"Nytänkande behövs"

Industrin flyttar ut. Kvar blir FoU.

FAKTA:

Marie S. Arwidson, VD Skogsindustrierna.
Ålder: 57 år
Bor: Sigtuna
Inkomst: 2 000 000
Familj: Maken Olle (+4 vuxna barn)
Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm

Skogsindustrin står idag inför mycket stora omställningar. Efterfrågan på de traditionella produkterna minskar samtidigt som kostnaderna för energi och råvara ökar. Beskeden om nedläggningar och friställningar har haglat i media. Och det är bara början, enligt många bedömare. Hur kunde det gå så fel? Skogsvärden har träffat Marie S. Arwidson, Skogsindustriernas VD.

I Folksams jämställdhetsindex hamnade skogsnäringen på en föga hedrande sistaplats. I år igen.

Och i branschjämförelser kring FoU i procent av förädlingsvärdet kvalar skogsindustrins produkter in långt ner, mellan "gummivaror" och "oljeindustri". Andra exportnäringar som fordonsindustri, telekom och läkemedelsindustri, satsar var och en runt tio gånger mer på forskning och utveckling. I kronor räknat.

Kanske inte konstigt att produktutvecklingen inom skogsindustrin hamnat på efterkälken.

Hade det sett annorlunda ut i skogsindustrin idag om fler kvinnor hade funnits med på ledande positioner från början?

- Jag vill inte tro att det finns ett samband. Men det är helt klart att det finns en stor potential för kvinnor i skogsindustrin.

Ja, hon är något på spåret. Det finns kanske ett historiskt samband här? Varken jämställdhet, mångfald eller FoU har uppenbarligen varit skogsindustrins paradgrenar.

Men, trots att alla andra näringar och Statistiska Centralbyrån, enligt Skogsindustrierna räknar FoU-statistiken på fel sätt, så ska det nu ändå bli ändring.

Skogsindustriernas satsning på forskning ska fördubblas de närmaste tio åren. Jämställdhet och mångfald ska också bli bättre. Så det finns hopp.

- Skogsindustrin är en framtidsbransch, slår Marie S Arwidson fast, men det är svårt att få henne att bli så värst konkret.

Hur kommer skogsbranschen se ut om 15 år? Vad finns det för visioner om framtiden i branschen? Vart tar utvecklingen vägen om skogsindustrin själva får drömma?

- Det kommer att ske en ökad vidareförädling och vi får se många spännande nya produkter. Basen är den förnyelsebara råvaran där näringen är en del av lösningen på klimatfrågan genom att skogen och produkterna binder koldioxid.

- Vi kommer att bli ännu bättre på att utnyttja det gröna guldet där det gör bäst nytta. I framtiden tror jag att man kommer att samarbeta mer kring forskning och ha en mycket mer öppen dialog mellan olika delar inom skogsnäringen. Det ska även i framtiden råda balans mellan tillväxt, miljö och biologisk mångfald.

Industrin flyttar ut. Kvar blir FoU.

- Just nu är vi dock inne i en omstruktureringsfas och kan inte utesluta ytterligare nedläggningar. Vi har en rad kostnadsfaktorer som pekar åt fel håll. Vi har ökade energipriser, låg dollarkurs och en ökad konkurrens om råvaran. Samtidigt går vi in i en lågkonjunktur. Detta är tuffa utmaningar för skogsnäringen. Skogsindustrin försöker nu minska sin känslighet på marknaden.

Bioenergiglad. Marie S. Arwidsson tror att det går att öka bioenergiuttaget till 20 TWh. Foto: Fredrik Persson

Hur ska då denna känslighet minskas?

- Den största tillväxten sker framförallt i Asien och Latinamerika. Där har vi också snabbväxande råvara. Det är där vi ser många av nyinvesteringarna i framtiden från både svenska företag och företag från andra länder. Detta är en utveckling som kommer att fortsätta, förklarar Marie S. Arwidson och fortsätter:

- Vi står därför inför en svår prövoperiod. Företagen ser därför över sin produktpalett och de globala företagen väljer om man ska lägga sina investeringar i Sverige eller flytta utomlands. Här hemma i Norden satsar skogsindustrin i första hand på vidareförädling av processer och produkter samt mera forskning.

Vad Marie S. Arwidson säger är alltså i klar text: Mer och mer av industrin fl yttar härifrån. Kvar blir FoU.

Men vilka är då dessa framtidsprodukter som skogsindustrin i Sverige ska forska kring och utveckla?

- Vi kommer att se många olika energislag. Vi får mer av både svartlutsförgasning och andra generationens etanolprojekt. Man kommer att kombinera produktion av papper, massa och sågade trävaror med energiframställning och olika typer av nya material.

20 TWh mer ur skogen

Trots de högre priserna som den ökade kon kurrensen om råvaran inneburit, är alltså inte Skogsindustriernas VD någon motståndare till bioenergi från skogen. Tvärtom betonar hon att skogsindustrin är den största producenten och konsumenten av bioenergi i landet. Skogsindustrierna står också bakom EUs mål med 20% förnyelsebar energi till 2020.

- Vi ser mycket positivt på utvecklingen av bioenergi. Både internt inom företagen, men också tillsammans med andra.

- Vi tror att man kan ta ut 20 TWh energi ur de svenska skogarna, varav 8 TWh grot. Resten är nya sortiment, t ex stubbar. Vi vill verkligen göra vårt yttersta och tror på 20 procent ökad tillväxt i skogen till år 2020. Kravet är att regeringen räknar in skogen som koldioxidsänka i de nationella och internationella klimatförhandlingarna. Då blir det både mera råvara till industrin och mera bioenergi.

Hoppats på ryska samtal

Vi glider in på de ryska tullarna som varit en allt hetare potatis under det senaste året.

Hur ser Skogsindustrierna på framtiden när exporttarifferna drivs igenom?

- Oron stiger. Exportstoppet påverkar ca 20 miljoner m3 i Östersjöregionen, varav Sverige importerar ca 2 miljoner m3. Det blir ändå en stor indirekt påverkan. Företagen försöker nu anpassa sig för att bli mindre importberoende.

- Industrin lägger ned tillverkningskapacitet och man försöker hitta alternativa råvarukällor och olika inköpskanaler.

- Det är en av flera faktorer i ett läge då även andra kostnader har skjutit i höjden, samtidigt som lågkonjunkturen börjar bita, säger Marie S Arwidson. Däremot anser hon inte att skogsindustrin hade kunnat göra något mer eller tidigare för att minska de drastiska effekterna av de ryska exporttullarna. Trots att det varit känt i många år att planerna fanns.

- Företagen har hoppats mycket på att de politiska samtalen med Ryssland skulle ge resultat, förklarar hon.

När vi ändå är inne på de ryska handelsbegränsningarna talar vi även om den omdiskuterade och kontroversiella exporten av svenskt rundvirke.

Rundvirkesexport och virkespriser

Svenska skogsägare som inte vill vara "opatriotiska", men som ändå vill få bättre betalt för sin skogsråvara genom exportaffärer med rundvirke, får här lugnande besked från Marie S. Arwidson. Hon tycker att rundvirkesexport är helt OK:

- Skogsindustrierna är för en fri marknad. Handel över gränserna är en naturlig del. För enskilda företag kan det dock vara ett problem, säger hon.

En av orsakerna till exportaffärerna är som bekant att Sverige har bland de lägsta virkespriserna i Europa. Ändå talar många företag inom svensk skogsindustri om att de höga virkespriserna är ett stort problem.

Vad är din kommentar?

- Skogsnäringen växte fram i Sverige under vissa grundförutsättningar: Energi till rimliga priser och god tillgång till råvara med rimliga priser. Företagen har anpassat sig till det.

- Nu har konkurrensen om råvaran ökat. Det innebär ökade kostnader för företagen och priset på viktiga insatsvaror spelar självklart en stor roll när det gäller den framtida strukturen för branschen.

Sist i FoU-ligan

Du sa inledningsvis att framtiden innebär helt nya produkter från skogsindustrin. Samtidigt ligger ni risigt till i FoU-ligan. Hur ska detta gå ihop?

- Branschen kommer öka ambitionsnivån när det gäller forskning. Därmed visar vi att vi tar det här på allvar. Och vi vill stärka industrins konkurrenskraft.

- Skogsindustrin är en bransch i stark global konkurrens. Kraven ökar och det gör att behovet av att ligga i framkant är stort.

Är detta då en revidering av skogsindustrins forskningsstrategi?

- Ja, man kan väl säga att vi hittills haft väldigt bra förutsättningar. Nu ser vi att behovet av nytänkande är stort.

- FoU måste även gälla skogsbruk och skogsvård så att vi kan upprätthålla det som gjort oss världsunika: Daglig hänsyn till den biologiska mångfalden samtidigt som vi når våra produktionsmål.

Skogsindustrin står för en stor del av transportarbetet i landet - 40 miljoner mil. Vad anser ni om kilometerskatten idag?

- På det sätt som förslaget idag är utformat drabbar det näringen negativt. Vi ligger långt från våra huvudmarknader och när det gäller leveranser ut ur skogen finns inga valmöjligheter. Det är lastbil som gäller.

- Istället tror vi på att minska utsläppen från våra transporter med 20 procent, vilket vi har som löfte i vårt klimatmanifest. Det ska ske genom att vi använder en ökande andel tåg och genom att vi sätter press på våra leverantörer. De måste ta sin del av ansvaret.

Illegal virkeshandel

Sveriges regering kritiseras från miljöhåll för att man inte gör tillräckligt inom EU mot illegal virkeshandel.

Vill ni från Skogsindustriernas sida trycka på regeringen när det gäller denna fråga?

- Jag uppfattar att regeringen är emot illegal handel. Frågan idag gäller hur den illegala handeln bäst ska bekämpas.

- Detta är en global fråga. Vi uppfattar avskogningen, vilket hänger ihop med den illegala handeln, som ett stort problem. Alla svenska skogsindustriföretag tar det på största allvar, svarar Marie S. Arwidson.

- Vi arbetar bl a inom vår internationella organisation ICFPA med frågan och har där tagit fram ett positionspapper mot "illegal logging", slutar Skogsindustriernas VD.

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden