ekonomikrönikan

"Nya förutsättningar för generationsskiften"

Kundekonom Ingvar Nilsson Skogssällskapet.
ingvar.nilsson@skogssallskapet.se
Tel/mobil: 0451-38 30 91

Under de senaste åren har det genomförts en rad intressanta förändringar i skattelagstiftningen som har betydelse för valet av överlåtelseform i samband med planeringen av generationsskiftet.

Arvs- och gåvoskatt

Eftersom arvs- och gåvoskatten numera är avskaffad blir de direkta kostnaderna för en vederlagsfri gåva försumbara. Ingen gåvoskatt, ingen realisationsvinstskatt, ingen stämpelskatt och en lagfartskostnad på 825 kr får gåvoalternativet att framstå som det självklara alternativet.

Nackdelen med gåvoalternativet är att man övertar givarens skattemässiga förutsättningar för verksamheten. Ofta övertar man låga anskaffningsvärden för fastigheten , vilket innebär sämre möjligheter till positiv räntefördelning. Avdragsutrymmet för skogsavdrag är ofta utnyttjat av givaren. I många fall har det aldrig funnits något avdragsutrymme.

Överföring av räntefördelning

Sedan 2005 är det möjligt att överföra sparad räntefördelning från givaren/arvlåtaren i samband med arvs- och gåvoöverlåtelser. Om samtliga realtillgångar överlåts till gåvotagaren kan hela det sparade fördelningsbeloppet överföras till denne. Om däremot delar av tillgångarna förs över kan endast motsvarande del av det sparade fördelningsbeloppet överföras.

Denna möjlighet kan delvis kompensera gåvotagaren för den sämre skattemässiga sits som uppkommit genom valet av alternativet gåva. Det övertagna fördelningsbeloppet får inte ingå i underlaget för räntefördelning för det år som överlåtelsen genomförs. Om gåvotagaren inte har någon befintlig näringsverksamhet kan det förvärvade fördelningsbeloppet inte användas det år som fastigheten övertogs. Något fördelningsunderlag fanns ju inte vid utgången av föregående beskattningsår. Om gåvotagaren däremot har en igångvarande verksamhet kan det övertagna sparade beloppet utnyttjas under "övertagandeåret".

Periodiserings- & expansionsfonder

Även periodiserings- och expansionsfonder kan överlåtas i samband med benefika överlåtelser. Gåvotagaren övertar därmed återföringsansvaret för de övertagna fonderna. Om givarens näringsverksamhet upphör i samband med överlåtelsen kan periodiserings- och expansionsfonderna mötas med sparad räntefördelning och därmed återföras till en låg skattekostnad hos givaren. Detta kan ofta vara ett intressant alternativ till att överföra dem till nästa generation.

Underskott

Ett underskott hos givaren kan inte överföras till gåvotagaren. För att få full effekt måste detta täckas upp med inkomster av näringsverksamhet under givarens innehavstid. Om det finns ett kvarvarande underskott när givarens verksamhet upphör får 70 procent av detta dras av i inkomstslaget kapital under de tre därpå följande beskattningsåren. Om fastigheten däremot överlåts via köp drar säljaren av sitt underskott i realisationsvinstberäkningen.

Jobbskatteavdrag - Sociala avgifter

"Jobbskatteavdraget", eller "skattereduktion för arbetsinkomster" som det egentligen heter gäller för aktiva näringsidkare. För den skogsägare som uppfyller aktivitetskriteriet och som dessutom har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång är skattereduktionen extra hög.

Fr o m inkomståret 2008 är de sociala avgifterna borttagna för aktiva näringsidkare födda före 1938. Avgifterna uppgår därmed till 0 procent. Aktiv näringsidkare född mellan 1939 och 1942 betalar enbart ålderspensionsavgift på 10,21 procent.

Kombinationen jobbskatteavdrag och låga/ inga sociala avgifter kan innebära låga marginaleffekter på skogsinkomsterna för den skogsägare som uppfyller nämnda kriterier och som beskattar inkomsterna från skogen som inkomst av aktiv näringsverksamhet. Ofta är marginaleffekten lägre än den kapitalskattesats på 30 procent som gäller vid positiv räntefördelning. Detta innebär att givaren kan deklarera skogsnettot som inkomst av näringsverksamhet och spara motsvarande utrymme för räntefördelning. Detta kan sedan överlåtas till nästa generation i samband med gåvoöverlåtelsen.

Den låga marginaleffekten kan även med fördel utnyttjas till att återföra periodiserings- och expansionsfonder till en låg skattekostnad. Man skattar av de återförda fonderna i inkomstslaget näringsverksamhet, sparar fördelningsbeloppet och för över detta till gåvotagaren.

Överföring av skogskonton

Finansdepartementet föreslår i en PM att det skall bli möjligt att föra över medel på skogskonto och skogsskadekonto till närstående i samband med benefika överlåtelser (arv, testamente, gåva och bodelning). Reglerna föreslås gälla fr o m den 1 januari 2009. Gåvotagaren övertar skogskontot på samma villkor som skulle ha gällt för givaren om denna fortfarande hade haft kvar kontot. Om givaren har fyra år på sig att fördela uttagen från skogskontot gäller detta även för gåvotagaren.

Om förslaget blir verklighet kan givaren utnyttja ett lämpligt avverkningstillfälle med bibehållen handlingsfrihet. Den del av likviden som placeras på skogskonto kan antingen behållas av givaren i samband med gåvan eller överlåtas till gåvotagaren om så önskas.

Detta förstärker flexibiliteten i den ekonomiska planeringen för både givare och gåvotagare.

Överväganden

Ovanstående förändringar har en förstärkande effekt på gåvoalternativet, vilket kan leda fram till slutsatsen att gåva numera är det bästa alternativet generellt sett. Så är emellertid inte fallet. Alternativet köp ger ett nytt avdragsutrymme för skogsavdrag och bättre möjligheter till positiv räntefördelning. Om det finns gott om slutavverkningsbara volymer som skall tas ut ur verksamheten under de kommande åren kan köpalternativet vara att föredra.

Om den framtida verksamheten kommer att generera överskott av mindre omfattning lutar detta åt alternativet gåva. Behovet av resultatregleringsmöjligheter är då mindre. Det finns även möjligheter att kombinera de båda alternativen. Hälften av fastigheten kan överlåtas via gåva och den andra via köp om så önskas. Detta kan i många fall vara en lämplig kompromisslösning.

Till toppen

Vidare i SkogsVärden