Från detta belopp dras grundavdraget för den aktuella inkomsten. Därefter multipliceras denna differens med den kommunala skattesatsen.

För inkomster som är lägre än 109 600 kr beräknas reduktionen på annat sätt.

Antag att arbetsinkomsten är 250 000 kr och att kommunalskatten uppgår till 32 kr. Eftersom grundavdraget är 18 600 kr blir skattereduktionen 0,32 * (47 393 18 600) = 9 213 kr. Detta belopp är en direkt skattereduktion och inte någon avdragsgill post i deklarationen.

För den som har fyllt 65 år vid årets ingång blir skattereduktionen högre. Tanken är att stimulera den äldre arbetskraften till fortsatta insatser på arbetsmarknaden och som enskilda näringsidkare. Antag att pensionen uppgår till 150 000 kr och arbetsinkomsten till 100 000 kr.

Pensionsinkomsten ger inget jobbskatteavdrag. Arbetsinkomsten på 100 000 kr ger däremot en skattereduktion på 16 851 kr.

Sociala avgifter

För inkomståret 2007 är den särskilda löneskatten är avskaffad för aktiva näringsidkare födda 1938 -1941 och ersatt av en ålderspensionsavgift på 10,21 procent. Om man är född före 1938 erlägger man särskild löneskatt på 24,26 procent. Detta gäller även passiva näringsidkare oavsett födelseår.

Fr o m inkomståret 2008 är den särskilda löneskatten avskaffad i sin helhet för aktiva näringsidkare födda före 1938. De sociala avgifterna uppgår därmed till 0 procent.

Marginaleffekter

För aktiva skogsägare som är födda 1938 1941 ger kombinationen jobbskatteavdrag och sänkta socialavgifter upphov till intressanta effekter. Antag att pensionsinkomsten uppgår till 100 000 kr och nettointäkten i näringsverksamheten till 50 000 kr. Skatter och avgifter på skogsintäkten stannar på ca 13 900 kr, vilket innebär en marginaleffekt på 27,9 procent. Om skogsintäkten uppgår till 100 000 kr blir marginaleffekten endast 25,4 procent. Detta kan tyckas märkligt, men beror på att jobbskatteavdraget ökar mer än ålderspensionsavgiften. Se tabell.

Att deklarera skogsinkomsterna som en normal inkomst av näringsverksamhet blir därmed ett intressant alternativ till positiv räntefördelning. Med de nya reglerna kan även den som har fått sin fastighet i gåva eller ärvt densamma skatta av större skogsintäkter till en definitiv marginaleffekt som ligger under kapitalskattesatsen.

Förskjutning av skogsinkomster

Om man är född före 1938 uppkommer inte dessa positiva effekter fullt ut under 2007. Visserligen erhåller den aktive skogsägaren sitt jobbskatteavdrag, men detta förmår inte kompensera i sin helhet för den särskilda löneskat- ten. Med en pensionsinkomst på 100 000 kr och en skogsintäkt på 50 000 kr blir marginaleffekten 38,2 procent.

Full effekt 2008

För inkomståret 2008 blir situationen en annan. Eftersom de sociala avgifterna är borttagna i sin helhet kommer jobbskatteavdraget att få full effekt under 2008. Med ovanstående exempel bli marginaleffekten endast 18,8 procent för en skogsinkomst på 50 000 kr.

För många aktiva skogsägare som är födda före 1938 finns det mycket som talar för att man bör skjuta beskattningen av inkomsterna till 2008. Detta kan ske med hjälp av de olika möjligheter till resultatreglering som finns i inkomstslaget näringsverksamhet.

Man bör dock se upp när man närmar sig gränsen för statlig inkomstskatt. Eftersom skogsinkomsterna läggs samman med pensionsinkomsterna kommer skogsinkomsten att drabbas av statlig inkomstskatt till den del de överskrider brytpunkten. Då urholkas jobbskatteavdraget snabbt av den statliga inkomstskatten.

För aktiva näringsidkare som är yngre än 65 år uppkommer inte effekterna ovan. Oftast finns det en tjänsteinkomst eller annan inkomst av aktiv näringsverksamhet i "botten". Denna berättigar till jobbskattavdrag. Marginaleffekten på skogsinkomsten kommer därmed ofta att bli ungefär densamma som om jobbskatteavdraget inte hade funnits. För denna kategori är det fortfarande räntefördelning som gäller för beskattning av kapital som skall tas ut ur näringsverksamheten.

Marginaleffekt (%) - Aktiv skogsägare
Inkomståret 2007

	Pension				Lön
	100000		200000		200000
Födelseår	-1937	1938-1941	-1937	1938-1941	1942-1981
Skogsintäkt
50 000	38,2	27,9	34,6	24,4	47,0
100 000	33,0	25,4	31,3	23,6	47,0
200 000	38,2	31,2	40,6	35,6	49,7

Av Ingvar Nilsson
ingvar.nilsson@skogssallskapet.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden