"Ekonomiska krisen ger rysk förhandlingsvilja"

Fakta:

Sven Hirdman

Ålder: 69 år

Aktuell: Ordförande Varyag Resources

Bor: Smedslätten, Stockholm

Utbildning: Pol. mag. Uppsala Universitet

Familj: hustru Marianne, tre döttrar - Annika, Viveka och Tonika.

Karriär: Försvarets Tolkskola, UD med placering i Moskva (1964), London, Peking och Tel Aviv (ambassadör 1983-1987). Ambassadör i Moskva (1994-2004). Statssekreterare i försvarsdepartementet. Krigsmaterielinspektör.

- Gärna höjda exporttullar på det ryska virket. Det säger Sven Hirdman, styrelseordförande i Varyag Resources. Ett svenskt börsnoterat skogsbolag i Sibirien.
Själv tror han dock på medgörligare ryssar genom finanskrisen.

- Varyagerna – väringarna eller vikingarna – var handelsmän i österled och ryssarna har fortfarande en positiv bild av Sverige och svenskarna, säger förre moskvaambassadören Sven Hirdman.

Vi möts över en kopp te på Berns Asiatiska, inte långt från Wallenberg-monumentet vid Nybroviken, en kulen novemberdag. Han har en nästan litterär framtoning när han talar, vilket kanske inte är så konstigt: Farfar, Gunnar Hirdman, var känd svensk humanist och stor folkbildare inom ABF. Farmor Maj Hirdman är känd som arbetarförfattare.

Nu är han själv styrelseordförande i Varyag Resources. Skogsbolaget med lika stort skogsinnehav som Holmen – fast i Ryssland.

Det är ingen tvekan om att Sven Hirdman är positiv till det som har hänt i Ryssland de senaste åren. Det har skett ett fredligt demokratiskt byte på presidentposten. Det var första gången i rysk historia som en makthavare lämnat över makten utan våld eller på grund av sjukdom eller dödsfall.

Viktig förändring

- Detta är ett viktigt prejudikat, förklarar Sven Hirdman och fortsätter: Medvedev är inte heller hämtad från militären eller ur säkerhetstjänsten. Han är jurist och docent i civilrätt med inriktning på att upprätta ett rättssamhälle med självständiga domstolar.

Långsiktigt är det också lätt att tro på rysk ekonomi. Det råder ett vettigt ekonomiskt styre nu. Man har lärt läxan från förr. Det bedrivs en restriktiv budgetpolitik. Visst har man gjort misstag. Precis som alla andra länder. T ex USA och Sverige. Ryssland har en stark position med enorma råvarutillgångar. När det gäller skog finns här 20-25% av världens samlade timmerreserver, medan man bara står för 3 procent av produktionen. Potentialen är alltså mycket stor. Här finns välutbildad arbetskraft.

Billigt att handla

Dessutom betonar han att det är billigt att gå in i Ryssland nu på grund av finanskrisen. Aktierna är extremt billiga. Sven Hirdman jämför läget med krisen i Ryssland 1998. Många bolag låg då på en 100-del av sitt värde. I dagens kris har många ryska bolag gått ned med 70%. Tillgången på lång- och medelfristig lånefinansiering för ryska företag fortsätter också att vara väldigt begränsad och bara en liten del av banklånen i rubel har en förfallotid på tre år eller mer. Därför tvingas många medelstora ryska bolag försöka finansiera sin utveckling genom sitt dagliga kassaflöde. Utländska samarbetsparner och externt kapital kan innebära att den ryska industrin kan expandera snabbare och köpa upp mindre konkurrenter.

Infrastrukturen rustas upp

En annan fördel är en skaplig infrastruktur som man satsar hårt på. I år beviljades t ex 650 miljarder dollar till upprustning av vägnät, tågtrafik och flygplatser och annan infrastruktur för den närmaste tioårsperioden.

Men Sven Hirdman tar också upp nackdelarna med en etablering i vårt stora grannland i öst. Det som talar mot att gå in i Ryssland är fortfarande krånglet. Det är viktigare t o m än korruption och brottslighet. Konfiskering, som hände Yukos, där staten tog över oljebolaget, har främst gällt just olja och gas. Det sker inte längre, enligt Hirdman.

Fast man får kanske ta hans uttalande med en nypa salt eftersom det så sent som i somras skedde en omdiskuterad stor statlig affär med likartade förtecken, denna gång inom gruvsektorn. Hirdman fortsätter:

- Den ekonomiska krisen har nu kommit som en obehaglig överraskning för Ryssland som är särskilt känsligt för den internationella ekonomin eftersom exporten är hela 27,5% procent av BNP 2007 (CIA Factbook). Man trodde sig sitta säkert när de amerikanska finansinstituten hade det svårt. Det fanns stora statliga fonder som reserver. Men man har drabbats hårt under hösten. Politiskt har det haft det goda med sig att den ryska regeringen förblir attraherad av utländska investerare. Så den politiska risken är låg och den marknadsliberale finansministern Kudrin har fått en starkare ställning.

Stor risk för krångel

Men krångelrisken i Ryssland är alltså alltjämt hög. Det är till och med så att president Medvedev nyligen gått ut och varnat sin egen befolkning för de statliga tjänstemännen. Ledningen har satt högsta prioritet på att bekämpa krångel och korruption.

Så ska man gå in i Ryssland idag måste man göra hemläxan mycket noga, enligt Hirdman. Det gäller att följa alla lagar och bestämmelser, kunna språket, hålla sig till alla regler som finns även om de kan tyckas ologiska eller fel.

Virkestullarna logiska

Över till det som alla i svensk och finsk skogsnäring är intresserade av: Ryska virkestullar. Plötsligt i början av november blev det klart att Ryssland väntar med höjningar av virkestullarna. Dessutom är det troligt att de ryska WTO-förhandlingarna tar ordentlig fart i vinter. Vid EU-toppmötet i Nice den 14 november var det helt andra tongångar både från EU-håll och från ryskt håll.

- Rysslands WTO-medlemskap har diskuterats sedan 1993. Vi ska vara på det klara med att det är av större betydelse för väst att Ryssland går med i WTO än för ryssarna själva, framhåller Sven Hirdman.

Rysk industri löper stora risker

Han förklarar det hela så här: Väst vill exportera industrivaror till den gigantiska och växande marknaden i Ryssland. Med ett ryskt medlemskap i WTO kan inte importen av t ex bilar från Europas hackande bilindustri förhindras med hjälp av biltullar. Det leder med mycket stor sannolikhet till att den ryska bilindustrin helt faller samman.

Ryssarna har hittills främst exporterat råvaror till industrin i Västeuropa. De har inte en egen kostnadseffektiv tillverkningsindustri inom många områden och löper därmed stora risker med en fri handel. Och som av en händelse doktorerade premiärminister Putin på naturtillgångarnas betydelse för Ryssland.

Den omtalade överenskommelsen från 2003-2004, där ryssarna sägs ha lovat EU att inte höja några tullar var resultatet av en kohandel kring Kyotoprotokollet som väst ville få Ryssland att skriva på. EU lovade att i gengäld stödja ett ryskt WTO-medlemskap.

Så exporttullarna för råvaror som t ex timmer har inte alls varit så orimliga ur ryskt perspektiv som vi i väst ofta kan lockas att tro.

- Ryssarna vill givetvis bygga upp en egen skogsindustri precis som Finland och Sverige gjort. Den ryska skogen är vanskött. Det behövs förädlingskapacitet i Ryssland och bättre kontroll när det gäller t ex illegal avverkning, säger Sven Hirdman.

Antivästlig stämning växer

Sven Hirdman menar att om väst, istället för att hålla Ryssland utanför som man gjort hittills, släppt in landet i WTO så hade man sluppit både den antivästliga stämning som vuxit sig allt starkare bland befolkningen och det politiska utrymmet för Putin och Medvedev att spela på nationalism och protektionism.

Det nyinvigda sågverket i Bogouchansk

- Att som väst gjorde i början av hösten, börja hota med WTO i samband med Georgienkonflikten var väldigt, väldigt dumt. Det var bara vi som hade något att förlora, menar Hirdman.

Självklart är inte Varyag och Sven Hirdman särskilt oroade om virkestullarna blir kvar. Tvärtom. Fast just nu ser det osäkert ut.

- Vi ser positivt på dem. Höjda tullar stärker Varyags position. Vi har ingen anledning att klaga, säger Sven Hirdman.

Om tullarna trots allt höjs om ett år räknar Hirdman med att det kan leda till att ca. 50 miljoner m3 rundvirke försvinner från den globala marknaden. Om 60 procent utgörs av sågvirke skulle det kunna betyda att utbudet av sågat timmer minskar med ca 15 miljoner m3. I så fall skulle de internationella priserna på sågat timmer kunna öka. Samtidigt borde det inhemska priset på sågtimmer till ryska sågverk minska.

Kina - största timmerförbrukaren

Nu är det ju inte bara väst som är beroende av ryska råvaror. Kina är världens största importör och förbrukare av ryskt timmer. Men också sågade trävaror där importen ökar för varje år. Passande nog ligger därför Varyag Resources skogsinnehav och sågverksanläggningar långt borta i sydostliga Sibirien. Gränsen till Mongoliet och Kina är inte långt borta. Här, i de orörda skogarna kring Irkutsk och Bajkalsjön har man på ett par år byggt upp ett skogsindustriellt imperium. Där finns stora skogstillgångar i form av avverkningsrättigheter på 49 år som motsvarar Holmens hela skogsinnehav, dvs ca 1 miljon hektar. 60 procent av kapitalet är bundet i skog. Avverkningsrättigheter ligger på 1,8 miljoner kubikmeter per år.

När det gäller avverkningsrättigheterna äger man alltså inte skogen utan arrenderar den av ryska staten. Och även i framtiden kommer skogarna vara offentligt ägda. Det ser inte Hirdman som något problem, men det behövs bättre vägar, fler järnvägar och flodtransporter för att industrin ska komma igång och bättre utnyttja det faktum att 20 procent av världens samlade skogstillgångar finns här.

Sibiriskt barrtimmer

Sven Hirdman, styrelseordförande Varyag Resources

- Det, är enligt västliga experter, en mycket hög kvalitet på skogsråvaran, menar Sven Hirdman som själv besökte området i höstas. I östra Sibirien växer tall och lärkträ långsamt och med hög densitet på grund av det speciella klimatet. Hirdman berättar att avverkningsrättigheter, sågverk och eventuella pelletsfabriker nu håller på att läggas samman i ett bolag ”RusForest”, som hälftenägs av Varyag tillsammans med Vostok Nafta. RusForest är Rysslands sjätte största skogsbolag mätt i avverkningsvolym.

Den kinesiska marknaden för importerat rundvirke har haft en årlig tillväxt på i snitt 15,6 procent under många år. Marknadsvärdet för denna sektor uppgår nu till drygt 24 miljarder kronor per år. För sågade trävaror ser det likartat ut. Marknaden för importerade trävaror har vuxit med i genomsnitt 9,6 procent och har ett värde på 15 miljarder kronor per år. Det är detta som lockar RusForest som kan transportera sitt timmer och sina sågade trävaror till kinesiska köpare billigt med lastbil. Det ser man som en konkurrensfördel jämfört med alternativa virkesleverantörer till de kinesiska industrierna, t ex Brasilien och Nordamerika. De stadigt ökande sjöfartskostnaderna gör att avståndet får en strategisk betydelse.

400 000 m3 sågad vara per år

För att kunna utnyttja denna situation och bearbeta en större del av företagets avverkning, har RusForest tre stora sågverk, Pik 89, Tubales, Bogoutjansk som invigdes i höstas och till det kommer Nebelsky till våren 2009. När sågverken är färdigutbyggda förväntas RusForests sågverkskapacitet uppgå till omkring 400 000 m3.

- RusForest var från början tänkt att börsintroduceras redan nästa år, men genom börskrascher, finansoro och ekonomisk nedgång världen över är introduktionen uppskjuten ytterligare ett par år, förklarar Sven Hirdman som betonar att tanken inte är att ha kvar bolaget på längre sikt.

- Istället är tanken att Varyag Resources ska göra en lämplig ”exit” ur bolaget. Det betyder att en försäljning eller börsintroduktion kanske blir 2011 om bara återhämtningen kommer, tror han.

För RusForest-gruppen som helhet har utfallet under första halvåret varit något sämre än målet i affärsplanen. Detta beror bland annat på en nedgång i priset på sågade trävaror i USD under 2008, ökade bränslekostnader och en minskad exportvolym för sågade trävaror. Detta har uppstått p.g.a. en brist på timmer under maj månad (PIK gruppen) och en minskning i produktionen av sågade trävaror vid Lesprom samt reparationer av sågverksutrustning under juni månad vid Tuba-Les.

Rysk kultur

Sven Hirdman har en tidig länk till Ryssland där han själv arbetade som ambassadör i tio år. Hans egen mor Charlotte föddes i staden Dorpat (dagens estniska Tartu) i Ryssland. Under åren 1934-1937 bodde hon, tillsammans med andra europeiska intellektuella, på Hotell Lux på Gorkijgatan. Själv föddes han däremot i Stavanger i Norge. Men det ryska har aldrig riktigt velat gå ur generna.

- Den ryska kulturen har en stor dragningskraft på mig. Jag älskar Tjajkovskij t ex Nötknäpparsviten och Eugen Onegin. Men också hans samtida bland författarna Nikolaj Semenovitj Leskov, Tolstoj och Turgeniev.

Ryssland: handel och investeringar

Sveriges export till Ryssland uppgår till ca 23 miljarder SEK (2007).
2008 ökade den med 30% under perioden januari - juni.

Importen från Ryssland uppgår till 31 miljarder SEK under 2007 och utgör 3,16% av vår totala import.

De svenska investeringarna i Ryssland har ökat de senaste åren. Sverige tillhör de 10-12 största direkt- och portföljinvesterarna.BNP-tillväxten i Ryssland var 8,1 procent senaste året. Inflationen var 11,9 procent och stiger under 2008. De utländska direktinvesteringarna i Ryssland ökade med 58 procent under 2007. (Världens största enskilda investerare i Ryssland utanför olje- och gassektorn är IKEA. Uppskattningar från Exportrådet visar att IKEA investerat ca 19 miljarder SEK.)

Finanskrisen har lett till den första sänkningen av kreditratingen för Ryssland på nio år.

Mot recession

Efter en oljebaserad tillväxt på i genomsnitt sju procent per år, tycks den ryska ekonomin gå in i motsatt läge. Bedömare som vice ekonomiminister Andrei Klepach har sagt att den ryska ekonomin går mot recession. Industriproduktionen sjönk i november 2008 för första gången sedan 2003. Den ryska industrins produktion motsvarar idag knappt 2/3 av industriproduktionen i dåvarande Sovjetunionen 1989. Jämfört med Sovjetunionen år 1989 är konsumtionen i dagens Ryssland 67% högre och investeringarna 65% lägre.

Under det ryska rekordåret 2006 uppgick investeringsgraden till knappt 17%. För en uthållig tillväxt behöver en utvecklingsekonomi drygt 20% av BNP enligt Världsbanken. Jämfört med Ryssland har Kina attraherat tre gånger fler utländska investeringar. Och Ryssland hamnar på sista plats bland de f d sovjetstaternas BNP i förhållande till utländska investeringar.

Korruptionen omfattande

Korruptionens omfattning har ökat från omkring 320 miljarder under 2001 till över 2 400 miljarder kronor förra året. Ryssland hamnade då på plats 143 i Transparency Internationals korruptionsindex vilket är en försämring från året innan. En orsak kan vara de statliga branschbolag (goskorporatsija) där den ryska staten skapar gigantiska kluster av företag inom strategiskt viktiga sektorer. Dessa är inte underkastade vinstkrav och har inte heller någon affärsmässig transparens eller redovisningsskyldighet. Bolagen underlättar därigenom korruptionen i landet, enligt många bedömare.

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden