ekonomi

Optimera utbytet - Använd skogskontot

Ekonomikrönikan, av Ingvar Nilsson
ingvar.nilsson @skogssallskapet.se

Skogskontot är ett kraftfullt hjälpmedel för den skogsägare som vill optimera det ekonomiska utbytet i verksamheten på såväl kort som lång sikt.
I och med skogskontots placering i hierarkin råder stor handlingsfrihet för kapital som placeras på skogskonto.

Insättning

Som bekant får man sätta in 60 procent av likvider för avverkningsrätter och 40 procent av leveransvirkeslikvider på ett skogskonto. Insättningen är avdragsgill i deklarationen. När beloppet tas ut från kontot skall det tas upp till beskattning. Detta innebär att man placerar obeskattat kapital på skogskontot.

När pengarna tas ut från skogskontot beskattas uttaget i princip som inkomst av näringsverksamhet. Detta kan i värsta fall innebära såväl kommunal som statlig inkomstskatt samt egenavgifter. Den årliga avkastningsskatten på 15 procent av räntan kan tillsammans med övriga skatter ha en avskräckande effekt vid första anblicken.

Att anlägga en skogsbilväg kan kräva investeringsplanering. Använt på rätt sätt kan skogskontot ge låg skattebelastning.

Skogskonto eller "Sparkonto"?

Låt oss jämföra en skogskontoplacering med en placering på ett vanligt bankkonto för långsiktigt sparande. Antag att det obeskattade beloppet som kan placeras på skogskonto uppgår till 100 000 kr och att räntan är 4,00 procent.

Vi antar vidare att beloppet kan räntefördelas och att skattesatsen därmed är lika med 30 procent.

Beloppet som kan placeras på sparkontot uppgår därmed till 70 000 kr. Efter fem år har beloppet på skogskontot vuxit till 118 196 kr före skatt och 82 737 kr efter avdrag för den 30-procentiga kapitalskatten.

På Sparkontot finns 80 364 kr efter fem år. Trots avkastningskatten blir behållningen efter skatt högre för en skogskontoplacering. Detta beror på att vi placerar obeskattade medel på skogskontot och att avkastningen därmed utgår på hela beloppet inklusive den latenta skatteskulden.

För att behållningen efter skatt på sparkontot år fem skall bli densamma som för skogskontot krävs en ränta före skatt på 4,86 procent. Även om marginalskatteeffekten är 50 procent vid såväl insättning som uttag är skillnaden i avkastning densamma.

Skogskonto och räntefördelning

Med hjälp av skogskontot kan man räntefördela större skogsintäkter i sin helhet om man så önskar. Antag att vi har ett fördelningsunderlag på 1 200 000 kr och att fördelningsräntan är 10 procent. Årets fördelningsbelopp blir då 120 000 kr.

Under år 1 säljer vi en avverkningsrätt för 300 000 kr. Detta är för enkelhetens skull årets enda affärshändelse. Efter räntefördelning återstår 180 000 kr som inte kan räntefördelas under år 1. Vi sätter in detta belopp på skogskonto. Fördelningsbeloppet för år 2 blir 145 500 kr, vilket innebär att vi kan ta ut detta belopp från skogskontot under år 2 till en skattesats på 30 procent. År 3 avslutas skogskontot och även det resterande beloppet på ca 35 – 40 000 kr kan därmed kapitalbeskattas.

Hierarkin

I och med att skogskontot ligger före såväl räntefördelning som avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond råder stor handlingsfrihet för kapital som placeras på skogskonto.

Uttag från skogskonto kan räntefördelas och tas ut ur företaget för privat konsumtion eller användas för investeringar i företaget genom avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond.

Investering i skogsbilväg

Antag att vi skall bygga en skogsbilväg för 200 000 kr och att detta belopp finns på ett skogskonto. Investeringskostnaden är ju inte direkt avdragsgill utan skrivs av genom årliga värdeminskningsavdrag under en 10-årsperiod. Att ta ut pengarna från skogskontot och direkt använda dem till vägbygget kan leda till svåra skattekonsekvenser. Genom att möta uttaget från skogskontot med en maximal avsättning till periodiseringsfond på 60 000 kr och därefter maximal avsättning till expansionsfond på 140 000 kr blir skattebelastningen låg.

Expansionsfondsskatten blir 39 200 kr, vilket innebär att det resterande beloppet på 160 800 kr kan användas för att finansiera bygget. I takt med att vägen skrivs av möter man de årliga avskrivningarna på 20 000 kr med återföringen av expansions- och periodiseringsfonderna. Då betalas expansionsfondsskatten på den återförda delen av fonden tillbaka. Efter 10 år är vägen avskriven och "fonderna" återförda.

Underskott

Återförda periodiserings- och expansionsfonder kan i normalfallet inte mötas med positiv räntefördelning. När verksamheten upphör är det dock möjligt att göra så.

Genom att gå "omvägen" via skogskontot kan man under pågående näringsverksamhet räntefördela "fonderna". Antag att vi har sålt en avverkningsrätt för 300 000 kr och att övriga kostnader i verksamheten uppgår till 270 000 kr.

Den maximala skogskontoinsättningen uppgår till 180 000 kr. Detta ger ett underskott på 150 000 kr, vilket inte är tillåtet. En insättning på skogskonto får inte orsaka underskott i näringsverksamheten.

Genom att möta underskottet med en återföring av exempelvis en expansionsfond på 150 000 kr försvinner underskottet och skogskontoinsättningen blir möjlig. Dessutom får man tillbaka expansionsfondsskatt på 42 000 kr. I och med att kapitalet förs över till skogskontot kommer detta att kunna räntefördelas när pengarna tas ut från kontot. En förutsättning för hanteringen är dock att det kapital som skall placeras på skogskontot finns tillgängligt.

Parkeringsplats

Skogskontot är en utmärkt parkeringsplats för skogskapital i och med att handlingsfriheten vad gäller användandet är bevarad.

Kapitalet är dessutom skyddat för effekterna av framtida stormar och "baggeangrepp".

Till toppen

Vidare i SkogsVärden