profilen
Industrin har råd!
Foto: Claudio Bresciani, Scanpix
"Setra är redo att betala ett högre virkespris"
Sveaskogs Gunnar olofsson anser att industrin har råd att betala ännu mer för massaveden.
Den senaste tiden har företrädare för skogsindustrierna höjt sina röster mot dem som vill ha högre virkespriser. Holmens vd Magnus Hall "rasade" t ex mot Sveaskog i Dagens Industri den 13 juni. Men koncernchef Gunnar Olofsson tvekar inte. Högre virkespriser behövs i Sverige. Vi har fortfarande lägre nivå än i vår omgivning, anser han.
- Svenska folket har ett legitimt intresse i att vi ökar värdet på medborgarnas skog. Därför vill vi ha högre virkespriser. Däremot ligger det inte i statens intresse att subventionera industrins virkesförsörjning, säger han. Så har det dock varit i många år. Virkespriserna har varit låga och vinsterna har tagits ut inom industrin. Skogsägarna däremot har haft det svårt.
Innebär inte detta en konflikt med intressena i "egna" Setra där Sveaskog äger 50 procent? Nej, någon risk för att staten genom Sveaskog driver på för högre priser och sedan tillför pengar till halvstatliga Setra för att de ska kunna betala, finns inte enligt Olofsson.
- Vi har ett helt affärsmässigt förhållande till Setra. De är, precis som våra övriga kunder, beredda att betala de högre virkespriserna vi kämpar för. Setra är inget dotterbolag. Vi äger alltså inte majoriteten utan hälften. Setras resultat är därmed inte integrerat i Sveaskogs, utan redovisas separat som resultatandel i intressebolag.
- Vi är intresserade av att minska vårt ägande i Setra och har haft en förberedande process för en börsintroduktion av bolaget. Då kan vi inte lura marknaden. Analytikerna skulle aldrig acceptera om vi försökte "ta med ena handen" och skjuta till i smyg med andra. Det viktiga är att vi har vår ägarrelation klart åtskild från vår affärsrelation. Setra måste kunna betala sina råvarukostnader och visa resultat på egna meriter. Det arbetar de med genom att öka sin förädlingsgrad och effektivisera, förklarar Gunnar Olofsson.
Industrin har råd att betala mer
Fakta:
Bo Gunnar Olofsson, f 16/5 1955,Koncernchef Sveaskog sedan 25 nov 2004
Hustru Monica, tre döttrar, Frida, 16 år, Maria, 21 år och Emma 23 år.
Kontor i Stockholm men bor i Östersund
Sportar, framförallt skidor.
Bakgrund: Civiljägmästare, jobbat inom Skogsvårdsorganisationen och Persson Invest
Har egen skog i västra jämtlandsfjällen
Älskar Omberg – "ett smultronställe vid Vättern" med fantastisk natur som påminner lite om barndomens norrländska kärvhet. Och givetvis den jämtländska fjällvärlden.
- Massa- och pappersindustrin måste stå för en större del i framtiden, likaså energisektorn. Det måste finnas en ömsesidig respekt mellan (pappers- och massa-) industrin och skogsägarna. Så är det inte alltid idag, säger han och ler snett eftersom han syftar på industrins, ofta överlägsna, attityd mot sina leverantörer.
Han uppger att styrelsen helt står bakom Sveaskogs öppna strategi att höja virkespriserna i Sverige.
- Det finns ingen anledning att priserna ska vara lägre. Snarare tvärt om. Vi levererar rätt kvalitet i rätt tid, vilket inte alltid är fallet med importveden. Här finns utrymme att öka värdet genom att lyfta fram alla parametrarna som talar till den svenska råvarans fördel förklarar Gunnar Olofsson.
Och energisektorns krav på råvara då?
- Jag är helt övertygad om att råvaran i skogen räcker. Biobränslet måste bara hanteras på ett smart sätt och vi behöver öka tillväxten. Vi själva har börjat ta ut stammar vid röjningarna ur skogen för att låta det gå som biobränsle. Det betyder att vi ökar tillgången på energived betydligt. Det rör sig därför inte längre om bara grot och stubbar, även röjstammarna kommer nu till användning.
- Men om vi ska få en högre produktivitet i skogen måste skogsägarna få råd att satsa på teknikutveckling och tillväxt. Då måste priserna upp!
Handla med virke...
Men hur rimmar Olofssons planer på ökade virkespriser i Sverige med att de själva importerar virke? (Sveaskog importerar 1,2 milj m3/år)- Det är främst lövmassa och björkmassa till svenska massaindustrin som vi importerar. Där finns det fortfarande för lite tillgängligt på hemmaplan, konstaterar han.
- Men det är en av frågorna vi jobbar med. Hur kan vi få ut mer löv i den svenska skogen? Dessutom påverkar vår import prisbilden uppåt i Sverige, eftersom mycket av importen är dyrare än råvaran i Sverige. Så det gynnar vår långsiktiga strategi med högre virkespriser, säger Gunnar Olofsson, som här ger en ny bild av hur import kan påverka prisbilden hemma.
Men nu är inte Sveaskogs virkehandel begränsad till handel med eget virke och import. Två andra punkter är minst lika känsliga som importen: 54 procent av Sveaskogs virkesförsäljning kommer från andra privata skogsägare. Och statliga Sveaskog exporterar ungefär 700 000 m3 virke. Hur motiverar man export av svensk råvara och handel med andras virke? Var i statens uppdrag står det?
Gunnar Olofsson ler när de kritiska frågorna kommer och visar med tydlighet hur välförtjänt hans lön på 206 000:-/mån är (3,5 miljoner per år, inkl. pensionsavtal).
- Det här är ett led i att öka skogens värde, säger han. Med bara råvara från vår egen skog kan vi inte bli en tillräckligt stor spelare för att kunna erbjuda kunderna jämna leveranser av olika sortiment, vilket påverkar prisbilden uppåt. Därför handlar vi med andras virke också.
- Högre pris ger ett högre värde på statens skogsmark och bidrar dessutom till ökade intäkter både för oss och andra skogsägare.
Skogsägarrörelsen har egen industri
- Visst sticker vi ut hakan när vi driver virkesfrågorna. Skogsägarrörelsen, med en stor egen industri, gör det ju inte. Tillvaratar de då verkligen skogsägarnas intressen? Jag tror att det ryms mycket stora konflikter inom föreningarna. Det är istället vi som handlar med virke som är de privata skogsägarnas bästa vänner. Vi är leverantör till skogsindustrin i hela Sverige och vi har kunnandet som gör att vår råvara är eftertraktad. Vi står mitt uppe i ett trendbrott. Skogsråvaran börjar äntligen värderas på ett annat sätt än tidigare, säger Gunnar Olofsson.Det är inte det enda trendbrottet. Andra är mer interna:
Snart flyttar Sveaskog från AssiDomäns gamla 70-talslokaler ute i Bergshamra strax norr om Stockholm.
Och det har tveklöst skett stora förändringar sedan AssiDomäns tid. Idag sitter bara ett 60tal medarbetare i den vackert belägna anläggningen med utsikt över Brunnsviken. På den gamla Assidomän-tiden fanns här flera hundra anställda.
I höst blir det istället flytt in till Norra Bantorget i Stockholm city. Ett led i att koncernchef Gunnar Olofsson anpassar Sveaskogskostymen till verkligheten, men också för att finns närmare tågstationen. Sveaskog vill gå mot en mer klimatanpassad verksamhet. Även i det lilla. I södra och mellersta Sverige ska helst inte bil behövas för att ta sig till och från företaget.
Ordförande Persson
Men det är mycket annat som är nytt i Sveaskog. Koncernchef Gunnar Olofsson fått en ny styrelseordförande i Göran Persson.- Det blir ett klart lyft..., säger Gunnar Olofsson, men tycks strax därpå inse att detta kan uppfattas som kritik mot den tidigare bossen och han skyndar sig att tillägga:
- ...Dockered var också en bra ordförande... Alla har ju sina tider och sin profil, så att säga. Göran Persson kan föra fram det svenska skogsbrukets roll internationellt. Inte minst när det gäller klimatfrågan och han kan hjälpa till att föra ut Sveaskogs metoder till andra länder.
Tidigare statsminister Persson och Gunnar Olofsson har diskuterat företaget på ett inledande plan.
- Vi har gått igenom mål, visioner och affärsplan. Den stora skillnaden mot förr tror jag blir att Göran Persson vill ha ett tydligare Sveaskog. En starkare profil, säger Gunnar Olofsson.
- Vi ska bli bättre på att lyfta fram vårt sätt att kombinera tillväxt och naturvård.
Detta är något som Gunnar Olofsson tror även ska kunna gå att sälja utomlands.
- Det handlar om att ta tillvara produktion och naturvård på samma yta. Här har vi ett stort kunnande. Det vill vi exportera till andra länder, framförallt till länder norr om ekvatorn. Inte bara till Europa, säger koncernchefen och ler.
Just nu finns det dock ännu mer akut brännande frågor för Sveaskog. En av dem är ju hur man ska bli av med sågverksgruppen Setra. För äga sågverk vill man egentligen inte. Eller om man vill det, så vill man i alla fall inte erkänna det. Eller åtminstone vill inte staten det. Och just nu ser det ut som om planerna är, om inte skrinlagda, så i alla fall senarelagda.
Börsintroduktionen i höstas stoppad
- Ja, vi skulle ha börsintroducerat Setra i höstas. Läget var bra. Prospekt togs fram. Företaget var moget för ett breddat ägande, men då blev börsen plötsligt mätt på nyintroduktioner och så började sågverksmarknaden falla, förklarar Gunnar Olofsson.Ett fall som bara fortsatt sedan dess. Nu vidtar enligt Olofsson en fortsatt konsolidering
Nyligen avslutades de centrala MBL-förhandlingarna om nedläggningen av Seskarö sågverk i Haparanda kommun. Setra börjar nu verkställa beslutet och sågningen vid Seskarö sågverk kommer att upphöra till sommaren.
I väntan på bättre tider ska Setra fortsätta arbetet med att öka förädlingsgraden. Bland annat äger Setra numera flervåningsträhusföretaget Plushus, som ska bidra till att öka trähusbyggandet. När försäljningen ska ske kan Olofsson inte lova, däremot garanterar han att Sveaskog kommer att äga betydligt mindre än dagens 50 procent om fem år.
Säljer inte Svenska Skogsplantor
Det andra företaget som enligt Riksdagens ursprungsplaner också var tänkt att säljas är Svenska Skogsplantor. Här svävar Gunnar Olofsson däremot mer på målet när frågan om försäljning kommer upp.- Nej, jag har inte uppfattat att staten nu vill att vi ska sälja Svenska Skogsplantor. Vi har gjort ett så bra jobb med att vända företagets siffror att det inte längre är aktuellt med en försäljning. Säger han.
Tvärtom har han tämligen stolta planer för företaget Svenska Skogsplantor.
- Nu ska vi istället gå vidare med att förbättra effektiviteten i varje produktionssteg och standardisera sortimentet, förklarar han.
Här är den nya "kronjuvelen" Conniflex, det mekaniska plantskyddet som är tänkt att ersätta den kemiska bekämpningen av snytbaggar på unga plantor, en viktig hörnpelare. Sveaskog köpte patenträttigheterna för ett par år sedan. Nu jobbar man för fullt med att få fram plantor till 2010 då Kemikalieinspektionen och FSC vill att skogsbrukets dispens från permetrinförbudet ska upphöra. Behovet i landet är 100 000 000 plantor och till dags dato har man fått fram 1000 000 behandlade. Att uppnå målet på 100 milj lär inte gå ens med tur. Gunnar Olofsson säger att han därför är mycket villig att låta andra ta del av teknologin. "Men inte gratis", tillägger han.
Nya värden blir viktigast i skogen
En viktig fråga för framtiden är till vad råvaran egentligen ska användas? Bränna den, såga eller koka den?- Det skulle inte förvåna mig om det största värdet i framtiden inte alls ligger inom de fält vi idag använder råvaran, säger Gunnar Olofsson.
- Kanske kommer skogens klimatvärde, vinkraftsvärde och värdet av naturupplevelser vara större än värdet av massa, papper och sågat.
Därför satsar Sveaskog rejält på FoU, bl a inom bioenergi. 50 miljoner per år är forskningsbudgeten på idag.
- Men vi måste öka vårt engagemang, alla skogsägare. Vi kan inte längre bara sitta i baksätet och låta pappers- och massaindustrin driva forskningen kring skogsråvaran. Inom Sveaskog vill vi öka träanvändningen, öka efterfrågan på skogsråvara och driva hållbarhetsfrågorna. Vi ska vara ett lönsamt företag i tiden som klarar hållbarhetsfrågorna.
Det är Gunnar Olofssons vision för Sveaskog, "världens bästa företag" enligt honom själv.
Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 