nyheter

Sila mygg...

Vindsnurror
Stora vindkraftsparker får det lättare. Mindre anläggningar får dras med fortsatt krångel kring tillståndsprövning.

Idag står vindkraften bara för 1,4 TWh. Men Energimyndigheten vill att land- och havsbaserade vindkraftverk ska stå för 20 respektive 10 TWh i Sverige år 2020.

För att nå målen med mer energi från vindkraft har en utredning tillsatts. Miljöprocessutredningen har haft till uppgift att förenkla för etableringen av vindkraft i Sverige.

I betänkandet som kom i början av oktober finns det risk för att mindre vindkraftanläggningar missgynnas. Utredningen föreslår att större anläggningar enbart ska prövas enligt miljöbalken istället för dagens prövning enligt både miljöbalken och plan- och bygglagen.

För de mindre vindkraftparkerna kommer dock dubbelprövningen att kvarstå och dessutom föreslås utökade krav på dessa enligt miljöbalken.

- Man föreslår lättnader för storskalig vindkraft, vilket är bra, men utredningen vill behålla prövningskrånglet för parker med färre än sju vindkraftverk, säger Åsa Hill sakkunnig på LRF.

- Detta är olyckligt och missgynnar landsbygden.

Miljöminister Andreas Carlgren:

- Staten lägger omkring 165 miljoner per år till vindkraften.

- Vi vill undanröja hinder, öka kunskapen, förbättra planeringen och förkorta handläggningstiderna.

- Vindkraften är en väsentlig del av regeringens kommande satsningar på energiforskning, säger Andreas Carlgren.


Skogforsk sågar vägskatt

Lastbil
Foto: Scania
Nej! Skogforsk tycker inte om förslaget till kilometerskatt. Det är bättre att försöka lösa de problem som är kopplade till vägtrafiken än att införa kilometerskatt. Kilometerskatten riskerar att drabba skogsnäringen hårt och ”är ett trubbigt medel” i detta avseende.

- Det enda sättet att radikalt påverka skatten blir att undvika vägtransporter, skriver Skogforsk i sitt remissvar. Istället bör man, enligt rapporten, använda ekonomiska styrmedel som premierar teknikutveckling och utnyttjande av innovationer på transportområdet. Eventuellt kan det ske i kombination med avgifter.

- Det kan handla om miljövänliga drivmedel, nya energieffektivare motorer och fordon som medger ökade nyttolaster etc. Även väginvesteringarnas inriktning, omfattning och finansiering bör ses över i detta sammanhang, skriver Skogforsk.

Minska utsläppen med 80 procent

Inför World Future Energy Summit som hålls i Abu Dhabi 19-21 januari, 2009 har Gerd Leipold, Greenpeaces vd, presenterat Greenpeaces ideer för att förbättra handeln med utsläppsrätter:

Målet måste vara att hålla temperaturökningarna under 2 grader. Detta betyder att industrialiserade länder måste förbinda sig att reducera sina utsläpp med minst 30% till 2020 och med minst 80% till 2050. Greenpeace anser också att alla utsläppsrätter ska auktioneras ut istället för som idag delas ut gratis. Utsläppsmålen ska vara nationella och alltså inte gå att nå genom åtgärder i andra länder.

Värd för World Future Energy Summit är the Masdar Initiative, världens största investerare i alternativ och förnybar energi. Masdar, som SkogsVärden har skrivit om tidigare, är en helt förnybar stad som håller på att byggas i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.


Brasilien klarar både regnskog och etanol

Brasilien, som är världens näst största tillverkare och världens största exportör av biodrivmedel (etanol), ser negativt på de sänkta europeiska målen för etanolinblandning i bensin och diesel.

Enligt Ricardo Dorneles, biodrivmedelsminister på Brasiliens energidepartement, klarar landet både en ökning av produktion av sockerrörsbaserad etanol och mat. Detta dessutom utan att nagga de värdefulla naturområdena i Amazonas och Patanal i kanten, säger han till den tyska nyhetskanalen Deutche Welle.

Ricardo Dorneles säger att landet har alla möjligheter att öka sin biodrivmedelsproduktion betydligt.

Han hävdar att det även bedrivs forskning kring att utveckla biodrivmedel från cellulosa, för att kunna använda även sockerrörsblasten till etanol.

- Den stora skillnaden mellan Brasilien och Europa är att produktionen av biodrivmedel i Brasilien baseras på fri företagsamhet. Regeringen stödjer användningen, inte minst som ett led för utveckling av fattiga länder.

- EUs jordbruksstöd och handelshinder gentemot brasiliansk etanol har dock varit hinder för en integration mellan Brasilien och Europa, förklarar Ricardo Domeles på Brasiliens energidepartement.


Till toppen pil upp       Vidare i SkogsVärden pil höger