bioenergi
Bioenergi inget hot mot industrin
"...men det blir svårare för regionala inköpskarteller"
- Däremot blir det svårare för regionala inköpskarteller.
Han är ny generaldirektör sedan ett halvår. Tomas Kåberger har ett pressat dagsschema som ledare för den kanske viktigaste framtidsmyndigheten i landet, Energimyndigheten. Många sliter och drar i honom. Men sannolikheten är stor att han vet vad han gett sig in på.
Han har varit mer "inbäddad" i sin bransch än många av sina generaldirektörskolleger. Han har varit ordförande i Svenska Bioenergiföreningen, styrelseledamot i Solenergiföreningen, ordförande för ett vindkraftbolag och VD för ett bioenergibolag inom Talloil. Han var adjungerad professor vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet då erbjudandet från regeringen kom den 7 februari i år. Dessutom har han arbetat som energispecialist på Naturskyddsföreningen.
Har skogsbranschen nu fått en medspelare eller motspelare på posten som Energimyndighetens chef?
Svaret är att det beror på från vilket håll man tittar. En sak är säker. Skogsägarna har definitivt fått en mäktig vän.
Hot mot monopolister
- Bioenergi från skogen kan aldrig vara ett hot mot skogsindustrin i sig. Däremot är energimarknaden ett hot mot dem som försökt monopolisera inköpen av skogsråvaran.- När det finns en energimarknad som är lättillgänglig för skogsägarna är det inte längre möjligt att pressa ned priset på råvaran som man kunnat tidigare, förklarar Tomas Kåberger.
Han tycker att konkurrensen från bioenergin, liksom internationaliseringen har varit vitaliserande i branschen och bra för skogsägarna.
- Men det betyder inte att konkurrensen från energisektorn är dålig för skogsindustrin. Nu kan man få betalt för biprodukter som tidigare var besvärligt avfall.
En större del av trädet får värde och det gynnar svensk skogsindustris konkurrenskraft och förmåga att betala för råvaran. Men insikten är varierande. Det har funnits de som intuitivt tyckt att all konkurrens är skadlig.
- Allt fler även inom skogsindustrin ser samverkansmöjligheterna. Många skogsindustriföretag har engagerat sig i bioenergihantering med lyckat resultat. Nu finns också tendenser att företag med bas i bioenergin intresserar sig för anläggningar inom skogsindustrin som blir lediga. Samordningen är bra för den svenska skogens värde i framtiden.
Sydlig skogsråvara växer
Istället ser Kåberger att den stora utmaningen för svensk skogsnäring är konkurrensen från världsdelar där skogarna växer snabbare och råvaran därför blir billigare.- Om man inte försöker anta den utmaningen vet man bara sak: att man inte kommer att lyckas. Vår utveckling med nyttiggörande av trädens alla delar är ett positivt bidrag i den konkurrensen. Om vi använder de bästa traditionerna och de kvalitetsfördelar och industriella insikter som fi nns i Sverige tror jag att möjligheterna är stora för industrin att klara konkurrensen.
En svensk skogsdirektör har sagt att om hela Europas energibehov skulle klaras med hjälp av skogen, skulle all skog i hela Europa vara slut på ett par år. Kommentar?
- En mycket dum jämförelse. Att försöka klara hela Europas behov med hjälp av skogen vore enbart korkat.
Hälften av biomassan utnyttjas
- I Sverige har vi kunnat få en kraftig tillväxt av bioenergin utan att det konkurrerat med skogsindustrin eller matproduktionen. Man ska komma ihåg en viktig sak: Bara hälften av biomassan ovan jord blir till plankor eller papper. Den andra halvan blir biprodukter som kan användas för energiändamål.Kåberger menar att hela skogsindustrin blir mer konkurrenskraftig med hjälp av bioenergin än om papper och plankor ensamma ska betala för skogsbruket och transporterna. Med bioenergin har skogsnäringen fått ytterligare ett ben att stå på, anser han.
- För att det ska uppstå riktig konkurrens skulle värdet av biomassan i teorin behöva bli så högt att det blir lönsamt att elda plankor. Idag får skogsägare mindre än hälften för energiveden än för andra sortiment.
Ändå tror inte Tomas Kåberger att det är någon risk. Han tror inte att energibranschen någonsin kommer vara drivande för skogsbruket i Sverige.
- Energisektorn kan inte finansiera skogsbruket. Bränsleleveranserna är bara en del av ett lönsamt system, den del som tar hand om de minst värdefulla bitarna av skogsråvaran.
Tyska regler leder fel
Nyligen kunde vi läsa statistik om att pelletsproduktionen i Tyskland fördubblats från 2007 till 2008. Där har bioenergin blivit en konkurrent till skogsindustrin när det gäller råvaran.När överstiger energibranschens betalningsförmåga skogsbranschens?
- Vi har bättre stödsystem och traditioner i Sverige. Situationen i Tyskland beror på att man där ger högre stöd till små träeldare och samtidigt har hårda regler mot att elda sådant som kan kallas avfall. Men det är dumt att betrakta ligninpulver som farligt avfall.
- I Sverige har vi istället en tradition med återvinning och att utnyttja de olika restfraktionerna på bästa sätt. I Europa är det en pågående batalj där miljöorganisationerna är oroliga för att elda avfall.
- Här är det väldigt viktigt att vi bevakar det svenska synsättet. Men det är många beslut och många olika pågående processer inom EU.
- Vi på myndigheten har begränsade personalresurser för att hålla koll på allt. Industrins företrädare har en viktig uppgift att tillsammans med oss bevaka beslut som är på gång.
Kunskapsbrist problem
Det har kommit förslag från EU-kommissionen på kraftigt ökad bioenergianvändning för de flesta länder.Vilka är egentligen hindren för en ökad bioenergianvändning?
- Många länder har brist på kunskap och erfarenhet på området. Här finns goda förutsättningar för svenska företag att expandera utomlands, tror Tomas Kåberger och fortsätter:
- Dessutom är regelverken på vissa håll byråkratiskt krångliga. Så även om man kan producera billig energiråvara, kan krångelkostnaderna vara höga. På många håll saknas också fungerande försörjningskedjor – kund, bränsle, utrustning och infrastruktur – för bränsleleveranserna.
För att komma tillrätta med ett annat problem, bioenergi som "kostar mer än den smakar", återkommer Tomas Kåberger till fördelarna med de svenska energiskatterna.
Koldioxidskatter optimerar
- Med koldioxidskatt som drivkraft blir även "hjälpenergin" dyr och bioenergiproduktionen styrs automatiskt mot de områden som är energieffektivast.- Därför har svensk skogsflis, svensk träpellets, svensk etanol – även spannmålsbaserad sådan, en mycket stor positiv koldioxidbalans. Vi har i Sverige haft en kontinuitet under många år när det gäller biobränslen, som gett oss unika erfarenheter.
Hur det går med de omdebatterade stubbarna är fortfarande osäkert. Försöken pågår men Energimyndighetens generaldirektör tror att riskerna för en utarmning av den biologiska mångfalden är liten. Slutavverkningar innebär ändå så stora ingrepp, menar han.
- Jag tror att problemet här i första hand handlar om att få fram maskiner och logistik som fungerar på ett kostnadseffektivt sätt, säger Tomas Kåberger som dessutom tror att det är positivt ur markberedningssynpunkt.
Överinvesteringar i kapacitet
När det gäller utveckling av bioenergi i Sverige är det mycket vi är bra på. Forskning och teknikutveckling ligger långt framme. Men på ett område är vi definitivt bland "kvarsittarna" i klassen. Riskkapital och kommersialisering av innovationerna. Kåberger, som själv forskat inom ekonomisk teori och resursfördelning, tycker att detta har haft en historisk förklaring.- I Sverige har sedan 70-talet stora aktörer investerat för att skapa överkapacitet i energi vilket har gjort det svårt för små aktörer. Den svenska kapitalbranschen har varit ointresserad av små aktörer. Medan i andra länder, inte minst i de snabbväxande ekonomierna t ex Brasilien, Indien och Kina, har energiinvesteringar varit många och väldigt lönsamma.
- En annan förklaring är att vi haft en syn i Sverige där kärnkraften skulle lösa alla problem. Men detta har ändrats. Idag finns många fler kompetenta aktörer bland kapitalförvaltarna, även om det inte skett så stora investeringar. Vi har pratat väldigt mycket om vår framstående position i Sverige, men det har inte lett till så mycket exportintäkter.
- Så man kan verkligen säga att bioenergibranschen är mer överpratad än överinvesterad. Det handlar mest om pratbubblor och finansiella bubblor, skrattar Tomas Kåberger.
Här glider sakta samtalet in på en het potatis: Energimyndighetens svårigheter att få till en vidareutveckling av bioenergianläggningen i Värnamo.
Många parallella spår
Energimyndighetens generaldirektör
Tomas Kåberger.
Foto: Fredrik Persson
"...ett hot mot dem som
försökt monopolisera
virkesinköpen"
Men det kanske inte behövs? Piteå är redan igång med sin teknik som baseras på förgasning av restlutar.
- Det finns utrymme för många parallella tekniker. Piteå och Värnamo är kompletterande. Det är fortfarande önskvärt.
- Det är tråkigt med blockeringarna kring Värnamoanläggningen. När den byggdes finansierades den av offentliga pengar. Då är det synd att de ickeoffentliga ägarna inte lyckats lösa rättighetsfrågorna.
- I det här fallet tycker jag inte att man ska tala om skyldigheter för industrin, men möjligheter. Både energiföretag och skogsindustrin har möjligheter att dra stor nytta av utvecklingen här. De kan stärka sin konkurrenskraft genom att integrera denna teknologi i sina processer.
Trots allt måste man nog säga att utvecklingen av andra generationens biodrivmedel, som t ex DME står och stampar. Varför?
- Man ska komma ihåg att teknologier som har väldigt tydliga skalfördelar som syntesgasproduktion och förgasning är mycket mer lönsamt i stor skala. Men samtidigt blir misstagen fruktansvärt dyra. Det är riskfyllt på alla sätt för investerare och beslutsfattare.
- Dessutom har vi idag tre områden som konkurrerar om stödmiljarderna i världen när det gäller energi. Kärnkraften, koldioxidinfångning och andra generationens biodrivmedel.
Bioenergi bra eller dåligt?
Det senaste året har angreppen mot delar av bioenergisatsningarna varit många. FNs sändebud i matfrågor, Jean Seagler har kallat användningen av jordbruksprodukter för energiändamål för ett brott mot mänskligheten och Världsbankens Robert Zoellick menar att efterfrågan på etanol är en viktig faktor för ökande matpriser världen över.Är verkligen ökad bioenergianvändning något bra för mänskligheten?
- Motkampanjen mot biodrivmedel har utnyttjat att de sämsta systemen är dåliga och producerar drivmedel som gett lite i förhållande till vad man stoppat in i form av fossil energi.
- Man lyckades smutskasta hela biodrivmedelsbranschen. I Sverige kom oerfarna journalister in och översatte "biofuels" som biobränslen vilket gjorde debatten ännu mer irrelevant.
- Som jag ser det finns stora möjligheter att handel med bioenergi/biodrivmedel skapar förutsättningar för försörjning ibland fattiga befolkningar. Äntligen får de chansen att komma med sina produkter till marknader som hittills varit stängda genom tullhinder mot mat utifrån.
Svensk teknologiutveckling behövs
- De gäller också att tillvarata produktionstekniker som nyttiggör biprodukter och inte kräver jordbruksmark, vilket är det vi håller på med i Sverige. Detta skulle öka lönsamheten ännu mer i de fattiga ländernas jordbruk.- Det handlar inte bara om andra generationens drivmedel utan t.ex. biogasteknik för produktion av metangas, vilket är en väldigt enkel teknik.
I juni i år fick vi via Svanen världens första miljömärkning av biodrivmedel. Hur viktigt är det?
- Det är väldigt bra med en märkning hur energieffektiv och koldioxideffektiv biodrivmedlen är. Det behövs metoder att tydliggöra dessa skillnader mellan de olika alternativen. Här är även ett europeiskt EU-system på gång, berättar Tomas Kåberger.
Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 