Ryska virkestullarna minskar illegal handel och är bra för miljön

Positiva tullar. Per Larsson, skogsansvarig på WWF Sverige. Foto: Mikael Falk

- Ryska virkestullarna kan långsiktigt få en positiv effekt på miljön och motverka illegal handel, säger Per Larsson, skogsansvarig på WWF Sverige.
Han menar att det är fel att transportera rundvirke långt och med många mellanhänder. Med färre led och kortare väg från skogen tvingas industrin att visa varifrån virket kommer.
- Det gör det svårare för oseriösa att verka på marknaden.

Med risk för att göra sig till ovän med Sveriges skogsindustri och vän med Sveriges skogsägare säger WWFs skogshandläggare Per Larsson att de ryska virkestullarna inte bara är negativa. Det behöver t ex inte innebära en ökning av den illegala handeln från Ryssland.

- Nej, jag tror inte det, säger Per Larsson. Snarast tvärtom på några års sikt.

- Att föra ut virket utan att passera tullarna lär vara svårt och därmed drabbas all export från Ryssland, även den illegala.

Miljöplus med rysk skogsindustri

Däremot menar Per Larsson, att uppkomsten av en rysk inhemsk industri gynnas. För utvecklingen av långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk är detta positivt, anser Per Larsson eftersom han tror att det innebär att hela kedjan blir betydligt kortare. Den är idag mycket svåröverblickbar, med mängder av mellanhänder och transportvägar.

- Vill den ryska skogsindustrin i framtiden vara konkurrenskraftig på exportmarknaden mot Europa så måste råvaran också då vara framtagen med hänsyn till höga miljö- och sociala krav, tror Per Larsson.

- Spårbarheten och transparensen ökar och det kan få en positiv effekt på hur skogsbruket bedrivs, säger han. Han poängterar i samma andetag att Ryssland är det land där skogscertifieringen enligt FSC ökar snabbast just nu.

Redan nu är 17 miljoner hektar skog FSC-certifierade i Ryssland. Det gör Ryssland till tvåa i världen efter Kanada som ligger på ca 25 milj ha.

Att jämföra med Sveriges 9,7 miljoner hektar, USAs 10 miljoner ha och Brasiliens 5,4 milj ha FSC-certierad skog.

Genomskinlighet i handelsvägarna sätter press på de oseriösa handlare som inte brytt sig om hur skogsskötseln sett ut och var virket kommer ifrån. De oseriösa får det alltså svårare. Det gäller även köpare som inte bryr sig om att fråga efter var virket kommer ifrån.

- Koncessionerna för att bedriva skogsbruk i Ryssland kan ofta bli längre och mer fördelaktiga om de som vill hugga också öppnar produktion i landet.

Hittills har det närmast rått en "cut-and-run" mentalitet på många håll i Ryssland. Det har varit väldigt dåligt för miljön och staten har fått stora kostnader för återbeskogningen.

- Med längre koncessioner får de som hugger också ansvar för skogsvård mm.

- Dessutom ger industrin jobb och underlag för en infrastruktur i regionen där den ligger.

Transporter viktig koldioxidkälla

De långa transporterna då man först sänder ut råvaran ur landet till ett annat land där den förädlas och sedan sänder de förädlade produkterna in i landet igen är dessutom inte bra ur miljösynpunkt, anser Per Larsson.

Att förädlingen sker inne i Ryssland, syns redan nu. Enligt WWF satsar t ex Kina stort på vidareförädling i Ryssland istället för via den dyrare exporten av rundvirke.

FN-program mot illegalt virke

Den 24 september i år lanserade FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon ett program för att motverka illegal virkeshandel och avskogning. Problemen är knutna till klimatfrågan då man beräknar att avskogningen svarar för 20 % av växthusgaserna. Nästan lika mycket som utsläppen från energisektorn i världen.

19 milj m3 illegalt virke

Rysk illegal virkeshandel har ökat de senaste åren. 2007 hade volymen ökat med 38 % på tio månader. Den ryska skogsstyrelsen beräknade att den illegala avverkningen uppgick till 19 miljoner m3. Då ska man komma ihåg att tillsynen endast täcker 10 procent av den totala skogsarealen.

Den nya skogsvårdslagen har inverkat negativt och snarast förstärkt den illegala avverkningen och handeln.

Den illegala verksamheten är störst i närheten av Kina och i de delar av nordvästra Ryssland som gränsar till Finland eller har närhet till St Petersburg, dvs i Karelen, Leningradregionen, Pskow, Novgorod och Volgoda-distrikten.

Illegala virkeshandlare arbetar i västra Ryssland med sofistikerade metoder för att "legalisera" virket eftersom de finska, svenska och övriga västeuropeiska köparna har kontrollsystem för att försöka garantera virkets ursprung.

Källa: Alexey Yaroschenko i ryska Forest Forum.

Kina investerar i Ryssland för att få råvara

Sverige "tar i med hårdhandskarna"

Handelsminister Eva Björling. Foto: Mikael Falk

- Sveriges regering har ingen förståelse eller respekt för Rysslands metoder att öka sin egen förädlingskapacitet!
Den salvan avlossade nyligen handelsminister Eva Björling.
Men enligt rysslandsexperten Mats Nordberg heter istället lösningen regionalt samarbete.

När Eva Björling besökte Moskva 8-10 oktober togs frågan om virkestullarna upp. Än en gång. Men trots det finns inget som tyder på att Ryssland kommer att ändra sina planer på att höja virkestullarna till ca 500 kr/m3 om några månader.

Med bara några månader kvar till årsskiftet och Rysslands höga svansföring i georgienkonflikten i minnet, anser många att det är hög tid nu att ge upp hoppet om att stoppa ryska exporttullhöjningen. Sveriges handelsminister Eva Björling har inte gett upp:

- Vi är mycket engagerade för att stoppa den tullmur runt Ryssland som håller på att byggas upp, säger hon. Ryssland har valt en auktoritär inriktning som inte gynnar det egna landet. Valutan faller, börsen rasar och investeringsviljan sjunker.

Motsägelsefulla budskap

- Rysslands agerande har lett till spänningar mot EU, menar handelsministern som dessutom tycker att budskapet från Moskva är motsägelsefullt.

- Putin säger en sak ena dagen och vice premiärministern en annan dagen efter.

- Vi i Sverige har nått våra stora framsteg genom att vi verkat för frihandel. Det är länder som är öppna som når ekonomisk framgång. Inte slutenhet.

- Från Sverige har vi ett krav på Ryssland och det är att landet ska följa ingångna avtal och för detta kommer vi fortsätta att slåss.

Därför åkte Eva Björling till Moskva den 8 oktober för att ytterligare föra fram argument mot tullarna. Hon framhöll bl a att Ryssland måste hålla ingångna avtal för att vara en trovärdig partner. Protektionism och slutenhet är inte rätt väg, Ryssland vinner själv på en integrerad marknad kring Östersjöregionen.

- Jag tror att varje attack mot frihandel och fri rörlighet försvagar Rysslands anseende och styrka, säger Sveriges handelsminister.

Kontraproduktivt bråk

En som däremot hellre talar med mindre bokstäver när det gäller de ryska planerna är rysslandskännaren Mats Nordberg. Han menar att bryskt tal och krav bara blir kontraproduktivt i förhandlingarna med Rysslands ledare.

- Sannolikheten för att Ryssland skulle ge efter för hot är mycket liten, säger han och fortsätter:

- Redan 1997 började Putin planera för ökade nationaliseringar, återupprätta nationell storhet, ökat nationellt inflytande och arbeta för att kunna stå emot inringning och påtryckningar utifrån. Virkestullarna ska ses som ett led i denna långsiktiga strävan, menar Mats Nordberg.

"Kontraproduktivt" säger rysslandkännaren Mats Nordberg

Rysslandsexpert Mats Nordberg. Foto: Mikael Falk

Däremot är han inte alls övertygad om att de ryska tullhöjningarna är rätt väg för att uppnå det man vill: Ökad inhemsk förädling, kunnande och nya investeringar utifrån och en ökad betydelse för skogssektorn i landet.

- De tillväxtprognoser man har baserat sina beslut på är klart orealistiska, enligt Mats Nordberg. Målen kommer inte att uppnås med nuvarande ökningstakt förrän sju till åtta år senare.

Kina investerar stort

Istället är jokern i leken Kinas stora betydelse för Ryssland. 2030 kommer det kinesiska virkesbehovet tredubblas mot idag och redan idag står Ryssland för 68 procent av rundvirkesimporten.

- I öst ser vi hur kineserna gör stora investeringar på rysk mark och satsar på regionalt samarbete.

- Det är just sådant interregionalt samarbete som jag tror kan vara vägen ut ur låsningarna mellan Ryssland och Europa, (Finland och Sverige), menar Mats Nordberg.

Det bekräftas av det faktum att den ryska virkeshandeln med Kina hittills inte har påverkats negativt av exporttullarna.

Tvärtom ökade exporten av barrtimmer (softwood) till Kina med 14 procent samtidigt som den minskade med 44 procent till Europa.

För Finland, där skogen står för 1/5 av värdet av den totala varuexporten, är exporttullarna en ännu viktigare fråga. Ryssland har fram till nyligen stått för största delen av importvirket, (15,8 milj m3fub). Den första januari 2009 är siffran sannolikt närmare noll.

För att motverka de negativa effekterna från exporttullarna satsar man därför i Finland på ett åtgärdsprogram. Det innehåller bland annat en nationell kraftsamling på att öka förädlingsvärdet genom forskning och utveckling samt skattelättnader för virkeshandeln.

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden